7.1. Samhällen
Nyland är Finlands mest tättbefolkade landskap, vilket syns även på så sätt att bosättningen har brett ut sig till grundvattenområden. Av grundvattenområdena i klass 1 och 2 i Nyland är cirka 60 procent sådana där över fem procent av arealen är bebodd. Grundvattenområdena i Helsingfors, Esbo och Vanda är huvudsakligen tätortsbebyggelse eller tätbebyggelse. Ökad byggaktivitet i tätortsområden och omfattande byggprojekt i fråga om både vägar och bosättningsområden hotar grundvattnets kvantitativa status. Mest tätortsbosättning i jämförelse med grundvattenområdets areal finns inom Träskända grundvattenområde (tabell 3). Kommunernas centrala tätorter är vanligtvis belägna inom grundvattenområden. Dessa är utanför huvudstadsregionen bl.a. Hangö, Hyrylä, Hyvinge, Träskända, Karis, Lojo, Lovisa, Mäntsälä, Nummela, Borgå och Ekenäs. I tabell 4 presenteras kommunvis glesbebyggelsen inom grundvattenområdet i Nyland.
Avloppsvattnet från samhällena medför risk för förorening av grundvattnet. Grundvattnets kvalitet kan äventyras av fastigheternas avloppsbrunnar och infiltreringsanläggningar samt behandlingsanläggningar för avloppsvatten från samhällen. Till följd av avloppsläckage läcker skadliga ämnen: näringsämnen, mikrober samt konsumentkemikalier såsom läkemedel ut i marken och grundvattnet. Bristen av avloppssystem är en risk för grundvattnet. I Nyland finns drygt 100 000 invånare som fortfarande är utanför vattentjänstverkens vatten- och avloppsnätverk. Tiotusentals gamla oljecisterner som ännu finns i grundvattenområden av klass 1 utgör också en risk för grundvattnet.
Områden som anknyter till bosättning och som äventyrar grundvattnet är dessutom avstjälpningsplatser, begravningsplatser samt eventuellt även skjut- och motorsportbanor, golfbanor och idrottsplaner, om bränsle, bekämpningsmedel eller gödselmedel används eller förvaras på dessa. Mängden grundvatten kan också påverkas av avledande av dagvatten och av att området där det bildas krymper till följd av byggande och beläggningar. Energibrunnarna som görs i mark- eller berggrunden kan utgöra en risk för grundvattnet. Detta kan ske om vattnet som rinner från ytan går direkt i grundvattnet på grund av bristfälligt tätade brunnskonstruktioner, att artesiskt grundvatten brister ut okontrollerat, grundvattenskikt av olika kvalitet blandas eller värmeöverföringsämne läcker ut i marken eller grundvattnet.
Tabell 3. Våningshusområden i grundvattenområden i Nyland, om de täcker över 5,0 procent av grundvattenområdets areal. Källa: Corine2018.
Kommun |
Grundvattenområde |
Grundvattenområdets areal, ha |
Bosättning, ha |
Tättbebyggda bostadsområden % |
Träskända |
Träskända |
48 |
16,8 |
34,9 |
Helsingfors |
Nordsjö |
272 |
78,9 |
29,0 |
Vanda |
Björkby |
102 |
15,4 |
15,1 |
Tusby |
Hyrylä |
46 |
5,8 |
12,6 |
Esbo |
Brinken |
79 |
8,1 |
10,3 |
Helsingfors |
Tattarmossen |
102 |
7,1 |
7,0 |
Helsingfors |
Botby |
120 |
7,6 |
6,4 |
Raseborg |
Björknäs |
530 |
31,9 |
6,0 |
Vanda |
Valkealähde |
814 |
43,0 |
5,3 |
Helsingfors |
Sandhamn |
112 |
5,8 |
5,1 |
Esbo |
Metsämaa |
80 |
4,0 |
5,0 |
Hyvinge |
Hyvinge |
2955 |
146,8 |
5,0 |
Tabell 4. Småhusområden i grundvattenområden i Nyland, om de täcker över 30,0 procent av grundvattenområdets areal. Källa: Corine2018.
Kommun |
Grundvattenområde |
Grundvattenområdets areal, ha |
Bosättning, ha |
Glest bebyggt område % |
Lovisa |
Kvarnåsen |
113 |
48,0 |
42,3 |
Raseborg |
Konkakumpu |
4 |
1,7 |
40,4 |
Raseborg |
Karis |
365 |
142,2 |
38,9 |
Raseborg |
Karis |
121 |
45,0 |
37,3 |
Lojo |
Vivamo |
142 |
48,9 |
34,4 |
Kyrkslätt |
Veikkola |
125 |
42,5 |
34,0 |
Vanda |
Björkby |
102 |
34,2 |
33,7 |
Kyrkslätt |
Veikkola II |
55 |
18,4 |
33,5 |
Tusby |
Hyrylä |
46 |
15,0 |
32,6 |
Högfors |
POLARI-Toivike A |
233 |
71,9 |
30,8 |
Borgå |
Borgå |
284 |
86,1 |
30,4 |