15.3.6. Jordbruk

I Nyland utgör jordbruket och i synnerhet åkerbruket den största källan till näringsbelastning. Jordbrukets belastning på vattnen utgörs i huvudsak av näringsämnen som urlakas från åkrarna samt i mindre grad av näringsämnen från rastgårdar, ladugårdar, gödselstäder samt fodersilon.

Genomförandet av åtgärder under föregående planeringsperiod

Miljöersättningssystemet var ett centralt sätt att genomföra miljöskyddet inom jordbruket. Genom att förbinda sig till miljöersättningssystemet för jordbruket godkände jordbrukaren grundnivån för åtgärderna i miljöförbindelsen och kraven i de kompletterande villkoren. Syftet med miljöersättningen var att bedriva jordbruk och trädgårdsodling hållbart så att produktionen bl.a. belastar miljön mindre. Ett centralt mål för åtgärderna enligt miljöersättningen var att minska den belastning på vattnen som härrör från jordbruket. Stödsystemet för 2015–2020 var en del av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Det förlängdes med ytterligare två år. De ytterligare åtgärder som valdes för åtgärdsprogrammet ingick i miljöersättningssystemet som antingen gårdsspecifika eller skiftesspecifika åtgärder. Tabell 28 visar hur åtgärderna för den andra programperioden har genomförts.

Antalet skyddszoner ökade under planeringsperioden och överskred det uppställda målet. Populariteten berodde på en förenkling av avtalspraxisen och en god ersättningsnivå. Det finns dock fortfarande ett stort behov av nya skyddszoner, men på grund av ändringarna i miljöersättningen har inga nya skyddszoner kunnat inrättas sedan 2016. NTM-centralen har främjat anläggningen av skyddszoner genom att låta göra allmänna planer för att hitta potentiella objekt.

Antalet våtmarker som räknas som tilläggsåtgärder i åtgärdsprogrammet blev litet på grund av de hårda kraven i stödsystemet för icke-produktiva investeringar. Objekt som endast genomförs genom avdämning är svåra att hitta. Våtmarkernas areal är ofta också för liten jämfört med avrinningsområdets areal. NTM-centralen har kartlagt platser för potentiella våtmarker bl.a. med hjälp av allmänna planer. Grävda våtmarker blir dyra och stödet täcker inte kostnaderna. Tiotals icke-stödberättigande våtmarker och sedimenteringsbassänger har inrättats inom ramen för olika projekt.

 Tilläggsåtgärderna för kontrollerad användning av näringsämnen och bekämpningen av erosion vintertid överskred de uppställda målen. Tilläggsåtgärden för kontrollerad användning av näringsämnen begränsar användningen av näringsämnen på åkrarna. Ett växttäcke vintertid minskar betydligt mängden näringsämnen som urlakas från åkrarna, särskilt under regniga vintrar. Arealen av flerårig vallodling varierar inte så mycket. Man borde hitta ett användningsändamål för vallen om dess areal ökas betydligt. Miljöersättningssystemet begränsar i vissa fall vallarnas ålder.

Tilläggsåtgärderna för bearbetning av gödsel och en miljövänlig användning av den uppnådde inte den eftersträvade populariteten bland odlarna. I Nyland råder i genomsnitt ingen brist på spridningsareal för gödsel och dålig lönsamhet lockar inte jordbrukaren att göra extra investeringar.

Tilläggsåtgärden för gårdsspecifik rådgivning inom jordbruket överskred det uppställda målet, systemet Neuvo 2020 visade sig vara ett effektivt verktyg. Under planeringsperioden har rådgivningsorganisationerna gjort över 1000 rådgivningsbesök inom ramen för miljödelen i Nyland.

Tabell 28. Genomförandet av åtgärder inom jordbruket under den andra planeringsperioden.

Förslag till vattenvårdsåtgärder inom jordbruket

Åtgärderna riktas tydligare än tidigare till riskområden. Urlakningen av näringsämnen och fasta partiklar minskas genom att åkrarnas genuina växttäcke vintertid ökas. Gödslingen av kulturväxter grundar sig på växternas näringsbehov och analyser av jordmånen. Miljöersättningssystemets funktion effektiveras genom att skiftesspecifika åtgärder ändras till åtgärder på gårdsnivå. CAP-planen omfattar landsbygdsprogrammet för den nuvarande finansieringsperioden, direktstöden och delvis marknadsstöden för jordbruket. Att stävja klimatförändringen och anpassa sig till den, djurens välbefinnande samt att få nya jordbrukare att bli verksamma i branschen är prioriterade områden i den politiska reformen.  Beredningen av CAP27-reformen fortsätter i EU-organen och den nationella beredningen fortsätter åtminstone 2021. I åtgärdsprogrammets planeringsfas finns det inga exakta uppgifter om innehållet i det nya systemet för jordbruksstöd. Åtgärderna har utarbetats utifrån befintlig information och kan förändras då CAP27-reformen avancerar.

