1.1 Syfte och mål med åtgärdsprogrammet

Det centrala syftet med vattenvården är att hindra att tillståndet i vattendragen, sjöarna och kustvattnen försämras och att sträva efter att alla vatten uppnår åtminstone god status. Tillståndet i vatten som bedömts ha hög eller god status får inte försämras. För att nå målet planerar och vidtar man åtgärder som förbättrar vattnens status samt följer upp effekterna. I vattenvården beaktar man också målen för havsvården, för hanteringen av översvämningsrisker och för naturskyddet.

Vattenvården planeras enligt vattenförvaltningsområden, av vilka det finns sju i Fastlandsfinland. Ett vattenförvaltningsområde bildas av ett eller flera vattendragsområden. Planeringen av vattenvården framskrider i sexårsperioder. De första åtgärdsprogrammen som sträcker sig fram till 2015 utarbetades i ett brett samarbete under 2008–2009. Mer information om vattenvården och organiseringen av den inom vattenförvaltningsområdet finns på Miljöförvaltningens gemensamma webbtjänst och i förvaltningsplanen för Kumo älvs-Skärgårdshavets-Bottenhavets vattenförvaltningsområde. I förvaltningsplanen för vattenvården beskrivs lagstiftningen och andra planer och strategier som rör vattenvården mer i detalj. Dessutom har man i vattenförvaltningsplanen gjort en granskning av alternativ för vattenvårdsåtgärderna i hela vattenförvaltningsområdet.

Detta uppdaterade åtgärdsprogram sträcker sig fram till slutet av 2027. Placeringen av planeringsområdena för åtgärdsprogrammet inom miljöansvarsområdet vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (Södra Österbottens NTM-central) visas på bild 1.1. I samband med uppdateringen har en mellanbedömning av vattnens status och av de åtgärder som behövs för att vattnen ska uppnå god status gjorts. Det ursprungliga målet, åtminstone god status, skulle uppnås senast 2015. När det gäller vissa vatten har det varit omöjligt att uppnå de mål som krävs, exempelvis på grund av naturförhållandena eller av ekonomiska skäl. I sådana fall kan man ge tilläggstid fram till slutet av år 2027 för att målen ska nås. Detta åtgärdsprogram innehåller en gemensam syn på vattenskyddsproblemen i vattendragsområdet och på hur de kan lösas. De åtgärder som behövs för att förbättra och bevara vattnens status presenteras i kapitel 7.

Samtidigt med planeringen genomförs och uppföljs de åtgärder som fastställdes under den andra planeringsperioden. Verkställandet av de förvaltningsplaner som sträcker sig till 2021 pågår inom alla verksamhetssektorer och -områden. Genomförandet av vattenvården följs upp enligt det uppföljningssystem som blev klart i slutet av 2011. Syftet med uppföljningen är utöver att verkställa förvaltningsplanerna att få mer information om hur åtgärderna framskrider och vad de kostar. Den här informationen behövs också för att man ska kunna uppdatera förvaltningsplanerna.

Utarbetandet av åtgärdsprogrammet har inletts med en uppdatering av den föregående bedömningen av problemen med vattnens status. För detta ändamål har uppgifterna om vattnens status och de åtgärder som påverkar den uppdaterats. Med hjälp av den ekologiska och kemiska klassificeringen av vattnen har man satt upp statusmål för enskilda vattendrag och vattenförekomster. För att uppnå målen har man i problemområdena granskat olika åtgärdsalternativ och utarbetat åtgärdsförslag i detta program. Processen beskrivs närmare i planeringsguiden för vattenvårdsförvaltningsåtgärder, på finska (www.ymparisto.fi/vesienhoito/opas).

Utarbetandet av detta åtgärdsprogram har inletts med att fastställa vattendragens nuvarande status samt belastningen på dem och andra tryck, och för detta har man samlat in uppgifter om vattnens status och de åtgärder som påverkar den. Med hjälp av den ekologiska och kemiska klassificeringen av vattendragen har man satt upp statusmål för enskilda vattendrag. För att uppnå målen har man granskat de åtgärder som vidtagits under den andra perioden och bedömt hur de har genomförts fram till 2021 och på grundval av det utarbetat ett förslag till nya sektorspecifika åtgärder och åtgärdsalternativ. De centrala samarbetsparterna har deltagit i utarbetandet av åtgärdsprogrammet.

Förslag till åtgärder som är lämpliga för att förbättra vattenstatusen har utarbetats i en process som sker stegvis i kapitel 7, där alternativen har granskats i enlighet med nationella anvisningar: grundläggande åtgärder, övriga grundläggande åtgärder och kompletterande åtgärder. För de ytvatten som är i behov av åtgärder har planeringsmålen i mån av möjlighet bedömts med hänsyn till kostnaderna för de olika åtgärdsalternativen samt deras verkningsgrad och andra påverkansfaktorer. Syftet med denna utvärdering har varit att identifiera de åtgärdsförslag som är ekonomiskt lämpliga och samtidigt mest tillämpbara med tanke på verkningsgraden. Utvärderingen har gjorts på vattenförvaltningsområdesnivå, med hänsyn till regionala skillnader. Processen beskrivs närmare i vattenförvaltningsplanen.

I de fall då man inte till alla delar har hittat lämpliga åtgärder för att uppnå en god status fram till 2021 genom utvärderingsprocessen har målet varit att uppnå en god status under 2027. Lindrigare miljömål, i händelse av att målen inte uppnås under 2027, har inte använts i detta planeringsarbete. Den stegvisa processen har lett till en sammanfattning av de mål och åtgärder som föreslås för vattendragsområdena och/eller vattenförekomsterna.

Vid utarbetandet av åtgärdsprogrammet har man strävat efter att så långt som möjligt tillämpa deltagande planering, som innebär att planeringen har skett tillsammans med centrala intressegrupper. Själva vattenförvaltningsplanen har utarbetats i enlighet med principerna i SMB-lagen (lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program), i vilken det ingår en miljöutredning. Samspelet enligt principerna i lagen har verkställts genom deltagande och samråd i samband med olika urvalsfrågor. Återkopplingen från allmänheten och intressenterna och hur den har beaktats vid utarbetandet av åtgärdsprogrammet har noterats.

Utarbetandet av åtgärdsprogrammen har letts av styrgruppen för det västra vattenförvaltningsområdet och de regionala NTM-centralernas samarbetsgrupper för vattenvård. Samarbetsgruppen för vattenvården vid NTM-centralen i Södra Österbotten består av cirka 30 representanter för organisationer, myndigheter, kommuner och näringsidkare. Stegen i utarbetandet av åtgärdsprogrammen har behandlats i denna grupp under hela processen. Åtgärderna och planeringen av åtgärdsprogrammen har dessutom behandlats i de olika planeringsområdenas älvdelegationer och -arbetsgrupper.

Bild 1.1. Planeringsområdena i området för åtgärdsprogrammet för vattenvården i NTM-centralen Södra Österbotten.