-
- 6. Grundvatten som ska granskas
- 7. Verksamhet som påverkar grundvattnets tillstånd
- 8. Övervakning, riskbedömning och klassificering av tillståndet för grundvatten
- 9. Målen för grundvattnets status
-
10. Åtgärder som gäller grundvattenområden
- 10.1. Grunder för planering av åtgärder
- 10.2. Genomförandet av åtgärder under den föregående vårdperioden
-
10.3. Sektorsvisa åtgärder och uppskattning av deras kostnader
- 10.3.1. Samhällen och glesbebyggelse
- 10.3.2. Industri- och företagsverksamhet
- 10.3.3. Förorenade markområden
- 10.3.4. Trafik
- 10.3.5. Marktäkt
- 10.3.6. Jordbruk och pälsdjursproduktion
- 10.3.7. Skogsbruk och torvproduktion
- 10.3.8. Vattentäkt
- 10.3.9. Skyddsplaner för grundvattenområden, statusövervakning och grundvattenutredningar
- 10.3.10. Klimatförändringen
-
- 11. Ytvatten inom vattenvården
- 12. Belastningen på ytvattnen och annan verksamhet som förändrar statusen
- 13. Övervakning av ytvatten och klassificering av status
- 14. Statusmålen för vattnen och behoven av att förbättra vattnens status
-
15. Åtgärder som gäller ytvatten
- 15.1. Grunder för planering av åtgärder
- 15.2. Genomförandet av åtgärder under föregående period
-
15.3. Sektorvisa åtgärder och bedömning om kostnader
- 15.3.1. Samhällen
- 15.3.2. Glesbygd
- 15.3.3. Industri och företagsverksamhet
- 15.3.4. Torvproduktion
- 15.3.5. Fiskodling
- 15.3.6. Jordbruk
- 15.3.7. Skogsbruk
- 15.3.8. Reglering, byggande och restaurering i vatten
- 15.3.9. Områdesanvändning
- 15.3.10. Skadliga och farliga ämnen och sura sulfatjordar
- 15.3.11. Kommunikation om vattenvården
11. Ytvatten inom vattenvården
Vid planeringen av vattenvården indelas vattendragen och kustvattnen i separata vattenförekomster på så sätt att förekomsterna är så enhetliga som möjligt. Sjöarna är i regel separata vattenförekomster och åarna och älvarna är indelade i separata förekomster utifrån vattenföring och storlek. Vid kusten har förekomsterna avgränsats till separata områden främst baserat på vattenutbytet och vattendjupet.
|
Vattenförekomsterna utgör grundenheter för granskningen i åtgärdsprogrammet för vattenvården. |
Målen för vattenvården gäller alla ytvatten oberoende av deras storlek, egenskaper eller läge. Eftersom det finns en stor mängd vatten i Nyland kan alla inte behandlas individuellt. I åtgärdsprogrammet för vattenvården i Nyland granskas alla sjöar som i regel är större än 50 ha, alla åar och älvar med ett avrinningsområde som är större än 40 km2 samt alla kustvattenförekomster. I åtgärdsprogrammet ingår också några åar, älvar och sjöar i Egentliga Finland, Tavastland och sydöstra Finland, som rinner ut i Nyland. Dessutom granskas mindre sjöar av lokal betydelse samt åar eller bäckar som är värdefulla med tanke på naturskyddet eller fisket. Under den andra och tredje planeringsperioden inkluderade man i synnerhet fler små åar och bäckar i planeringen (bild 12, bilaga 1). Under den tredje vattenvårdsperioden övervakas 184 sjöförekomster, 117 å- och älvförekomster och 37 kustvattenförekomster i Nyland.
Bild 12. Ytvattenförekomster i Nyland under den tredje vattenvårdsperioden.
Vattenförekomsterna har indelats enligt deras naturliga typ. Det finns inga förändringar i typindelningen jämfört med föregående vattenvårdsperiod. Mer information om typindelningen av ytvatten finns i publikationen "Pintavesien tilan luokittelu ja arviointiperusteet vesienhoidon kolmannella kaudella" (Aroviita m.fl. 2019). En stor del av sjöarna i Nyland är näringsrika (bild 13). Vattendragen företräder i huvudsak vattendrag i lerjordar (bild 14). Kustvattnen indelas i Finska vikens inre och yttre skärgård (öster om Porkala udd) samt i den sydvästra inre och yttre skärgården (väster om Porkala udd) (bild 15). En del av vattenförekomsterna har drag av flera typer, till exempel egenskaper hos näringsrika sjöar och humussjöar.
Bild 13. Sjötyperna i Nyland.
Bild 14. Vattendragtyperna i Nyland.
Bild 15. Kustvattentyperna i Nyland.
