-
- 6. Grundvatten som ska granskas
- 7. Verksamhet som påverkar grundvattnets tillstånd
- 8. Övervakning, riskbedömning och klassificering av tillståndet för grundvatten
- 9. Målen för grundvattnets status
-
10. Åtgärder som gäller grundvattenområden
- 10.1. Grunder för planering av åtgärder
- 10.2. Genomförandet av åtgärder under den föregående vårdperioden
-
10.3. Sektorsvisa åtgärder och uppskattning av deras kostnader
- 10.3.1. Samhällen och glesbebyggelse
- 10.3.2. Industri- och företagsverksamhet
- 10.3.3. Förorenade markområden
- 10.3.4. Trafik
- 10.3.5. Marktäkt
- 10.3.6. Jordbruk och pälsdjursproduktion
- 10.3.7. Skogsbruk och torvproduktion
- 10.3.8. Vattentäkt
- 10.3.9. Skyddsplaner för grundvattenområden, statusövervakning och grundvattenutredningar
- 10.3.10. Klimatförändringen
-
- 11. Ytvatten inom vattenvården
- 12. Belastningen på ytvattnen och annan verksamhet som förändrar statusen
- 13. Övervakning av ytvatten och klassificering av status
- 14. Statusmålen för vattnen och behoven av att förbättra vattnens status
-
15. Åtgärder som gäller ytvatten
- 15.1. Grunder för planering av åtgärder
- 15.2. Genomförandet av åtgärder under föregående period
-
15.3. Sektorvisa åtgärder och bedömning om kostnader
- 15.3.1. Samhällen
- 15.3.2. Glesbygd
- 15.3.3. Industri och företagsverksamhet
- 15.3.4. Torvproduktion
- 15.3.5. Fiskodling
- 15.3.6. Jordbruk
- 15.3.7. Skogsbruk
- 15.3.8. Reglering, byggande och restaurering i vatten
- 15.3.9. Områdesanvändning
- 15.3.10. Skadliga och farliga ämnen och sura sulfatjordar
- 15.3.11. Kommunikation om vattenvården
6.1. Avgränsning och klassificering av grundvattenområden
|
Det finns för närvarande 3800 grundvattenområden i Finland som kartlagts och klassificerats av miljöförvaltningen. I Finland är grundvattenområdena i huvudsak belägna i grus- och sandformationer, såsom åsar och israndsbildningar. |
Avgränsningen av grundvattenområdena baserar sig på de hydrogeologiska egenskaperna hos mark- och berggrunden. Vid avgränsningen har man framför allt beaktat jordartssammansättningen i förekomsten, omfattningen av det hydrauliskt enhetliga området och vattengenomsläppligheten. Gränsen för det egentliga grundvattenområdet anger det område som inverkar på vattenkvaliteten eller vattenbildningen i grundvattenförekomsten. Dessutom har den del av grundvattenområdet som har god genomsläpplighet för vatten, dvs. där vattenbildningen sker, avgränsats särskilt så att genomsläppligheten för vatten i marken mellan markytan och grundvattenytan i detta område motsvarar åtminstone genomsläppligheten hos finsand. I lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen tillfogades den 1 februari 2015 ett nytt kapitel gällande avgränsning av grundvattenområden och klassificering samt skyddsplaner.
Klassificeringen av grundvattenområdena baserar sig på förekomstens användbarhet och behov av skydd. Planeringen av vattenvården omfattar grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjningen (klass 1) och grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning (klass 2). Till klass E har dessutom fastställts grundvattenområden vars grundvatten ytvattensekosystem och terrestra ekosystem är direkt beroende av. Sådana ekosystem kan till exempel vara källor, källbäckar och -dammar. I takt med att undersökningen av grundvattenområdena avancerar, preciseras klassificeringen av dem ytterligare.