På samma sätt som under den första och andra planeringsperioden planeras vattenvårdsåtgärderna inom jordbruket som åtgärder som omfattar hela planeringsområdet. Inom vattenvård planeras inga grundläggande åtgärder, men deras kostnader och effekter beaktas som bakgrundsinformation vid planering och dimensionering av kompletterande åtgärder. Antalet åtgärder redogörs för i tabell 27. Antagandet i utgångsläget är att 90 % av odlarna förbinder sig till det nya miljöersättningssystemet och åkerarealen förblir oförändrad. I verkligheten minskar åkerarealen med cirka 1 procent varje år.

I Nyland fanns år 2019 cirka 3 100 gårdar och cirka 181 000 ha åker. Den odlade arealen var cirka 150 000 ha och resten var trädor, naturvårdsåkrar och gröngödslingsvallar. Ekologiskt odlade åkrar utgjorde 14,5 %.

Skyddszoner behövs i Nyland särskilt på de lutande strandåkrarna. Enligt uppskattning finns nästan 3 000 ha strandåkrar med en lutning på över tre procent invid VIPU-vattendragen. Skyddszoner behövs också på många jämnare och erosionskänsliga åkrar och översvämningsområden. År 2019 var arealen med giltiga skyddszonsavtal i Nyland 3 685 ha. År 2019 fanns det 280 ha åker på de grovkorniga grundvattenområden där grundvatten bildas. När det gäller våtmarker har målet höjts, men det är mycket utmanande att uppnå målet i stor skala.

I och med den nya CAP-planen håller åtgärden för kontrollerad användning av näringsämnen på att slopas i miljöersättningssystemet. Åtgärden har i stor utsträckning avgjort mängden gödselmedel som använts. Saken har betydelse i synnerhet i Nyland, där jordbrukarna har varit mycket engagerade i miljöersättningssystemet. I fråga om fosfor kommer gödslingen i fortsättningen att regleras genom statsrådets förordning, som reglerar fosforgödslingen. I fråga om kväve är regleringen av gödslingen beroende av den s.k. nitratförordningen. Åtgärderna för erosionsbekämpning på åkrar vintertid eftersträvas för tre fjärdedelar av åkerarealen och de borde koncentreras till lutande och erosionskänsliga åkrar. Ett genuint växttäcke vintertid minskar mängden näringsämnen som urlakas från åkrarna, särskilt om marken inte är frusen och vintern regnig. Riktning och effektivt genomförande av åtgärder är en central del av rådgivningen och i projekt som främjar informationsutbytet. Gårdsspecifik jordbruksrådgivning är fortfarande en viktig vattenvårdsåtgärd. Ett system motsvarande systemet Neuvo 2020 har planerats i det nya stödsystemet för jordbruket. Även andra utvecklingsprojekt och företagsstöd kan avsevärt förbättra jordbruks- och landsbygdsmiljöns tillstånd.

Under de senaste åren har nya vattenskyddsmetoder utvecklats för vattenskyddet inom jordbruket. Särskilt användningen av gips och strukturkalk samt utnyttjandet av olika fibrer har framskridit snabbt. Det finns redan en del praktisk erfarenhet av och lovande forskningsresultat om alla tre åtgärderna. Under perioden 2022–2027 är målet att dessa åtgärder ska tas i bruk i större utsträckning i Nyland.

Gipsbehandling lämpar sig väl för avrinningsområden där åar och älvar rinner direkt ut i havet. Gips kan inte användas i sjödominerade avrinningsområden där sulfat kan medföra att fosfor frigörs från bottnen när det hamnar i sjöarna och påskyndar eutrofieringen av vattendraget. Undersökningar visar att gipsbehandling minskar utsköljningen av fosfor under cirka fem år efter spridningen.

Genom strukturkalkning minskar man utsköljningen av fosfor från lerjordar och förbättrar åkrarnas markstruktur. I näringsrika lerjordar förbättrar strukturkalkning markens struktur och vattengenomsläpplighet samt höjer markens pH. Utsköljningen av fosfor i vattendragen minskar när odlingsväxterna bättre utnyttjar näringsämnena och erosionen minskar.

Användningen av jordförbättringsfibrer ökar mängden organiskt material i marken och förbättrar på så sätt markens struktur i takt med att mikroorganismernas verksamhet ökar. Med jordförbättringsfibrer strävar man efter att förbättra åkerns markstruktur, vilket minskar erosionen och därmed urlakningen av fosfor.

Miljövårdens mål främjas också av ekologisk produktion. Mekaniskt växtskydd, växtföljd, förbud mot användning av kemiska gödselmedel och grönträdning, som utgör en väsentlig del av ekologisk produktion, främjar både vattenskyddet och minskningen av användning av växtskyddsmedel.

