-
- 6. Grundvatten som ska granskas
- 7. Verksamhet som påverkar grundvattnets tillstånd
- 8. Övervakning, riskbedömning och klassificering av tillståndet för grundvatten
- 9. Målen för grundvattnets status
-
10. Åtgärder som gäller grundvattenområden
- 10.1. Grunder för planering av åtgärder
- 10.2. Genomförandet av åtgärder under den föregående vårdperioden
-
10.3. Sektorsvisa åtgärder och uppskattning av deras kostnader
- 10.3.1. Samhällen och glesbebyggelse
- 10.3.2. Industri- och företagsverksamhet
- 10.3.3. Förorenade markområden
- 10.3.4. Trafik
- 10.3.5. Marktäkt
- 10.3.6. Jordbruk och pälsdjursproduktion
- 10.3.7. Skogsbruk och torvproduktion
- 10.3.8. Vattentäkt
- 10.3.9. Skyddsplaner för grundvattenområden, statusövervakning och grundvattenutredningar
- 10.3.10. Klimatförändringen
-
- 11. Ytvatten inom vattenvården
- 12. Belastningen på ytvattnen och annan verksamhet som förändrar statusen
- 13. Övervakning av ytvatten och klassificering av status
- 14. Statusmålen för vattnen och behoven av att förbättra vattnens status
-
15. Åtgärder som gäller ytvatten
- 15.1. Grunder för planering av åtgärder
- 15.2. Genomförandet av åtgärder under föregående period
-
15.3. Sektorvisa åtgärder och bedömning om kostnader
- 15.3.1. Samhällen
- 15.3.2. Glesbygd
- 15.3.3. Industri och företagsverksamhet
- 15.3.4. Torvproduktion
- 15.3.5. Fiskodling
- 15.3.6. Jordbruk
- 15.3.7. Skogsbruk
- 15.3.8. Reglering, byggande och restaurering i vatten
- 15.3.9. Områdesanvändning
- 15.3.10. Skadliga och farliga ämnen och sura sulfatjordar
- 15.3.11. Kommunikation om vattenvården
5.3. Skyddsområden
Natura 2000 -områden med betydande skyddsvärden i anknytning till vatten valdes till särskilda områden. Dessa områden har införts i registret över skyddsområden i enlighet med ramdirektivet för vattenpolitiken. I Finland har områden i enlighet med habitat och fågeldirektivet valts till registret. Med avseende på habitatdirektivet (92/43/EEG) har huvudkriteriet varit förekomsten inom området av en typ av vattennatur, arter som förekommer i vatten samt naturtyper och arter som är direkt beroende av vattendrag. Med avseende på habitatdirektivet (74/43/EEG) har huvudkriteriet för valet av områden varit förekomsten arter som är beroende av vattendrag samt arter som använder vattenmiljön under flytten. Vid valet av områden har dessutom områdets betydelse för skyddet beträffande naturtyperna och arterna uppmärksammats. Valet har även gjorts på basis av förekomsten av nationellt utrotningshotade fiskarter.
Utnämnandet till särskilda områden medför inga nya juridiska förpliktelser om ytterligare skydd för Natura 2000-områden. Upptagningen av ett Natura-område i registret över särskilda områden betonar områdets betydelse och att det beaktas vid planeringen av vattenvården och i tillståndsprocesser. Habitat- och fågeldirektivets skyddsmål ska beaktas särskilt när miljömålen för vattenvården fastställs. Natura-områdena som bifogas till registret är också förknippade med en skyldighet att företa operativ övervakning ifall miljömålen i vattenvårdslagen inte uppfylls.
Vid valet har dessutom nationella och internationella skyddsprogram som ligger bakom förskyddet av Natura-områden, områdenas geografiska täckning, miljöpåverkan samt områdenas kontakt med grundvattenområden beaktats i Finland.
I Nyland finns totalt 47 Natura-områden förknippade med vattennatur som valts till särskilda områden (bild 1). Till områdena hör såväl näringsrika fågelvatten och näringsfattiga sjöar med klart vatten som även vatten som är skyddade på grundval av särskilt hotade arter. Till de största områdena hör Natura-områden i Finska viken som är skyddade på grund av naturtypen och fågelfaunan.
Bild 1. Natura-områden som valts till särskilda områden inom Nyland.
