5.2. Vattenförsörjning

Vattenförsörjningen i Nyland

Av de cirka 1,7 miljoner invånarna i Nyland är cirka 95 % anslutna till vattenledning och 93 % till avloppsnätverket. Ett särdrag för vattendistributionen inom området är den stora andelen ytvatten i förhållande till grundvatten. Den egna ytvattentillgången i Nyland är knapp och dess kvalitet som dricksvatten är dålig vilket gör att ytvattnet leds via Päijännetunneln för användning i huvudstadsregionen. Vattnet som leds från Päijänne används även vid tillverkning av konstgjort grundvatten. Av vattnet som används i Nyland är upp till 80 procent ytvatten, även om nästan alla kommuner utanför huvudstadsregionen använder grundvatten.

Vattentjänsterna grundar sig i stor del av kommunerna i Nyland endast på användningen av grundvatten som tas från viktiga grundvattenområden. I Lojo används dessutom berggrundvatten som fås från Tytyri kalkgruva. I Hyvinge, Tusby, Kervo, Träskända, Sibbo och Borgå används stora mängder konstgjort grundvatten som tillverkas genom att vatten från Päijännetunneln eller från lokala ytvattendrag absorberas i åsbildningarna. Det finns cirka 270 grundvattentäkter av vilka en tredjedel har ett tillstånd för grundvattentäkt beviljat av vattendomstolen. Det finns 11 grundvattenområden som har täkter som är borrbrunnar. De fastighetsspecifika vattentjänsterna i glesbygdsområden grundar sig i huvudsak på grundvatten från egna schaktbrunnar eller borrbrunnar. Det finns drygt 100 000 invånare som är beroende av en egen brunn.

I Nyland finns två betydande partivattenbolag som säljer och distribuerar grundvatten eller konstgjort grundvatten. I området finns dessutom företag som tillverkar livsmedel, mejeriprodukter, läskedrycker, öl och alkoholdrycker, som använder grundvatten eller konstgjort grundvatten som råvara i sina produkter. Små mängder grundvatten används också för bevattning, odling av grönsaker, uppfödning av laxfisk och kräftor, för konstsnö i slalombackar samt som kylvatten i industrin.

I Nyland tillverkas konstgjort grundvatten vid anläggningarna för konstgjort grundvatten i Jäniksenlinna i Mellersta Nyland och Rusutjärvi i Tusby, i Borgå Vattens anläggning i Sannäs och i anläggningen i Storkällan i Hangö. I Borgå kommer råvattnet från Molnbyträsket och i Hangö från Gennarbyviken. I Tusby används vatten från Päijännetunneln för tillverkningen av konstgjort grundvatten.

För att öka vattentäktens avgivningsförmåga placeras en del av grundvattentäkterna nära vattendrag (sjöar eller älvar). Vid upptagning av grundvatten sugs vatten från vattendragen genom jordlagren till grundvattenförekomsten och därmed ökar avgivningsförmågan. Grundvattentäkter som utnyttjar en sådan s.k. strandabsorption finns på Nylands grundvattenområden i bl.a. Saksanniemi i Borgå, Uusisilta och Orrmossmalmen i Mörskom, Lappträsk kyrkby, Saari i Mäntsälä och Veikkola i Kyrkslätt. Vattenmängden som fås från sådana vattentäkter kan vara flerfaldig jämfört med det beräknade utbytet från grundvattenförekomsten och vattnet renas vanligtvis så att det blir likt grundvattnet när det absorberas genom jordlagren.

Vattenförekomster som utsetts till särskilda områden

Alla grundvattenförekomster av klass I utses till särskilda områden på grund av vattentäkt. Sju ytvattenförekomster i Nyland har utsetts till särskilda områden på grund av ytvattentäkt för hushållsvatten (tabell 1).

Tabell 1. Ytvattenförekomster i Nyland som utsetts till särskilda områden på grund av vattentäkt.