10.3.3. Förorenade markområden

Genomförandet av åtgärder under föregående planeringsperiod

I åtgärdsprogrammet för den andra planeringsperioden föreslogs sanering av förorenade markområden på elva objekt och sex grundvattenområden i Nyland. Sammanlagt 332 utredningar om föroreningsgraden föreslogs. Undersökningarna och saneringarna av de förorenade områden har inte genomförts i den omfattning som föreslogs.

Åtgärdsförslag och styrmedel för 2022–2027

Riskbedömning, saneringsplanering och sanering av förorenade markområden föreslås för 13 grundvattenområden och 35 objekt (tabell 15).

Utredning av markens eller grundvattnets föroreningsgrad föreslås för objekt där det har bedrivits eller bedrivs verksamhet som har kunnat eller kan orsaka förorening av marken eller grundvattnet. En utredning om föroreningsgraden föreslås för 23 grundvattenområden och 84 objekt.

För två grundvattenområden i Lojo och Vanda föreslås dessutom en historisk utredning om de funktioner som eventuellt förorenar marken och grundvattnet i området.

Tabell 15. Förslag till vattenvårdsåtgärder i förorenade jordområden och sediment för perioden 2022–2027.

Som styrmedel föreslås en utveckling av den nationella riskhanteringsstrategin för förorenade markområden genom att man prioriterar saneringsverksamheten och resurserna för grundvattenområden med dålig status. Objekten i förorenade markområden prioriteras med hjälp av prioriteringsmodellen TUOPPI. Modellen behöver utvecklas så att den beaktar grundvattenområden som har dålig status på grund av förorenade markområden, för att nödvändiga åtgärder ska kunna vidtas för nå god status före 2027. Styrmedlet främjar mycket effektivt åtgärderna "Utredning av förorenade markområden" och "Riskbedömning, saneringsplanering och sanering av förorenade markområden/grundvatten".

Finansieringssystem och utvecklingen av dem 

Privatpersoner, kommuner och staten iståndsätter förorenade jordområden för ca 50–100 miljoner euro varje år.

Ansvaret för genomförandet och uppföljningen av åtgärderna

Ansvaret för genomförandet av åtgärderna ligger hos den som orsakat föroreningen, fastighetsinnehavaren eller kommunen. Genomförandet kontrolleras med datasystemet för jordmånen MATTI. Kommunen/vattenverket och NTM-centralen ansvarar för genomförandet av den historiska utredningen.