-
- 6. Grundvatten som ska granskas
- 7. Verksamhet som påverkar grundvattnets tillstånd
- 8. Övervakning, riskbedömning och klassificering av tillståndet för grundvatten
- 9. Målen för grundvattnets status
-
10. Åtgärder som gäller grundvattenområden
- 10.1. Grunder för planering av åtgärder
- 10.2. Genomförandet av åtgärder under den föregående vårdperioden
-
10.3. Sektorsvisa åtgärder och uppskattning av deras kostnader
- 10.3.1. Samhällen och glesbebyggelse
- 10.3.2. Industri- och företagsverksamhet
- 10.3.3. Förorenade markområden
- 10.3.4. Trafik
- 10.3.5. Marktäkt
- 10.3.6. Jordbruk och pälsdjursproduktion
- 10.3.7. Skogsbruk och torvproduktion
- 10.3.8. Vattentäkt
- 10.3.9. Skyddsplaner för grundvattenområden, statusövervakning och grundvattenutredningar
- 10.3.10. Klimatförändringen
-
- 11. Ytvatten inom vattenvården
- 12. Belastningen på ytvattnen och annan verksamhet som förändrar statusen
- 13. Övervakning av ytvatten och klassificering av status
- 14. Statusmålen för vattnen och behoven av att förbättra vattnens status
-
15. Åtgärder som gäller ytvatten
- 15.1. Grunder för planering av åtgärder
- 15.2. Genomförandet av åtgärder under föregående period
-
15.3. Sektorvisa åtgärder och bedömning om kostnader
- 15.3.1. Samhällen
- 15.3.2. Glesbygd
- 15.3.3. Industri och företagsverksamhet
- 15.3.4. Torvproduktion
- 15.3.5. Fiskodling
- 15.3.6. Jordbruk
- 15.3.7. Skogsbruk
- 15.3.8. Reglering, byggande och restaurering i vatten
- 15.3.9. Områdesanvändning
- 15.3.10. Skadliga och farliga ämnen och sura sulfatjordar
- 15.3.11. Kommunikation om vattenvården
7.11. Vattentäkt och framställning av konstgjort grundvatten
De första grundvattentäkterna i Nyland togs i bruk i början av 1900-talet men den största delen byggdes på 1970- och 1980-talet. I Nyland finns cirka 270 grundvattentäkter. |
Förbudet mot ändring av grundvatten i enlighet med vattenlagen och tillståndsplikten för vattenuttag medför grundvattentäkt vanligen ingen risk för god grundvattenstatus. Grundvattentäkterna har inte orsakat någon omfattande eller fortsatt kontinuerlig sänkning av grundvattennivån. Vattentäktsinnehavaren är skyldig att kontrollera de pumpade vattenmängderna och grundvattennivån samt kvaliteten.
Ett alltför omfattande vattenuttag i förhållande till den mängd grundvatten som bildas kan dock göra att grundvattennivån sjunker och kvaliteten försämras. Sjunkande vattennivå och mindre vattenföring kan vara skadliga för små vattendrag och för käll- och myrekosystem som är beroende av grundvatten. Påverkan är vanligen störst i källmiljöer.
Inom vissa områden har grundvattentäkter torkat ut närliggande källor eller minskat deras vattenföring. Förändringarna som inträffat i källornas naturliga tillstånd har oftast inträffat så länge sedan att konstaterandet av förändringen är i nuläget på många ställen besvärligt. Lagstiftningen som trädde i kraft i slutet av 1990-talet hindrar ändringen av det naturliga tillståndet för naturliga källor och små vattendrag.
Framställningen av konstgjort grundvatten kan ha betydande effekter på områdets natur. För anläggningar för konstgjort vatten och vattentäkter som utnyttjar strandabsorption kan en plötslig förorening av råvattenkällan och skadliga ämnen som därför kommer ut i grundvattnet med det absorberade vattnet anses vara ett hot för grundvattnets kemiska status. Den naturliga organiska substansen i ytvatten har inte orsakat förorening av grundvattnet i verksamma anläggningar för konstgjort vatten eftersom absorptionen av ytvattnet och vattenuttaget är rätt dimensionerade. I Nyland finns fungerande anläggningar för konstgjort grundvatten i grundvattenområdena Jäniksenlinna och Rusutjärvi i Tusby, i Storkällan i Hangö och i Sannäs i Borgå. I Teilinummi i Nurmijärvi har testabsorptionen av konstgjort grundvatten upphört och man ansöker om tillstånd att bilda konstgjort grundvatten hos regionförvaltningsverket i Södra Finland.
De outnyttjade grundvattenreserverna i Nyland är rätt små. Möjligheterna att framställa konstgjort grundvatten är begränsade på grund av den ringa förekomsten av ytvattendrag och deras dåliga kvalitet. Den viktigaste råvattenkällan för konstgjort grundvatten i Nyland är vattnet i Päijännetunneln.