12.6. Tätortsbyggelse och dagvatten

I och med att antalet invånare i Nyland ökar, ökar även tätortsbebyggelsen år efter år. Tätorterna i Nyland växte med cirka 40 km² från 2014 till 2019. Tätorternas tillväxt har mattats av något jämfört med 2005–2010, då tillväxten var 100 km².  

I tätorter avviker vattnets kretslopp från det naturliga på grund av den stora andelen ytor som inte släpper igenom vatten (tak, gator och vägar, parkeringsområden). De bebyggda områdena minskar den mängd vatten som infiltreras i marken och till grundvatten samt ökar vattenföringen och erosionen i städernas bäckar. Med dagvatten avses regn- eller smältvatten som samlas på markytan eller motsvarande ytor i tättbebyggda områden. Fasta partiklar, näringsämnen, tungmetaller och bekämpningsmedel i dagvatten belastar lokalt vattendragen i betydande grad. (Finlands Kommunförbund 2012)

Planeringen av dagvatten har under de senaste åren blivit en etablerad del av planeringen av tätorter, och kommunernas dagvattenplaner och regionala dagvattenplaner är viktiga både med tanke på vattnens tillstånd och med tanke på anpassningen till och beredskapen inför klimatförändringen. Det är dock nödvändigt att säkerställa att planerna för dagvattenhantering görs upp på ett tillräckligt stort område, eftersom möjligheterna till dagvattenhantering i en enskild detaljplan är begränsade, dock beroende på storleken på det område som ska planläggas. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid avrinningsområden som överskrider kommungränserna.

En dagvattenguide som innehåller mer information om ämnet utarbetades 2012 under ledning av Kommunförbundet.