-
- 6. Grundvatten som ska granskas
- 7. Verksamhet som påverkar grundvattnets tillstånd
- 8. Övervakning, riskbedömning och klassificering av tillståndet för grundvatten
- 9. Målen för grundvattnets status
-
10. Åtgärder som gäller grundvattenområden
- 10.1. Grunder för planering av åtgärder
- 10.2. Genomförandet av åtgärder under den föregående vårdperioden
-
10.3. Sektorsvisa åtgärder och uppskattning av deras kostnader
- 10.3.1. Samhällen och glesbebyggelse
- 10.3.2. Industri- och företagsverksamhet
- 10.3.3. Förorenade markområden
- 10.3.4. Trafik
- 10.3.5. Marktäkt
- 10.3.6. Jordbruk och pälsdjursproduktion
- 10.3.7. Skogsbruk och torvproduktion
- 10.3.8. Vattentäkt
- 10.3.9. Skyddsplaner för grundvattenområden, statusövervakning och grundvattenutredningar
- 10.3.10. Klimatförändringen
-
- 11. Ytvatten inom vattenvården
- 12. Belastningen på ytvattnen och annan verksamhet som förändrar statusen
- 13. Övervakning av ytvatten och klassificering av status
- 14. Statusmålen för vattnen och behoven av att förbättra vattnens status
-
15. Åtgärder som gäller ytvatten
- 15.1. Grunder för planering av åtgärder
- 15.2. Genomförandet av åtgärder under föregående period
-
15.3. Sektorvisa åtgärder och bedömning om kostnader
- 15.3.1. Samhällen
- 15.3.2. Glesbygd
- 15.3.3. Industri och företagsverksamhet
- 15.3.4. Torvproduktion
- 15.3.5. Fiskodling
- 15.3.6. Jordbruk
- 15.3.7. Skogsbruk
- 15.3.8. Reglering, byggande och restaurering i vatten
- 15.3.9. Områdesanvändning
- 15.3.10. Skadliga och farliga ämnen och sura sulfatjordar
- 15.3.11. Kommunikation om vattenvården
1.1. Målen för vattenvården
Syftet med vattenvården är att skydda, förbättra och restaurera yt- och grundvatten på så sätt att vattenstatusen inte försämras och vattendragens tillstånd är minst bra inom hela EU. EU:s direktiv (2000/60/EG) om riktlinjerna för Europeiska gemenskapens vattenpolitik trädde i kraft den 22 december 2000 och målet var att uppnå god vattenstatus senast 2015. I Finland verkställs direktivet genom lagen om vattenvårdsförvaltningen (1299/2004) och förordningarna i anslutning till den. I lagen finns bestämmelser om samarbetet mellan myndigheterna, utredning av faktorer som påverkar vattnens status, övervakning, klassificering av vatten, planering av vattenvården samt allmänhetens och olika instansers medverkan. God vattenstatus har ännu inte uppnåtts, och därför är vattenvårdsåtgärderna fortfarande nödvändiga. Under perioden 2022–2027 är målet att uppnå god vattenstatus före utgången av perioden.
Finland delas in i åtta vattenförvaltningsområden för planeringen av vattenvården. Nyland ingår i Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde. För varje vattenförvaltningsområde ska en förvaltningsplan utarbetas, som utgör grunden för områdets vattenskydd. Förvaltningsplanen innehåller en syn på vattenskyddsproblemen i vattenförvaltningsområdet och på hur de kan lösas. I förvaltningsplanerna ingår en sammanfattning av närings-, trafik- och miljöcentralernas (NTM-centralernas) åtgärdsprogram för vattenvård som utarbetats för de egna verksamhetsområdena. Mer detaljerade regionala, lokala och vattenförekomstspecifika uppgifter finns i åtgärdsprogrammen. I detta åtgärdsprogram för vattenvården redogörs för de åtgärder som ska genomföras i Nyland åren 2022–2027.
Med ett vattenförvaltningsområde avses ett område som omfattar ett eller flera avrinningsområden samt anknytande grundvatten och kustvatten.
Nyland ingår i Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde. |