10.3.9. Skyddsplaner för grundvattenområden, statusövervakning och grundvattenutredningar

Skyddsplanen för grundvattenområden är en betydande del av åtgärderna för att skydda grundvattnen. Skyddsplanen är en utredning och anvisning som tillämpas bl.a. i samband med myndighetstillsyn, planering av markanvändning samt vid behandlingen av verksamhetsutövarnas tillståndsansökningar och anmälningar. I skyddsplanen ingår inga juridiska påföljder.

I skyddsplanen kontrolleras bl.a. grundvattenområdets hydrogeologiska förhållanden och vid behov grundvattenområdets gränser, verksamhet som medför risk kartläggs och åtgärdsrekommendationer för befintlig samt kommande verksamhet inom området utarbetas. Målet är även att effektivisera kontrollen av grundvatten och styra nya riskobjekt utanför grundvattenområden. Kommunerna ansvarar för utarbetandet av skyddsplaner.

I augusti 2020 fanns det skyddsplaner för 78 procent (bild 11) av de viktiga och för vattenförsörjning lämpliga grundvattenområdena inom området för NTM-centralen i Nyland. Målet är 100 procent under den tredje vårdperioden. En skyddsplan utarbetas för alla grundvattenområden av klass 1 och 2. Avsikten är att vid behov uppdatera skyddsplanerna för grundvattenområdena med fem, minst tio års mellanrum utifrån nya forskningsresultat eller förändringstryck på markanvändningen.

Förslag till åtgärder

Utarbetande av en skyddsplan har föreslagits för 37 skyddsområden och uppdatering av skyddsplanen för 73 grundvattenområden (tabell 20). Geofysikaliska tyngdkraftsmätningar och strukturutredningar har presenterats för 22 grundvattenområden.

Tabell 20. Förslag till vattenvårdsåtgärder i form av skyddsplaner, övervakning och grundvattenutredningar för perioden 2022–2027.

Bild 11. Skyddsplaner i grundvattenområden i Nyland.

Förslag till utveckling av styrmedlen

Som styrmedel föreslås utarbetande, uppdatering och genomförande av skyddsplaner. Hydrogeologiska tilläggsundersökningar, strukturutredningar och grundvattenmodellering har genomförts, men det finns ett fortsatt behov av extra satsningar särskilt inom riskgrundvattenområden. I och med Poakori-projektet (övergripande riskhantering av grundvattenområden med kemiskt dålig status), som genomfördes 2017–2019, har man tydligt observerat ett behov av strukturutredningar, flödes- och spridningsmodeller samt sårbarhetsanalyser. Poakori-projektet har fortsatt på riksnivå under 2021. Informationens tillgänglighet och användbarhet bör främjas aktörerna emellan. Under den tredje vattenvårdsperioden ska övervakningen och uppföljningen av skadliga ämnen utvecklas. De ekosystem som är beroende av grundvatten har kartlagts i Nyland men det finns för lite forskning om dem.

Finansieringssystem och utvecklingen av dem

Kostnaderna i anslutning till skyddsplaner uppkommer i huvudsak av sammanställande av material, kartläggning av riskobjekt och eventuella terrängundersökningar samt exempelvis installationer av rör för observation. Kostnaderna för utarbetandet av planerna uppkommer oftast för kommunerna, vattentjänstverken och staten. Genom miljöministeriets anslag har kommunerna fått stöd i utarbetandet och uppdateringen av skyddsplaner. Skyddsplanerna behöver också uppdateras och för denna uppgift behövs finansiering även framöver.

Kostnaderna för uppföljningen av grundvattnet finansieras i huvudsak av miljöförvaltningen och verksamhetsutövarna. Vattentjänstverken och övriga verksamhetsutövare som tar vatten ansvarar för kontrollerna enligt tillståndsbestämmelserna och för kostnaderna för kontrollerna. Grundvattenutredningar som tjänar vattenförvaltningen och kontroll av grundvattenområdenas gränser har finansierats med jord- och skogsbruksministeriets anslag. Hydrogeologiska undersökningar, såsom strukturundersökningar, ingår ofta i större projekt som kan vara finansierade av verksamhetsutövare, vattenverk, kommuner och staten. Till exempel medverkade Geologiska forskningsanstalten med egen finansiering i grundvattenutredningar, såsom i strukturkartläggningar.

Uppföljningen av belastningen från jord- och skogsbruket och konsekvenserna av den för vattendragen (MaaMet) och uppföljningen av farliga och skadliga ämnen (VaHaSe) är för närvarande de största uppföljningsprojekten i anslutning till grundvattnet. Den finansiering som ministerierna anvisat för övervakningen av grundvattnet är nödvändig även i framtiden för att den operativa övervakningen ska kunna ordnas.

Ansvaret för genomförandet och uppföljningen av åtgärderna

Vattentjänstverken, kommunerna och verksamhetsutövarna ansvarar för att utföra grundvattenutredningar och utarbeta skyddsplaner. Det är i huvudsak NTM-centralen i Nyland och Finlands miljöcentral som ansvarar för övervakningen. De samlar in och sparar uppgifterna i systemen.