8.6. Grundvattenområden med dålig kemisk status

I Nyland finns 24 grundvattenområden med dålig kemisk status (tabell 12). Efter den första planeringsperioden fastställdes att sex nya grundvattenområden har dålig kemisk status. I merparten av områdena har grundvattnet förorenats av lösningsmedel, klorid eller bekämpningsmedel. Detta har lett till stängning av vattentäkter eller effektivisering av vattenberedningen genom aktivkolfiltrering.

• Sommaren 2008 hittades bekämpningsmedel i grundvattenområdet Särkijärvi i Askola. Vattentäkten är belagd med användningsförbud.
• I Esbo i grundvattenområdena Metsämaa och Lahnus påträffades kloridhalter som överskred miljökvalitetsnormen. Täkterna i Metsämaa och Lahnus är reservvattentäkter och används inte aktivt. Täkten inom Mankbyns grundvattenområde är belägen i rampen i Ring III. Klorhalterna i herrgårdens täkt är över 25 mg/l.
• I Hangö grundvattenområde konstaterades1983 att det förekom avloppsläckage i ett kemiindustriföretag på området, vilket ledde till att en så betydande mängd organiska lösningsmedel trängde in i marken och i grundvattnet att den närbelägna vattentäkten i Furunäs måste stängas. I området påbörjades en skyddspumpning1983 som pågår fortfarande. Fabrikens gamla slamavstjälpningsplats restaurerades 2013. Samkontrollen av Oriongatan inleddes 2014. Halterna av skadliga ämnen har sjunkit långsamt.
• I grundvattenområdet i närheten av Silversands vattentäkt upptäcktes 1995 ett oljeläckage från en cistern för eldningsolja. Oljeutsläppets omfattning utreddes och sanering genom pumpning pågår fortfarande. Oljehalterna sjunker långsamt. 2004 konstaterades lösningsmedel vars utsläppskälla är okänd i vattentäkten i Skjutbanan som är belägen inom grundvattenområdet i Hangö. 2008 observerades kvicksilver i vattentäkten i Skjutbanan och täkten måste stängas. Vatten från vattentäkten i Skjutbanan används för bevattning av gräsmattor under sommartiden. I vattentäkten på Mannerheimvägen upptäcktes bekämpningsmedel. Täktens vatten sanerades med aktivkolmetoden men nu är även täkten på Mannerheimvägen ur användning. I Hangö pågår en förebyggande övervakning av grundvattnets kvalitet. God status uppnås inte före utgången av 2027.
• I kemiindustriföretaget inom grundvattenområdet Sandö-Grönvik i Hangö observerades 1986 att det trängt in bl.a. ammoniumsulfat, lut och koldisulfid i grundvattnet. Råvarorna från industrin hade trängt in i marken från eroderade och spruckna avloppsrör. Till följd av föroreningen måste industrianläggningens andra vattentäkt stängas. Det förorenade grundvattnet har sanerats genom pumpning samt genom biologisk sanering under åren 1986–2002. Halterna har sjunkit. En ny vattentäkt har byggts inom området 2013. Grundvattnets status övervakas av företaget och Hangö vattenverk.
• Inom grundvattenområdet i Tattarmossen i Helsingfors är reservvattentäkten belägen i korsningen av livligt trafikerade riksvägar. Täktens kloridhalter har stigit från naturligt tillstånd i slutet av 1950-talet (7 mg/l) till nivån 120 mg/l. Grundvattnets kvalitet kontrolleras kontinuerligt.
• I Hyvinge observerades höga kloridhalter 2008 i delområdena Käkinummi A och B. Saltningen av den oskyddade lokala vägen på den smala längsgående åssträckan hade orsakat en höjning av kloridhalterna.
• I närheten av vattentäkten Sveitsi inom Hyvinge grundvattenområde konstaterades lösningsmedel som härstammar från kemtvätten som var tidigare verksam på området. Bekämpningsmedlen som ledde till att vattentäkten Sveitsi stängde 2006 är ett allvarligare problem inom grundvattenområdet. Täkten Sveitsi togs åter i bruk 2013 och vattnet från täkten behandlas i en aktivkolfilteranläggning. Utsläppskällan för bekämpningsmedlen är oklar. Det gäller ett bekämpningsmedel som användes mycket allmänt under 1970- och 1980‑talet och det finns många användare inom området. Grundvattnets kvalitet kontrolleras regelbundet. God status uppnås inte före utgången av 2027, utan för att uppnå statusmålet krävs en förlängning.
• Inom grundvattenområdet Nopo trängde en så stor mängd klorerade lösningsmedel in i grundvattnet till följd av en brand i kemtvätten på området att Nopo vattentäkt, som ägs av ett närbeläget industriföretag, måste stängas. Omfattningen av det förorenade grundvattnet har utretts och ett försök att sanera grundvattnet har gjorts. Rengöringsåtgärderna inleddes 2020. Grundvattnets kvalitet kontrolleras.
• I samband med vattentäktsundersökningarna och sammanställningen av skyddsplanen för grundvattenområdet Hongisto i Karkkila avslöjades halter av bekämpningsmedel inom den undersökta vattentäkten 2003. Inom grundvattenområdet finns plantskolor och handelsträdgårdar. Man avstod från att bygga en vattentäkt.
• I grundvattenområdet Lojoåsen B har kloridhalterna ökat till följd av vinterunderhållet på riksväg 1 och de överskrider miljökvalitetsnormerna mångfaldigt trots krävande grundvattenskydd. Höga kloridhalter observeras i grundvattenrör i närheten av riksväg 25. Kloridhalterna har förblivit höga även om kaliumformiat används för halkbekämpning på vägsträckan.
