10.3.8. Vattentäkt

Genomförandet av åtgärder under föregående planeringsperiod

För den andra planeringsperioden föreslogs två separata åtgärder för vattentäkt. De föreslagna åtgärderna för att effektivera uppföljningen av råvattnet i vattentäkten och precisera tillståndsvillkoren för vattentäkt har delvis genomförts.

Åtgärdsförslag och styrmedel för 2022–2027

Grundvattenskyddet kan också genomföras genom att man inrättar vattenrättsliga skyddsområden för vattentäkter. I Nyland finns 32 beslut om skyddsområden, varav de äldsta är i behov av uppdatering. Det första skyddsområdet inrättades vid Forsbacka vattentäkt i Sibbo 1968. För den tredje planeringsperioden föreslås som åtgärder för vattentäkt att ett skyddsområde inrättas för en täkt och att gamla skyddsområdesgränser och skyddsområdesbestämmelser uppdateras för vattentäkter i sju grundvattenområden.

Grundläggande åtgärder

Enligt vattenlagen (587/2011) krävs för vattenhushållningsprojekt alltid tillstånd av tillståndsmyndigheten, om annat uttag av grundvatten än det som tillfälligt tas överstiger 250 m³/dygn. Ett projekt där uttaget överstiger 100 m³/dygn men underskrider 250 m³/dygn omfattas av anmälningsskyldigheten. Det kan bli aktuellt att pröva behovet av tillstånd för vattentäkt även vid mindre uttag än 250 m³/dygn, om verksamheten kan ändra grundvattnets kvalitet eller mängd och denna ändring väsentligt minskar avgivningsförmågan hos en viktig grundvattenförekomst eller någon annan grundvattenförekomst som lämpar sig för vattenförsörjning, eller på annat sätt försämrar dess användbarhet eller orsakar skada eller olägenhet för vattentäkten eller användningen av vattnet som hushållsvatten. Absorbering av vatten i marken för att framställa konstgjort grundvatten eller förbättra grundvattnets kvalitet kräver alltid tillstånd enligt vattenlagen.

Förfarandet för miljökonsekvensbedömning (MKB-förfarandet) enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning tillämpas på vattenförsörjningsprojekt, där den årliga mängden grundvattenuttag eller konstgjort grundvatten som bildas är minst 3 miljoner kubikmeter, dvs. cirka 8 220 m³/dygn.

I tillståndet för vattentäkt fastställs den vattenmängd som får tas från vattentäkten utan att grundvattenförekomstens kvantitativa status äventyras och utan att de omgivande ekosystemen påverkas. Tillstånden innehåller bestämmelser om bland annat största tillåtna vattenuttag och kontroller. Tillstånden är i allmänhet permanenta, men i samband med tillståndsändringar kan tillståndsvillkoren tas upp till ny behandling. Uttaget i vattentäkter som kräver tillstånd och inverkan på miljön kontrolleras. I tillståndsvillkoren bestäms om sändandet av kontrollresultaten som överföringsfiler direkt från laboratoriet till miljöförvaltningens grundvattendatasystem.

Hälsoskyddsmyndigheten övervakar vattenkvaliteten i det vatten som vattentjänstverken levererar i enlighet med social- och hälsovårdsministeriets (SHM) hushållsvattenförordning (1352/2015). Övervakningen gäller alla vattentjänstverk som levererar minst 10 m³ vatten/dygn eller för minst 50 personers behov.

Vattenlagen gör det möjligt att inrätta täktspecifika skyddsområden som fastställts av tillståndsmyndigheten. Skyddsområdesbestämmelserna gäller åtgärder som skyddar vattenkvaliteten eller begränsningar i användningen av ett skyddsområde. Bestämmelserna hänför sig i allmänhet till jord- och skogsbruk, marktäkt, byggande av trafikområden och vägunderhåll samt avledande av avloppsvatten. Bestämmelserna i gamla skyddsområdesbeslut för vattentäkter ska vid behov uppdateras.

Vattenvårdsåtgärderna inom vattentäkt beskrivs i tabell 19.

Tabell 19. Förslag till vattenvårdsåtgärder inom vattentäkt 2022–2027.

Förslag till utveckling av styrmedlen

Lagringen av övervakningsuppgifterna om grundvattnet vid NTM-centralen har under de senaste tjugo åren baserat sig på manuell insamling av uppgifter. Med avseende på uppföljningen av grundvatten, statusklassificeringen och granskningen av trender är det viktigt att utveckla datasystemen och förenhetliga innehållsproduktionen och rapporteringen i dem. Den elektroniska dataöverföringen bör utvecklas så att verksamhetsutövarnas kontrollresultat kan överföras från laboratorierna direkt till POVET-systemet.

Styrmedel

• Rådgivningen och övervakningen effektiviseras och utbildningen utökas.
• Tillräcklig tillgång till grundvatten av god kvalitet tryggas och effektiv och hållbar vattenanvändning främjas med beaktande av klimatförändringens eventuella konsekvenser.
• Ett register över placering och borrningsuppgifter för brunnar inrättas. Registret ger värdefull information för byggande under jord och placering av nya brunnar och energibrunnar, samt allmänt med tanke på grundvattenskyddet.

Finansieringssystem och utvecklingen av dem

Kostnader för vattentäkt uppkommer främst av utredningar i anslutning till tillståndsansökningar enligt vattenlagen och till följd av skyldigheterna i tillståndsvillkoren. Den som gör vattenuttaget ansvarar för kostnaderna. Dessa är bland annat utarbetandet av en grundvattenutredning eller skyddsområdesplan, utarbetandet av en kontrollplan för grundvattnet och kontroll av höjd och kvalitet. I stora projekt förutsätts också en bedömning enligt MKB-förfarandet.

För grundvattenutredningar som tjänar vattenförsörjningen har även finansiering från jord- och skogsbruksministeriet stått till förfogande. På senare år har det varit möjligt att även ansöka om finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden för grundvattenutredningar och relaterade vattenförsörjningsprojekt. Man strävar efter att de avgifter som tas ut för vattentjänsterna ska vara rimliga och rättvisa.

Vattentäktens behov behandlas som en del av utvecklingen av kommunernas vattentjänster och den regionala översiktsplaneringen av vattentjänsterna. Kommunerna och vattentjänstverken svarar för kostnaderna av dessa. NTM-centralerna har vid behov deltagit i översiktsplaneringen. Kostnaderna för tillsynen fördelas mellan miljöförvaltningen och kommunerna. Under de senaste åren har det varit mycket viktigt att utveckla övervakningen av grundvattnet till en samkontroll, som möjliggör kostnadseffektiv övervakning av hela grundvattenområdet. Att uppdatera datasystemen har varit en aktuell fråga redan i många år. Vid genomförandet av åtgärder som knyter an till vattentäkt framhävs behovet av att få tillräckliga resurser för styrningen och tillsynen (miljöförvaltningen, kommunerna). Kostnaderna för tillsynen fördelas mellan miljöförvaltningen och kommunerna.

Ansvaret för genomförandet och uppföljningen av åtgärderna

När det gäller åtgärderna i anslutning till vattentäkt ansvarar vattenverket för genomförandet. Regionförvaltningsverket och NTM-centralen i Nyland (ansvarsområdet för miljö och naturresurser) ansvarar för tillsynen över skyddsområdesbeslut och tillståndsärenden.