-
- 6. Grundvatten som ska granskas
- 7. Verksamhet som påverkar grundvattnets tillstånd
- 8. Övervakning, riskbedömning och klassificering av tillståndet för grundvatten
- 9. Målen för grundvattnets status
-
10. Åtgärder som gäller grundvattenområden
- 10.1. Grunder för planering av åtgärder
- 10.2. Genomförandet av åtgärder under den föregående vårdperioden
-
10.3. Sektorsvisa åtgärder och uppskattning av deras kostnader
- 10.3.1. Samhällen och glesbebyggelse
- 10.3.2. Industri- och företagsverksamhet
- 10.3.3. Förorenade markområden
- 10.3.4. Trafik
- 10.3.5. Marktäkt
- 10.3.6. Jordbruk och pälsdjursproduktion
- 10.3.7. Skogsbruk och torvproduktion
- 10.3.8. Vattentäkt
- 10.3.9. Skyddsplaner för grundvattenområden, statusövervakning och grundvattenutredningar
- 10.3.10. Klimatförändringen
-
- 11. Ytvatten inom vattenvården
- 12. Belastningen på ytvattnen och annan verksamhet som förändrar statusen
- 13. Övervakning av ytvatten och klassificering av status
- 14. Statusmålen för vattnen och behoven av att förbättra vattnens status
-
15. Åtgärder som gäller ytvatten
- 15.1. Grunder för planering av åtgärder
- 15.2. Genomförandet av åtgärder under föregående period
-
15.3. Sektorvisa åtgärder och bedömning om kostnader
- 15.3.1. Samhällen
- 15.3.2. Glesbygd
- 15.3.3. Industri och företagsverksamhet
- 15.3.4. Torvproduktion
- 15.3.5. Fiskodling
- 15.3.6. Jordbruk
- 15.3.7. Skogsbruk
- 15.3.8. Reglering, byggande och restaurering i vatten
- 15.3.9. Områdesanvändning
- 15.3.10. Skadliga och farliga ämnen och sura sulfatjordar
- 15.3.11. Kommunikation om vattenvården
10.1. Grunder för planering av åtgärder
Vattenvårdsåtgärderna indelas i grundläggande åtgärder, övriga grundläggande åtgärder och kompletterande åtgärder. Till de grundläggande åtgärderna räknas de åtgärder som förutsätts i EU-direktiven. Till de övriga grundläggande åtgärderna hör alla åtgärder som vidtas för att uppfylla de mål som ställts upp i Finlands lagstiftning och som inte direkt grundar sig på EU-direktiv. De åtgärder som ska vidtas utöver de grundläggande åtgärderna och de övriga grundläggande åtgärderna, såsom alla styrmetoder, klassificeras som kompletterande åtgärder. De kompletterande åtgärderna planeras för de grundvattenförekomster, för vilka de grundläggande åtgärderna inte är tillräckliga för att god vattenstatus ska uppnås. De är i nuläget i regel frivilliga och stödjer sig ofta på ekonomiska och informationsmässiga styrmetoder. Under den tredje perioden har bland annat alla åtgärder med anknytning till övervakningen överförts till styrmedlen. Styrmedlen som läggs fram för den tredje planeringsperioden är indelade i fyra olika kategorier: 1) Rättsliga styrmedel, 2) Ekonomiska och institutionella styrmedel, 3) Informationsmässiga styrmedel och 4) Forskning och utveckling.
Skyddet av grundvattnets status grundar sig i stor utsträckning på förbud mot förorening av grundvatten enligt miljöskyddslagen. Förordningarna på EU-nivån gäller endera direkta eller indirekta utsläpp i grundvattnet. Man kan betrakta åtgärder för att hantera eventuella direkta och indirekta utsläpp i grundvattnet som grundläggande åtgärder. Sådana är till exempel bestämmelserna i tillstånd som utfärdas enligt miljöskyddslagen, där man antingen med tekniska eller funktionella metoder hindrar att ämnen kommer ut i grundvattnet. I de grundläggande åtgärderna ingår sålunda även riskhanteringsåtgärder för förorenade markområden som tydligt hotar grundvattnets status, inklusive saneringsåtgärder.
Nedan beskrivs grundvattenåtgärderna sektorsvis. Inriktningen av de sektorsvisa åtgärderna per grundvattenområde kan ses på finska i tjänsten Ympäristötietojärjestelmät på sidan Avoin tieto på Finlands miljöcentrals webbplats.
Närmare anvisningar för planering av åtgärderna och beskrivningar sektorsvis finns på adressen: www.ymparisto.fi/vesienhoito/opas.