• Pälsfarmen som är belägen på gränsen mellan Raseborg och Lojo orsakade inom grundvattenområdet i Kirkniemia. att nitrathalterna ökade rejält över gränsvärdena för hälsosamt hushållsvatten. Pälsfarmningen upphörde och därefter sanerades marken genom att ytskiktet skrapades bort. Grundvattnets kvalitet har kontrollerats sedan 1986. Halterna i grundvattnet har sjunkit långsamt. Den undersökta vattentäkten har inte planerats att tas i bruk av staden.
• Inom grundvattenområdet Saari i Mäntsälä hittades bekämpningsmedel 2004. BAM-, DIA- och atrazinhalterna i grundvattenproven från 2012 överstiger maximihalten i kvalitetskraven för hushållsvatten. Natrium-, sulfat-, nitrat- och kloridhalterna är också förhöjda. Utsläppskällan för bekämpningsmedlen är inte lokaliserad. Den kommunala skolan och det kommunala daghemmet samt samkommunen Keski-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä, Saaren kartanon maatalousoppilaitos använder vatten från täkten. I vattentäkten installerades en aktivkolreningsanordning 2007.
• I grundvattnet inom grundvattenområdet Söderkulla i Sibbo konstaterades i början av 1990-talet höga lösningsmedelshalter som enligt utredning hade trängt i grundvattnet från metallindustriföretaget som var verksamt inom området. Vattentäkten Söderkulla som var belägen inom grundvattenområdet måste stängas. Saneringsåtgärderna för marken och grundvattnet inom grundvattenområdet har genomförts och kontrollen av grundvattnets kvalitet fortsätter.
• I kontrollen av distributionsstationer som lagts ned inom grundvattenområdet Hyrylä A i Tusby har det förekommit höga MTBE-halter.
• I vattentäkten som tillhör byggindustriföretaget som ligger i grundvattenområdet Mätäkivi i Tusby konstaterades höga lösningsmedelshalter 2001. Utsläppet var antagligen gammalt och orsakades sannolikt av industrianläggningens egen verksamhet. Regelbunden kontroll av grundvattnets kvalitet pågår. Från vattentäkten pumpas fortfarande vatten för att det förorenade grundvattnet inte ska nå närbelägna kommunala Kuninkaanlähde vattentäkt, som är HRM:s enda fungerande vattentäkt i huvudstadsregionen.
• I grundvattnet inom grundvattenområdet Fazerila i Vanda har konstaterats organiska lösningsmedel och bekämpningsmedel. Utsläppskällan för de skadliga ämnena är oklar. Inom området finns flera livsmedelsindustriföretag varav ett företags vattentäkt är stängd på grund av skadliga ämnen. För att uppnå god status krävs tilläggstid.
• Inom grundvattenområdet i Valkealähde i Vanda konstaterades bekämpningsmedel på flera observationsstationer under 2008. Utsläppskällan för bekämpningsmedlen är oklar. Kontrollen av grundvatten fortsätter och täkten är stängd. För att uppnå god status krävs tilläggstid.
• I borrbrunnarna inom grundvattenområdet Backas i Vanda har observerats höga kloridhalter. Borrbrunnstäkten används inte.
• Vattentäkten i Vandaparken i Vanda har inte använts sedan Päijännetunneln byggdes från och med 1970-talet. Klorid- och metallhalterna i täkten är höga. Från täkten har tagits vatten för att vattna idrottsplaner.
• I vattentäkten Luontola som ligger inom grundvattenområdet Nummelanharju i Vichtis konstaterades 1995 i två brunnar klorerade lösningsmedel i samband med övervakningen av vattentäkternas kvalitet med avseende på hälsa. Inom området startades omfattande utredningar för att utreda utsläppskällan och för området sammanställdes en flödesmodell för grundvattnet. Inom området hittades på två ställen stora halter klorerade lösningsmedel. Grundvatten från den ena sanerades genom aktivkolfiltrering. Saneringen avslutades när aktivkolfiltreringsanläggningen för Luontola vattentäkt färdigställdes. I anläggningen kan lösningsmedlet avlägsnas från grundvattnet som går till distribution. Lösningsmedlen i grundvattnet härstammar sannolikt från metallindustriföretagen som finns inom området. Det finns många sådana inom området. För att uppnå god status krävs tilläggstid.

För Hangö, Hyvinge, Valkealähde, Fazerila och Nummelaåsens grundvattenområden har man föreslagit att en förlängning behövs eftersom god kemisk status inte uppnås före utgången av 2027. Saneringen av förorenat grundvatten kan ta årtionden om saneringen inte kan påskyndas genom biologiska eller kemiska behandlingar. Föroreningen har pågått under en lång tid och föroreningarna har hunnit tränga in som en omfattande skikttjocklek i en stor grundvattenförekomst. Det går inte att identifiera den som förorenat grundvattnen och saneringen är tekniskt orimligt svår eftersom grundvattenförhållandena är besvärliga. Det har ännu inte utvecklats effektiva metoder för saneringen av djupt liggande grundvatten som kan tillämpas i de finländska förhållandena.

I takt med kompletteringen av statusinformation för grundvattenområdena framkommer nya grundvattenriskområden och antalet grundvattenområden med dålig kemisk status ökar. Då ska en ny bedömning av åtgärdernas tillräcklighet göras.

Tabell 12. Grundvattenområden i Nyland vars kemiska status har bedömts vara dålig.