15.3.2. Glesbygd

Glesbygdens avloppsvatten innehåller rikligt med näringsämnen, avföringsmikrober och organiska ämnen. Glesbygdens avloppsvatten belastar ytvattnen i betydande grad och orsakar eventuellt en försämring av statusen i Nyland. I Nyland finns uppskattningsvis 66 000 fastigheter som inte har anslutits till de centraliserade vattentjänsterna och vars avloppsvatten därmed behandlas fastighetsvis. Av dessa fastigheter, som närmast är belägna utanför tätorterna, används cirka 29 000 för permanent boende och de resterande 37 000 för fritidsbruk. På det strandområde som avses i lagstiftningen om avloppsvatten i glesbygden finns uppskattningsvis 29 000 fastigheter.

Genomförandet av åtgärder under föregående planeringsperiod

Åtgärder enligt nuvarande praxis för glesbygdens avloppsvatten har inte genomförts i den omfattning eller enligt den tidtabell som föreslogs i det föregående åtgärdsprogrammet. Lagstiftningen ändrades igen mitt under programperioden och från tidsfristen för reningskraven befriades i princip alla byggnader som ligger utanför grundvattenområden av klass 1 och 2, samt alla byggnader som ligger över 100 meter från vattendrag och hav som avses i vattenlagen och vars avloppsvattensystem har byggts i enlighet med de bestämmelser som gällde före 2004.

Utgångspunkten för planeringen av åtgärderna för glesbygdens avloppsvatten under den andra vattenvårdsperioden var antagandet att nästan alla fastighetsspecifika avloppssystem uppfyller kraven och att systemen används och underhålls i enlighet med reningskraven. Eftersom lagändringen medförde att en stor del av fastigheterna i glesbygden befriades från övergångsperioden för uppfyllandet av reningskraven, och eftersom övergångsperioden dessutom förlängdes, genomförs systemändringarna betydligt långsammare.

Av målet för ett centraliserat avloppssystem, 7 000 fastigheter, har cirka 30 procent uppnåtts. En delorsak till att resultatet är sämre än planerat är att de statliga vattentjänstunderstöden upphört. De sista understöden beviljades 2016.

Förslag till åtgärder

Som åtgärder för glesbygdens avloppsvatten föreslås att system som uppfyller kraven används och underhålls på behörigt sätt samt att system som inte uppfyller reningskraven effektiviseras till en nivå som motsvarar lagstiftningen. Att avloppssystemen används och underhålls ändamålsenligt har stor betydelse för att det krävda reningsresultatet ska uppnås. Behandlingen av glesbygdens avloppsvatten ska uppfylla kraven i den nya lagstiftningen om fastighetsspecifika system för behandling av avloppsvatten i strand- och grundvattenområden.  I fortsättningen effektiviseras reningen i dessa områden, som med tanke på miljöskyddet är känsliga, så att den uppfyller kraven i bestämmelserna på de fastigheter där undantaget eller befrielsen från behandlingskraven förfaller eller där det fortfarande finns brister i behandlingen av avloppsvatten trots bestämmelserna eller kraven.

Utanför strand- och grundvattenområden blir de nuvarande reningskraven förpliktande i huvudsak först i samband med betydande tillståndspliktiga reparations- eller ändringsarbeten. I nybyggen har reningskraven följts sedan 2004.  I kommunernas föreskrifter, bland annat plan- och miljöskyddsbestämmelser, kan man ställa noggrannare regionala krav på behandlingen än i miljöskyddslagen. I nya fastigheter som byggs i glesbygdsområden rekommenderas separata avloppssystem för tvätt- och toalettvatten utanför huset, vilket stöder principen om teknikneutralitet genom att både gemensam behandling och separat behandling av avloppsvatten möjliggörs. Ansvaret för att fastighetens vattentjänster är ändamålsenliga vilar på fastighetsägaren eller fastighetsinnehavaren.

Antalet åtgärder och kostnader för dessa visas i tabell 24. Vid planeringen av åtgärderna har man utnyttjat en geodataanalys och material som vattenskyddsföreningarna samlat in i samband med fastighetsspecifik avloppsvattenrådgivning om nivån på behandlingen av avloppsvatten i förhållande till kraven i lagstiftningen.

I planeringsanvisningen för glesbebyggelse (www.ymparisto.fi/vesienhoito/opas) föreslås följande som riksomfattande styrmedel: Tillsynen över behandlingen av avloppsvatten i glesbygden och rådgivningen för att upprätthålla och effektivisera behandlingen av avloppsvatten genomförs.  Som regionalt styrmedel i förvaltningsplanen för Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde föreslås dessutom: Miljö- och byggnadstillsynens samarbete i tillsynen över fastighetsspecifika lösningar utvecklas såväl i glesbygden som i tätorterna.

Tabell 24. Antalet åtgärder som gäller glesbygden och kostnaderna för åtgärderna under planeringsperioden 2022–2027.