7.5. Marktäkt
Förbrukningen av stenmaterial i Finland är i huvudsak koncentrerad till huvudstadsregionen. De egna täkterna av stenmaterial från åsar i Nyland räcker inte till för att tillgodose efterfrågan i huvudstadsregionen och därför tas stenmaterial från åsar i södra Tavastland. I huvudstadsregionen används även rikligt med stenmaterial från berg som kommer från byggnadsgrunder. Täkterna för stenmaterial från åsar är i huvudsak på grundvattenområden som är viktiga och lämpliga med avseende på vattenförsörjningen i samhällen. Marktäkten har varit omfattande i grundvattenområdena Jäniksenlinna och Kaikula i Tusby, Teilinummi i Nurmijärvi och Kapilamminnummi i Hyvinge (tabell 6). I en stor del av grundvattenområdena i Nyland har det förekommit någon typ av marktäkt (tabell 7).
Grundvattnet hotas av förutom marktätsverksamhet även av relaterade verksamheter samt områden som inte efterbehandlats. Vid marktäkt försvinner skikten och växtligheten som skyddar grundvattnet. Under den nakna mineraljorden är halten av många ämnen högre i grundvattnet än i områden i naturtillstånd. Risker för grundvattnet som täktverksamheten och den anknytande trafiken ger upphov till är bland annat hantering och lagring av bränsle, oljeläckage från arbetsmaskiner och dammbindning genom saltning av gångvägar och verksamhetsområden. Dessutom kan finmaterialet från tvättsiktningen ställvis orsaka olägenheter för grundvattnet, såsom en ökning av sulfathalter.
Antalet giltiga marktäktstillstånd i Nyland har minskat under de senaste 20 åren. Antalet tillstånd för täkt av stenmaterial från berg har dock ökat, eftersom bergmaterialets betydelse vid byggandet har ökat. Den ökade användningen av bergmaterial har även påverkats av bristen av tillgängliga grustäkter samt begräsningar som grundvattenskyddet fastställer för grustäkter. I uttagsmängderna som möjliggörs av tillstånden finns regionala variationer inom landet och de största uttagsmängderna fanns i Nyland. Det genomsnittliga antalet tillstånd som beviljats i Nyland åren 2013–2019 är 282 (1 000 k-m3) för grus- och sandtäkt och 942 (1 000 k-m3) för bergtäkt. De giltiga tillstånden 2019 och de som gick ut före 2013 för makttäkt på grundvattenområden i Nyland åskådliggörs på bild 6. Mängden marktäkt i Nyland visas på bild 7.
Tabell 6. Marktäkter inom grundvattenområden i Nyland, om marktäkten överstiger 10,0 procent av grundvattenområdets areal. Källa Corine2018.
Kommun |
Grundvattenområdets namn |
Grundvattenområdets areal, ha |
Marktäkts-områden, ha |
Marktäkts-områden, % |
Tusby |
Jäniksenlinna |
317 |
80,2 |
25,3 |
Hyvinge |
Kapilamminnummi |
224 |
51,8 |
23,1 |
Lovisa |
Garpgård |
60 |
9,7 |
16,3 |
Nurmijärvi |
Nukari |
207 |
31,8 |
15,3 |
Tusby |
Kaikula |
59 |
8,6 |
14,7 |
Lojo |
Gerknäs |
227 |
28,4 |
12,5 |
Högfors |
Stationsområdet |
254 |
31,2 |
12,3 |
Vichtis |
Ukinvaha |
80 |
9,3 |
11,6 |
Nurmijärvi |
Teilinummi |
239 |
27,1 |
11,3 |
Vichtis |
Painonummi |
56 |
6,3 |
11,2 |
Vichtis |
Lautoja |
439 |
47,7 |
10,9 |
Högfors |
Kuonjoki B |
235 |
24,5 |
10,4 |
Ingå |
Malmskyan |
60 |
6,0 |
10,1 |
Tabell 7. Marktäkter inom grundvattenområden i Nyland. Uppgifter från Corine-materialet 2013.
Täktens utbredning (%) av grundvattenområdets areal |
Grundvattenområden, antal |
> 35 % |
1 |
20–35 % |
3 |
15–20 % |
6 |
10–15 % |
17 |
5–10 % |
44 |
< 5 % |
180 |
inget uttag |
80 |
Bild 6. Täkttillstånd för marksubstanser som var giltiga i grundvattenområden i Nyland under 2020 och de som gick ut före 2020.
Bild 7. Marktäkt i Nyland.