10.3.6. Jordbruk och pälsdjursproduktion

Genomförandet av åtgärder under föregående planeringsperiod

Under den andra planeringsperioden föreslogs att skyddszoner ska inrättas för tre grundvattenområden för att skydda grundvattnet mot inverkan från åkerbruk.

Åtgärdsförslag och styrmedel för 2022–2027

De lagstadgade åtgärderna inom åkerbruket grundar sig i huvudsak på bestämmelserna i nitratförordningen. I nitratförordningen föreskrivs bland annat om lagring av gödsel, spridning av gödselmedel och tidpunkter för spridningen, gödselmängder, inrättande av djursstall och placering av rasthagar.

Syftet med grundvattenskyddet inom åkerbruket är att minska den belastning som åkerbruket orsakar grundvattnet. I praktiken är åtgärderna de som läggs fram i de branschspecifika handböckerna för jordbruk, pälsproduktion och bekämpning av försurning. De som kan tillämpas på grundvattenområden är bland annat:

• Skyddszoner
• Naturvårdsåkrar och mångfaldsväxter
• Minskad användning av växtskyddsmedel och ekologiskt odlade åkrar
• Växttäcke vintertid
• Fånggrödor
• Gårdsspecifik jordbruksrådgivning
• Vallodling på befintliga torvåkrar

Övervakningen av att åtgärderna genomförs sker i sin helhet genom ovan nämnda enskilda åtgärder inom jordbruket. De åtgärder som är nödvändiga i grundvattenområden planeras och sparas dock i systemet med hjälp av åtgärderna för att skydda grundvatten från åkerbruk.

Det föreslås att skyddszoner baserade på miljöersättningssystemet inrättas i jordbruksdominerade grundvattenområden. Åtgärderna omfattar totalt cirka 280 hektar fram till 2027. Kostnaderna för vattenskyddet vid åkerbruk i grundvattenområden redogörs för i avsnittet om ytvatten.

Restaureringen av den före detta minkfarmen i Mustio har ännu inte genomförts. Vattenvårdsåtgärder inom jordbruk och pälsdjursproduktion presenteras i tabell 18.

Tabell 18. Förslag till vattenvårdsåtgärder för jordbruk och pälsdjursproduktion för perioden 2022–2027.

Systemen för finansiering av vattenvårdsåtgärderna inom jordbruket och utveckling av dem 

Vattenskyddsåtgärderna inom jordbruket finansieras i huvudsak utifrån CAP-planen. Det viktigaste stödsystemet som främjar vattenskyddet inom jordbruket under programperioden 2023–2027 är det system som ännu är under planering och som ersätter miljöersättningen. Antalet åkrar på gårdar som inte omfattas av miljöersättningen har i Nyland utgjort cirka 6 procent av den totala åkerarealen. Utgångspunkten för planeringen har varit den höga förbindelsegraden när det gäller både odlarna och åkerarealen även i fortsättningen.  

Ansvar för genomförande och uppföljning av vattenvårdsåtgärder inom jordbruket

Ansvaret för utvecklingen av landsbygdens miljöersättningssystem ligger hos jord- och skogsbruksministeriet i samarbete med miljöministeriet. Ansvaret för det praktiska genomförandet av vattenskyddsverksamheten för landsbygden ligger hos verksamhetsutövarna.