Hyppää sisältöön
eTPO - Toimenpideohjelma

8.2. De naturliga bakgrundshalterna i grundvatten

Den naturliga kvaliteten för grundvattnet i Nyland är huvudsakligen god. Grundvattnet är alltid ganska surt och typiska naturliga kvalitetsfel är höga järn- och manganhalter särskilt i grundvatten från lertäckta områden. I kustområden samt i skärgården samt i djupa borrbrunnar kan det förekomma naturligt höga salthalter orsakat av gammalt havsvatten.

Berggrunden påverkar på många håll grundvattnets kvalitet. I Lojotrakten förekommer i berggrunden kalksten som minskar grundvattnets surhet. I Östra Nyland är fluorhalterna i grundvattnet så höga på grund av effekterna av rapakivi som förekommer som huvudbergart i berggrunden att vattnet inte uppfyller obehandlat de hygieniska kvalitetskraven för hushållsvatten. I borrbrunnsvatten konstateras på sina ställen höga radon- och uranhalter som orsakas av radioaktiva mineralfyndigheter i berggrunden.

De naturliga bakgrundshalterna i grundvatten inom verksamhetsområdet för NTM-centralen i Nyland har sammanställts från miljöförvaltningens grundvattendatabas (POVET). I databasen lagras analysresultat från grundvattenprover som tagits i olika sammanhang inom området. I undersökningen användes resultat som togs under åren 1995–2007. I databasen gjordes en sökning av den kemiska statusen för grundvattnet utgående från kvalitetsparametrar som användes för fastställandet av statusen. Sökningen resulterade i en genomsnittshalt för respektive provpunkt. Från provpunkterna utplockades de punkter som finns inom grundvattenområdet samt dessutom de punkter som är belägna på ett avstånd på högst etthundra meter från grundvattenområdets gräns. De naturliga halterna fastställs utgående från denna grupp av punkter genom att beräkna ett medelvärde och median för värdena. Som naturlig bakgrundshalt för grundvattenområdena i Nyland används ett medianvärde (tabell 9).

 

Tabell 9. Naturliga bakgrundshalter för grundvattenområden i Nyland. Uppgifter från Povet 2009.

Ämne

Antal

Medeltal

Median

Ammonium som kväve μg/l

979

71,26

10

AOX μg/l

405

25,21

8

Arsenik μg/l

608

2,53

0,71

Kadmium μg/l

557

0,13

0,03

Klorid mg/l

1050

28,93

12,98

Kobolt μg/l

92

0,75

0,1

Krom μg/l

553

3,54

1,38

Koppar μg/l

321

10,21

3,01

Bly μg/l

564

3,22

0,29

Nickel µg/l

556

4,42

1,35

Nitrat som kväve mg/l

957

1,57

0,48

Zink µg/l

474

17,17

3,5

Sulfat mg/l

929

24,62

16,6