-
- 6. Grundvatten som ska granskas
- 7. Verksamhet som påverkar grundvattnets tillstånd
- 8. Övervakning, riskbedömning och klassificering av tillståndet för grundvatten
- 9. Målen för grundvattnets status
-
10. Åtgärder som gäller grundvattenområden
- 10.1. Grunder för planering av åtgärder
- 10.2. Genomförandet av åtgärder under den föregående vårdperioden
-
10.3. Sektorsvisa åtgärder och uppskattning av deras kostnader
- 10.3.1. Samhällen och glesbebyggelse
- 10.3.2. Industri- och företagsverksamhet
- 10.3.3. Förorenade markområden
- 10.3.4. Trafik
- 10.3.5. Marktäkt
- 10.3.6. Jordbruk och pälsdjursproduktion
- 10.3.7. Skogsbruk och torvproduktion
- 10.3.8. Vattentäkt
- 10.3.9. Skyddsplaner för grundvattenområden, statusövervakning och grundvattenutredningar
- 10.3.10. Klimatförändringen
-
- 11. Ytvatten inom vattenvården
- 12. Belastningen på ytvattnen och annan verksamhet som förändrar statusen
- 13. Övervakning av ytvatten och klassificering av status
- 14. Statusmålen för vattnen och behoven av att förbättra vattnens status
-
15. Åtgärder som gäller ytvatten
- 15.1. Grunder för planering av åtgärder
- 15.2. Genomförandet av åtgärder under föregående period
-
15.3. Sektorvisa åtgärder och bedömning om kostnader
- 15.3.1. Samhällen
- 15.3.2. Glesbygd
- 15.3.3. Industri och företagsverksamhet
- 15.3.4. Torvproduktion
- 15.3.5. Fiskodling
- 15.3.6. Jordbruk
- 15.3.7. Skogsbruk
- 15.3.8. Reglering, byggande och restaurering i vatten
- 15.3.9. Områdesanvändning
- 15.3.10. Skadliga och farliga ämnen och sura sulfatjordar
- 15.3.11. Kommunikation om vattenvården
15.3.10. Skadliga och farliga ämnen och sura sulfatjordar
För att minska belastningen och halterna av skadliga och farliga ämnen ska utförligare utredningar göras och åtgärder planeras utifrån utredningarna. Ytvattenförekomster och ämnen för vilka miljökvalitetsnormerna överskrids och åtgärder behövs redogörs för i kapitel 14 (Tabell 22). Förekomster av skadliga ämnen i avlopps- och dagvatten behöver utredas och åtgärder för att minska dem behöver vidtas inom alla sektorer även i det fall miljökvalitetsnormerna i spillvatten riskerar att överskridas (på en nivå som är under uppsikt). Skadliga ämnen som samlats i sedimenten genom tiderna måste vara kända och ska beaktas bl.a. i samband med muddring. Avloppsreningsverken är koncentrationsställen för spridningen av ämnen och samlande källor till utsläpp, även om de egentliga källorna är utsläpp till reningsverken från både industrin, dagvatten och hushållen. Andra belastningskällor är förorenade markområden samt utsläpp från slutna brunnar. UBI-ämnen som hamnar i vattnet genom gränsöverskridande föroreningar och nedfall är utom räckhåll för nationella åtgärder.
Problem som sura sulfatjordar på kusten medför för vattendrag är bl.a. försurning av vattendragen, upplösning av skadliga metaller samt fiskdöd. Sura sulfatjordar förekommer också vid Finska vikens kust. I Nyland har man stött på sura sulfatjordar särskilt i samband med byggprojekt. Geologiska forskningscentralen har kartlagt förekomsten av sura sulfatjordar i Finska vikens kustområde. Kartläggningsresultaten främjar beaktandet av syraproducerande jordar i all markanvändning där marken utsätts för torrläggning och syresättning. Genom att ta hänsyn till sulfatjordar redan när markanvändningen planeras, kan de risker som de medför minskas effektivt i enlighet med den strategi för sulfatjordar som JSM och MM publicerat. Ett bättre beaktande av sura sulfatjordar förutsätter ökad rådgivning, information och utbildning samt utveckling och införande av kostnadseffektiva metoder. En utförligare riskkartläggning av sura sulfatjordar i Nyland föreslås för cirka 5 550 hektar under perioden 2022–2027.