-
- 6. Grundvatten som ska granskas
- 7. Verksamhet som påverkar grundvattnets tillstånd
- 8. Övervakning, riskbedömning och klassificering av tillståndet för grundvatten
- 9. Målen för grundvattnets status
-
10. Åtgärder som gäller grundvattenområden
- 10.1. Grunder för planering av åtgärder
- 10.2. Genomförandet av åtgärder under den föregående vårdperioden
-
10.3. Sektorsvisa åtgärder och uppskattning av deras kostnader
- 10.3.1. Samhällen och glesbebyggelse
- 10.3.2. Industri- och företagsverksamhet
- 10.3.3. Förorenade markområden
- 10.3.4. Trafik
- 10.3.5. Marktäkt
- 10.3.6. Jordbruk och pälsdjursproduktion
- 10.3.7. Skogsbruk och torvproduktion
- 10.3.8. Vattentäkt
- 10.3.9. Skyddsplaner för grundvattenområden, statusövervakning och grundvattenutredningar
- 10.3.10. Klimatförändringen
-
- 11. Ytvatten inom vattenvården
- 12. Belastningen på ytvattnen och annan verksamhet som förändrar statusen
- 13. Övervakning av ytvatten och klassificering av status
- 14. Statusmålen för vattnen och behoven av att förbättra vattnens status
-
15. Åtgärder som gäller ytvatten
- 15.1. Grunder för planering av åtgärder
- 15.2. Genomförandet av åtgärder under föregående period
-
15.3. Sektorvisa åtgärder och bedömning om kostnader
- 15.3.1. Samhällen
- 15.3.2. Glesbygd
- 15.3.3. Industri och företagsverksamhet
- 15.3.4. Torvproduktion
- 15.3.5. Fiskodling
- 15.3.6. Jordbruk
- 15.3.7. Skogsbruk
- 15.3.8. Reglering, byggande och restaurering i vatten
- 15.3.9. Områdesanvändning
- 15.3.10. Skadliga och farliga ämnen och sura sulfatjordar
- 15.3.11. Kommunikation om vattenvården
15.1. Grunder för planering av åtgärder
Det primära syftet med planeringen av vattenvården är att planera och genomföra åtgärder med vilka målen för vattenvården kan uppnås. Med åtgärd avses ofta en åtgärd som riktar sig direkt mot ett vattendrag, dess avrinningsområde eller ett grundvattenområde, eller åtgärder som direkt påverkar belastningen eller andra tryck. Åtgärder inom vattenvård är dessutom styrmedel, t.ex. lagar och strategier, styrning av finansiering, åtgärder som ökar medvetenheten samt forsknings- och utvecklingsverksamhet. Åtgärderna delas in i grundläggande åtgärder, övriga grundläggande åtgärder och kompletterande åtgärder.
De grundläggande åtgärderna baserar sig på statsrådets förordning om vattenvårdsförvaltningen 30.11.2006/1040, uppdaterad med de ändringar i lagstiftningen som skett efter att förordningen utfärdades. De nya direktiv som fastställts efter att ramdirektivet för vatten trädde i kraft och deras nationella verkställighet har beaktats i de grundläggande åtgärderna.
Till de övriga grundläggande åtgärderna hör alla de åtgärder som ska vidtas för att förpliktelserna i Finlands lagstiftning ska uppfyllas och som inte baserar sig direkt på EU-direktiv. Ändringarna i vår lagstiftning efter 2000 beaktas när man bedömer vilka åtgärder som hör till gruppen övriga grundläggande åtgärder.
Åtgärder som vidtas utöver de grundläggande åtgärderna, även alla styrmedel, klassificeras som kompletterande åtgärder.
De ovannämnda principerna har beaktats vid fastställandet av åtgärdsalternativ för vattenvård och styrmedel för olika sektorer. Dessutom har man beaktat:
- klimatförändringen, översvämningar och torka
- minskning av de negativa effekterna av skadliga ämnen
- bedömning av hur effektiva åtgärderna är och nyttan av dem
- målen i naturdirektiven.
I samband med uppdateringen av åtgärdsprogrammen har man sett över förhandskontrollåtgärderna i vattenförvaltningsområdet och vid behov föreslagit åtgärder för att uppdatera dem. Dessa förhandskontrollåtgärder omfattar också tillstånd enligt vattenlagen.
Närmare anvisningar för planering av åtgärderna och beskrivningar sektorsvis finns på adressen: www.ymparisto.fi/vesienhoito/opas.
