Hyppää sisältöön
eTPO - Toimenpideohjelma

8.5. Klassificering av grundvattnens status

Enligt 7 § i statsrådets förordning om vattenvårdsförvaltningen (1040/2006, 869/2010) ska i grundvattenförekomster där det eventuellt inte råder god status genomföras en kompletterande utredning om grundvattnens särdrag samt effekterna av mänsklig verksamhet. Ett av utredningens viktigaste syften är att bedöma om statusen är god eller dålig. Utredningen kan gälla den kemiska eller kvantitativa statusen.

 

Grundvattnets kvantitativa status klassificeras som god om det genomsnittliga årliga vattenuttaget inte överskrider grundvattenbildningen, om grundvattennivån inte sjunker permanent till följd av mänsklig verksamhet och om förändringarna i grundvattennivån inte orsakas av saltvatteninträngning eller inträngning av något annat skadligt ämne i grundvattenförekomsten.

 

Grundvattnets kemiska status klassificeras som god om ingen av miljökvalitetsnormerna överskrids. Även om överskridningar av miljökvalitetsnormerna konstateras kan den kemiska statusen trots det vara god om det förorenande ämnet inte medför någon betydande miljörisk för grundvattenförekomsten.

Bedömning av kvantitativ status             

Enligt förordningen om vattenvårdsförvaltningen klassificeras grundvattnets kvantitativa status som god om det genomsnittliga vattenuttaget inte överskrider bildningen av nytt grundvatten och grundvattenytan inte sjunker varaktigt till följd av mänsklig verksamhet. Enligt ramdirektivet för vattenpolitiken utsätts inte grundvattennivån för grundvatten med god kvantitativ status heller för sådan mänsklig verksamhet som kan leda till att miljömålen för ytvatten som är förbundna med grundvatten inte kan uppnås, att vattenstatusen förändras väsentligt eller att terrestra ekosystem som är direkt beroende av grundvattenförekomsten skadas.

I bedömningen av den kvantitativa statusen för grundvatten ingår fyra granskningar som är a) vattenbalansen, b) inverkan på uppnåendet av miljömålen för ytvattenförekomster, c) inverkan på landekosystemen och d) intrusion av saltvatten eller intrusion av någon annan skadlig faktor.

Den kvantitativa statusen är god i alla grundvattenområden i Nyland.

 

Bedömning av kemisk status                  

Grundvattnets kemiska status bedöms för riskområden, det vill säga för grundvattenförekomster som på basis av en konsekvensbedömning och kompletterande utredningar eventuellt inte uppnår god kemisk status. I bedömningen beaktar man halterna av de grundvattenförorenande ämnen som nämns i miljökvalitetsnormen och som kan försämra i det aktuella grundvattenområdet grundvattenförekomstens kemiska status. Den kemiska statusen i grundvattenområden där det inte finns risk för att mänsklig verksamhet påverkar grundvattenkvaliteten klassificeras automatiskt som god.

 En grundvattenförekomst har alltid god status om man inte kan konstatera överskridningar av miljökvalitetsnormerna vid en enda observationspunkt. Grundvattenförekomstens status kan vara god även om man konstaterar överskridningar av miljökvalitetsnormerna, ifall halten av det förorenande ämnet i grundvattenförekomsten inte orsakar någon betydande miljörisk eller inte avsevärt har försämrat grundvattnets lämplighet för användningsändamålet. Om bedömningsgrunderna exempelvis överskrids enbart i en begränsad "mantelplym", anses grundvattenförekomsten ha god status, om den inte riskerar användningen av en annan grundvattenförekomst som råvatten för dricksvatten, riskerar uppnåendet av miljömålen för förbundna ytvatten eller väsentligt försämrar deras status eller orsakar väsentliga skada på landekosystem som är beroende av grundvattenförekomsten.

I bedömningen används vid observationsstationerna årsmedeltal för grundvattenkvaliteten. Ett kontrollintervall på 2 år rekommenderas. Ett längre intervall kan tillämpas (högst 6 år) ifall det finns behov av att minimera variationerna i kvaliteten på kort sikt, vilka inte avspeglar det verkliga tillståndet. Beträffande oorganiska ämnen ska inverkan av mänsklig verksamhet separeras från den naturliga bakgrundshalten genom att man jämför den uppmätta halten med den bakgrundshalt som är karakteristisk för området och grundvattenförekomsten. Restvärdet jämförs med miljökvalitetsnormen. Ifall resthalten i grundvattenkvaliteten vid observationsstationen på grund av mänsklig verksamhet är större än bedömningsgrunden har kvaliteten vid stationen försämrats.

Om årsmedeltalet för de miljökvalitetsnormer som satts för grundvattnets kemiska status överskrids ska preciserande tester av den kemiska statusen i grundvattenförekomsten göras. En expertbedömning av grundvattenförekomstens helhetsstatus görs på basis av tester av den kemiska statusen.

Genom bedömningen av kemisk status har 36 grundvattenområden i Nyland som tillsvidare har god status fastställts som riskområden (tabell 11 och bild 10). 

 

Genom testerna för kemisk status utreds:

  • inträngning och omfattning av det skadliga ämnet i grundvattenförekomsten
  • inträngning av saltvatten i grundvattenförekomsten
  • försämring av ytvattnens kemiska och ekologiska status som eventuellt orsakas av grundvattnet
  • grundvattenkvalitetens inverkan på en försämring av tillståndet i ett landekosystem som är beroende av grundvattnet
  • status för vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten

 

Tabell 11. Den kemiska statusen i grundvattenområdena i Nyland.

Kemisk status

Antal grundvattenområden (stycken)

God

320

Riskområde/God status

36

Riskområde/Dålig status

24

 

En kartbild av den kemiska statusen i grundvattenområdena. Med grönt har markerats grundvattenområden med god status. Riskområdena, vars status har bedömts som god, är blåfärgade. Riskområdena, vars status har bedömts som dålig, har markerats med rött.

Bild 10. Den kemiska statusen i grundvattenområdena i Nyland 2020.