-
- 6. Grundvatten som ska granskas
- 7. Verksamhet som påverkar grundvattnets tillstånd
- 8. Övervakning, riskbedömning och klassificering av tillståndet för grundvatten
- 9. Målen för grundvattnets status
-
10. Åtgärder som gäller grundvattenområden
- 10.1. Grunder för planering av åtgärder
- 10.2. Genomförandet av åtgärder under den föregående vårdperioden
-
10.3. Sektorsvisa åtgärder och uppskattning av deras kostnader
- 10.3.1. Samhällen och glesbebyggelse
- 10.3.2. Industri- och företagsverksamhet
- 10.3.3. Förorenade markområden
- 10.3.4. Trafik
- 10.3.5. Marktäkt
- 10.3.6. Jordbruk och pälsdjursproduktion
- 10.3.7. Skogsbruk och torvproduktion
- 10.3.8. Vattentäkt
- 10.3.9. Skyddsplaner för grundvattenområden, statusövervakning och grundvattenutredningar
- 10.3.10. Klimatförändringen
-
- 11. Ytvatten inom vattenvården
- 12. Belastningen på ytvattnen och annan verksamhet som förändrar statusen
- 13. Övervakning av ytvatten och klassificering av status
- 14. Statusmålen för vattnen och behoven av att förbättra vattnens status
-
15. Åtgärder som gäller ytvatten
- 15.1. Grunder för planering av åtgärder
- 15.2. Genomförandet av åtgärder under föregående period
-
15.3. Sektorvisa åtgärder och bedömning om kostnader
- 15.3.1. Samhällen
- 15.3.2. Glesbygd
- 15.3.3. Industri och företagsverksamhet
- 15.3.4. Torvproduktion
- 15.3.5. Fiskodling
- 15.3.6. Jordbruk
- 15.3.7. Skogsbruk
- 15.3.8. Reglering, byggande och restaurering i vatten
- 15.3.9. Områdesanvändning
- 15.3.10. Skadliga och farliga ämnen och sura sulfatjordar
- 15.3.11. Kommunikation om vattenvården
9. Målen för grundvattnets status
Vattenvårdens mål är att uppnå och upprätthålla god status i grundvattnen. God status i grundvattenområden förutsätter både god kvantitativ och kemisk status. |
Målet för ramdirektivet för vatten var att uppnå god status i alla grundvattenförekomster före 2015. Under den andra programperioden är tidsgränsen 2027. Om grundvattenförekomsten inte har god status ska målet vara en gradvis minskning av föroreningen av grundvattnet. Genom att iaktta lagstiftningen kan man på bästa sätt vårda och garantera god status i grundvattnet. Garanterandet av god status för grundvattenområden förutsätter ofta begränsningar med avseende på användningen och lagringen av kemikalier och oljeprodukter. Planeringen av markanvändningen är en viktig metod med vilken man kan främja skyddet av grundvattnen.
Användningen och skyddet av grundvatten är en sammanhängande helhet. Bevarandet av grundvattenområdenas goda status eller förbättring av statusen förutsätter förutom de grundläggande åtgärderna även kompletterande åtgärder. Åtgärder för att uppnå god status har presenterats för både riskgrundvattensområden och för grundvattenområden med dålig status. Det finns behov av åtgärder också i riskgrundvattenområden med god status för att deras goda status ska bevaras.
En riskbedömning av grundvattnen och en klassificering av den kvantitativa och kemiska statusen har gjorts för grundvattenförekomsterna. De grundvattenförekomster har utsetts, som kan uppnå miljömålen före utgången av 2027 eller efter 2027. Nationellt överenskomna avvikelser som motiverar en förlängning av tidsfristen kan vara tekniska orsaker, naturförhållanden eller orimliga kostnader.
För att uppnå god status i Nyland krävs en förlängning av tidsfristen för 24 grundvattenområden. Om målet uppnås före utgången av 2027, kan tekniska orsaker väljas som orsak till förlängningen av tidsfristen och det finns 19 sådana grundvattenområden. I fem grundvattenområden uppnås målet efter 2027 och detta motiveras med naturförhållandena. Föroreningarna har spridit sig så långt och djupt i grundvattenförekomstens skikt att det tills vidare inte finns ekonomiskt och tekniskt lönsamma sätt att rena grundvattnet. Även om man skulle hinna utföra alla åtgärder för att vårda grundvattnen, skulle effekterna av åtgärderna på grundvattnens status märkas med fördröjning.