15.3.1. Samhällen
Genomförandet av åtgärder under föregående planeringsperiod
Alla åtgärder som föreslagits för samhällssektorn under den andra planeringsperioden pågick i Nyland år 2018. Rengöringen av kommunalt avloppsvatten är ofta effektivare än kraven i tillståndsvillkoren, men vattendragen belastas av överströmning och förbiledning till följd av stor dagvattenbelastning. Dagvattenbelastningen ökar i takt med att den ogenomträngliga markarealen ökar och orsakar problem särskilt i de avloppsområden, där det fortfarande finns rikligt med blandavlopp eller avloppsnät som annars är i behov av sanering.
Förslag till vattenvårdsåtgärder i samhällen
Under åren 2022–2027 bör avloppsvattenreningen i samhällena i vattenförvaltningsområdet effektiviseras ytterligare. Utsläppen från avloppsreningsverken kan minskas till exempel genom att skärpa tillståndsvillkoren för miljötillstånd eller genom att frivilligt effektivera avlägsnandet av näringsämnen med hjälp av ett vattenskyddsavtal. Överskridningar av gränsvärdena för miljötillstånd undviks genom att sanera reningsverk och nätverk samt effektivisera avloppsvattenreningen.
Vid reningsverken ska särskild uppmärksamhet fästas vid hanteringen av störningsutsläpp samt vid att minska antalet ledningsöverskott och bräddning av reningsverk. Reningsverken och pumpstationerna ska förbereda sig bland annat på problem med eldistributionen samt i synnerhet ökade störtregn till följd av extrema väderförhållanden och de belastningstoppar som dessa orsakar. Anläggningarnas kapacitet kan dock inte dimensioneras enligt toppflöden, utan man strävar efter att minska läckvattenmängderna i avloppsnäten genom att sanera näten och avstå från blandade avloppssystem. Med hjälp av reningsverkens beredskapsplaner och riskhanteringsplaner kan man förbättra anläggningarnas funktionssäkerhet och nivån på beredskapen för störningar.
Saneringsskulden i vattentjänstnäten är betydande och det krävs omfattande åtgärder för att förbättra nätverkens skick. Gamla reningsverk som fungerar dåligt eller som släpper ut sitt avloppsvatten i känsliga avrinningsområden stängs och behandlingen av avloppsvattnet koncentreras till reningsverk med tillräcklig kapacitet.
Antalet åtgärder i samhällen och kostnaderna för dem visas i tabell 23.
Tabell 23. Antalet åtgärder i samhällen och kostnaderna för dem åren 2022–2027.
Åtgärd |
Antal |
Investeringar under perioden 2022–2027 |
Användnings- och underhållskostnader per år (1 000 €) |
Årskostnad |
Grundläggande åtgärder |
||||
Drift och underhåll av anläggningar (invånare) |
1680030 |
- |
243 600 |
243 600 |
Genomförande av åtgärder för riskhantering och beredskapsplaner för störningssituationer (antal) |
107 |
- |
- |
- |
Effektivering av hanteringen av ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (övervakningsplaner antal) |
7 |
- |
- |
- |
Minskning av läckvatten från avlopp och planmässig avveckling av kombinerade avloppssystem (anläggningar som ska saneras, antal) |
22 |
167 640 |
- |
9 100 |
Totalt |
|
167 600 |
243 600 |
252 800 |
Kompletterande åtgärder |
||||
Effektivare användning och underhåll av anläggningarna (invånare) |
452 540 |
- |
7 900 |
7 900 |
Stängning av reningsverk och centralisering av behandlingen av avloppsvatten (PE) |
9 600 |
- |
- |
- |
Frivillig effektivisering av avlägsnandet av näringsämnen med hjälp av Green Deal-vattenskyddskonventionen (anläggningar, antal) |
20 |
- |
- |
- |
Totalt |
|
- |
7 900 |
7 900 |
TOTALT |
|
167 600 |
251 500 |
260 600 |
Finansieringssystem och utveckling av dessa (samhällen och glesbygden)
Årskostnaderna för vattenskyddsåtgärder i samhällen enligt förvaltningsplanerna är endast bedömningar av storleksklassen. De lokala förhållandena gör att kostnaderna varierar från fall till fall. Kostnaderna täcks med anslutningsavgifter till vattentjänstnätverket samt bruksavgifter. På grund av åldrandet av vattentjänstnätverken och de otillräckliga saneringarna under tidigare år är behovet av nätverkssaneringar betydligt större än idag. Åtgärderna bedöms medföra ett höjningstryck på vattenavgifterna.
När det gäller glesbygdens avloppsvatten står användningen och underhållet av avloppsvattensystemen i permanent bebodda fastigheter samt investeringarna i effektivisering av avloppsvattensystemen för de ekonomiskt mest betydande kostnaderna. Avloppsvattensystemen i fritidsfastigheter är ofta betydligt enklare än i permanent bebodda fastigheter och deras användningsgrad är lägre, vilket återspeglas i klart lägre kostnader. Det är i huvudsak fastighetsinnehavarna och fastighetsägarna som ansvarar för kostnaderna. Det är möjligt att ansöka om hushållsavdrag för arbetsandelen av ändringen av fastighetsspecifika system.
Ansvar för genomförande och uppföljning av åtgärder (samhällen och glesbygden)
Enligt lagen om vattentjänster är kommunen ansvarig för den allmänna utvecklingen och ordnandet av vattentjänster i sitt område samt för fastställandet av vattentjänstverkens verksamhetsområden. Vattentjänstverket sörjer för vattentjänsterna i det för verket fastställda verksamhetsområdet. Närings-, trafik- och miljöcentralen är tillsynsmyndighet enligt lagen om vattentjänster och miljöskyddslagen. Den styr och främjar skötseln av de uppgifter som avses i miljöskyddslagen och i författningar som har givits med stöd av den. NTM-centralen övervakar att författningarna iakttas samt för talan för sin del för att tillvarata det allmänna miljöskyddsintresset vid sådant beslutsfattande som avses i denna lag.
Ansvaret för fastighetens vattentjänster vilar på fastighetens ägare eller innehavare. I miljöskyddslagen föreskrivs om en allmän reningsskyldighet när det gäller behandlingen av avloppsvatten. Tillsynen över skyldigheten ankommer på den kommunala miljöskyddsmyndigheten.