Hyppää sisältöön
eTPO - Toimenpideohjelma

12.4. Konstgjorda och kraftigt modifierade vatten

Lagen om vattenvårdsförvaltningen (1299/2004) beskriver hur konstgjorda kraftigt modifierade vatten namnges och behandlas i planeringen av vattenvård. En genom byggande, rensning eller på annat sätt fysiskt modifierad vattenförekomst kan benämnas konstgjord eller kraftigt modifierad i förvaltningsplanen, om de ändringar av de hydromorfologiska egenskaperna som behövs för uppnåendet av god ekologisk status medför betydande skadliga effekter på miljön eller följande verksamheter:

  • sjötrafik eller hamnverksamhet,
  • användning av vattnen för rekreation,
  • vattenförsörjning eller produktion av vattenkraft,
  • vattenreglering, hantering av översvämningsrisker eller markavvattning, eller
  • annan motsvarande mänsklig verksamhet i enlighet med hållbar utveckling.

En förutsättning är dessutom att den nytta som kan uppnås genom de konstgjorda eller förändrade specifika egenskaperna hos vattenförekomsten av tekniska eller ekonomiska skäl inte rimligen kan uppnås på något annat sätt som utgör ett betydligt bättre alternativ för miljön.

I de kraftigt modifierade vattnen är målet god ekologisk potential, som baserar sig på den maximala ekologiska potentialen. Maximal ekologisk potential innebär att alla tekniskt-ekonomiskt genomförbara hydromorfologiska förbättringsåtgärder har vidtagits.

 

Åar och älvar

I Nyland finns det en å som benämnts som kraftigt modifierad, Svartån. På grund av vattenkraftsproduktion är 95 % av fallhöjden utbyggd i Svartån, som hör till Karis åns avrinningsområde. Ån som tidigare innehöll rikligt med forsliknande sträckor består nu i stor utsträckning av en räcka vattenbassänger.  De hydromorfologiska modifieringarna är så omfattande att de har modifierat ån väsentligt. Av åbäddens fyra kraftverksdammar färdigställdes fiskvägar i de två nedersta (Åminnefors och Billnäs) år 2020. De två översta kraftverksdammarna (Peltokoski och Svartforsen) hindrar fortfarande fiskar och andra vattenorganismer från att stiga upp från havet till Lojo sjö och vattendragen ovanför den.

Svartån är av särskild betydelse därför att den hotade flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) och den likaså hotade tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) lever i ån. Svartån har också tagits med i nätverket Natura 2000 på grund av dessa arter. Flodpärlmusslan och den tjockskaliga målarmusslan är med stöd av naturvårdslagen fridlysta. Flodpärlmusslan klassificeras som starkt hotad och målarmusslan som sårbar. Restaurering av laxfiskarnas lekplatser och byggande av fiskvägar gynnar laxfiskarna direkt och flodpärlmusslan indirekt. Ett återinförande av lax- och havsöringstammen har ett betydande naturskyddsvärde. Svartån är den enda ån i Nyland där det med säkerhet har funnits en laxstam. Lax- och havsöringstammarna gagnar fisket på såväl havsområdet som i ån. De är också värdefullt material för fiskodlingens behov.

Det är inte möjligt att uppnå god ekologisk status i Svartån utan avsevärda menliga konsekvenser för vattenkraftsproduktionen. Den nytta som uppdämningen medför för vattenkraftverkens energiproduktion kan inte rimligen uppnås på något annat sätt som utgör ett betydligt bättre alternativ för miljön (Lagen om vattenvårdsförvaltningen 22 §). Därför har Svartån betecknats som kraftigt modifierad och målet för den är en god ekologisk potential.

Det finns inget behov av att lindra miljömålen, eftersom Svartån inte är så förändrad av mänsklig verksamhet att det skulle hindra att mera krävande mål uppnås. Skadorna från vattenkraftproduktionen kan minskas i Svartån utan oskäliga kostnader.

 

Sjöar

I Nyland finns inga konstgjorda eller kraftigt modifierade sjöar.

 

Kustvatten

Gennarbyviken i Raseborg är Nylands enda kraftigt modifierade havsvik. Gennarbyviken uppdämdes 1957, ursprungligen för att tillfredsställa behovet av industriellt råvatten. Idag tar Hangö stad råvatten från viken för att framställa konstgjort grundvatten. Under årtiondenas lopp har vattnet i Gennarbyviken utvecklats från brackvatten till sötvatten, och till vattendragstypen motsvarar sjön numera närmast en humusfattig sjö. Utvecklingen av Gennarbyvikens tillstånd utreds närmare åren 2020–2021.