Kostnaderna för åtgärderna

Kostnaderna för vattenvården har uppskattats med hjälp av planeringsguiden för åtgärder inom jordbruket (www.ymparisto.fi/vesienhoito/opas). Jordbruksstöd betalas endast för åtgärder som överskrider förpliktelserna i lagstiftningen. Tabell 29 redogör för kostnaderna för tilläggsåtgärderna.

Tabell 29. Antalet åtgärder inom jordbruket och kostnaderna för dem under planeringsperioden 2022–2027.

Systemen för finansiering av vattenvårdsåtgärderna inom jordbruket och utveckling av dem 

Vattenskyddsåtgärderna inom jordbruket finansieras i huvudsak utifrån CAP-planen. Det viktigaste stödsystemet som främjar vattenskyddet inom jordbruket under programperioden 2023–2027 är den nya miljöersättningen som ännu är under planering och som ersätter den gamla miljöersättningen. För de miljöåtaganden och miljöavtal som omfattas av miljöersättningarna står uppskattningsvis 200 miljoner euro/år till förfogande under perioden 2023–2027. Antalet åkrar på gårdar som inte omfattas av miljöersättningen har i Nyland utgjort cirka 6 procent av den totala åkerarealen. Alla gårdar berörs dock av den s.k. nitratförordningen och statsrådets nya förordning om fosforgödsling, som är under planering. Utgångspunkten för planeringen har varit den höga förbindelsegraden när det gäller både odlarna och åkerarealen även i fortsättningen.

Miljöersättningarna består av miljöåtaganden och miljöavtal. Miljöåtaganden är gårdsspecifika åtgärder, jordförbättrings- och saneringsväxter, odling av fånggrödor, främjande av cirkulär ekonomi, skyddszoner och vallar på torvåkrar, hantering av avrinningsvatten, alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsväxter och fågelåkrar.  Miljöavtal är vård av jordbruksnaturens mångfald och landskapet, vård av våtmarker, odling av lantraser, odling av ursprungsväxter, säkerhetskollektioner av ursprungsväxter och bevarande av lantrasernas arvsmassa. Åtgärderna i det nya stödsystemet sammanfaller inte helt med vattenvårdsåtgärderna och en del av åtgärderna inom vattenvården ingår i den mer omfattande miljöersättningen. Stödet för ekologisk odling har i den nya CAP-planen avskilts från miljöersättningen som en separat ersättning för ekologisk produktion. Målet är att främja hållbar utveckling, effektiv förvaltning av naturresurser, skydd av den biologiska mångfalden och anpassning till klimatförändringen.

Verksamheten i landsbygdens rådgivningsorganisationer finansieras med offentliga medel ur jord- och skogsministeriets budget. Statsunderstöd kan användas för att förbättra landsbygdsföretagens konkurrenskraft samt produkternas, verksamhetens och tjänsternas kvalitet, för att göra landsbygdens näringar mångsidigare och för att förbättra miljöns och landsbygdens tillstånd. Under den andra planeringsperioden stöddes rådgivningsorganisationernas verksamhet med hjälp av systemet Neuvo 2020, vilket gjorde rådgivningen mycket förmånlig för jordbrukarna. I CAP-planen främjas rådgivningstjänsterna via systemet NEUVO 2030. Jordbrukarna kan erbjudas omfattande rådgivningstjänster för hela miljösektorn. Utnyttjandet av rådgivningstjänsterna och marknadsföringen av dem kommer att vara i en central position för att målen för vattenvården ska uppnås.

Under de senaste åren har vattenskyddsåtgärderna inom jordbruket allt mer finansierats med privata medel, bland annat via olika stiftelser och föreningar. Inom ramen för många projekt har väldigt mycket information producerats och distribuerats till jordbrukarna i området. I projekten har man också byggt konkreta vattenskyddskonstruktioner och främjat naturenlig torrläggning.

Ansvar för genomförande och uppföljning av vattenvårdsåtgärder inom jordbruket

Ansvaret för utvecklingen av jordbrukets miljöersättningssystem ligger hos jord- och skogsbruksministeriet i samarbete med miljöministeriet. Ansvaret för det praktiska genomförandet av de vattenskyddsåtgärder som föreslagits för jordbruket ligger hos verksamhetsutövarna. Även Livsmedelsverket, NTM-centralerna, de kommunala myndigheterna, rådgivnings- och producentorganisationerna och forskningsinstituten har en viktig roll vad gäller genomförandet av vattenvården inom jordbruket.

Uppgifterna om utfallet av vattenskyddsåtgärderna inom jordbruket fås till stor del centraliserat från Livsmedelsverkets stödtillämpning. Uppgifterna om antalet åtgärder för året finns att tillgå under följande år. Uppgifterna samlas koncentrerat och delas per planeringsområde. Information om utbildningen och om hur rådgivningen ordnas fås direkt från utbildnings- och rådgivningsorganisationerna och kommunerna samt via projekten.