7.6. Lantbruk

Av den sammanlagda arealen av grundvattenområden av klass 1 och 2 i Nyland är cirka 18 procent åker. Åkerbrukets inverkan på grundvattenområdena beror i stor omfattning på områdets hydrogeologiska betingelser. Främst användningen av gödselmedel och bekämpnings- samt växtskyddsmedel medför risker för grundvattnet. Förutom konstgödsel används även organiska gödselmedel. Användningen av kvävegödsel kan vara problematisk med avseende på grundvattnet. Den vanligaste olägenheten som jordbruket medför för grundvattnet är ökad nitrathalt.

Inom Nyland finns 18 grundvattenområden där åkrarna utgör över hälften av grundvattenområdenas areal (tabell 8). De mest åkerdominerade grundvattenområdena finns i de lertäckta älv- och ådalarna och i huvudsak på södra sidan om Första Salpausselkä. Jordlagren som leder och lagrar vattnet är ofta belägna under tjocka ler- och siltlager och grundvattnet bildas på bergssluttningar som är täckta av ett tunt sand-, grus- eller moränskikt och som omger dalen. På grund av naturförhållandena förekommer det en låg syrehalt i lertäckta grundvattenförekomster vilket leder till förhöjda järn- och manganhalter vilket utgör ett kvalitetsproblem för grundvattnet.  På leråkrarna vid kusten kan det även förekomma sulfidleror som orsakar försurning av grundvattnet. I närheten av de båda Salpausselkäåsarna och den långsträckta åsryggen där jordmånen ofta är sand och grov mo förekommer det också åkerområden.

I Nyland finns totalt cirka 13 000 ha åker inom grundvattenområden. I grundvattenområdena fanns 2019 cirka 280 hektar skyddszoner som omfattades av särskilt stöd.  Åkerodlarnas huvudsakliga produktionsinriktning på grundvattenområdena i Nyland är spannmålsodling.

Tabell 8. Åkrarnas andel av grundvattenområden i Nyland, om åkrarna utgör över 50 procent av grundvattenområdets areal. Källa: Corine2018.