1.2 Regionala planer för vattenförvaltning

I Västra Finlands miljöstrategi drar man upp riktlinjer för de centrala utmaningarna för framtiden i anslutning till värnandet om en god miljö för Södra Österbottens, Mellersta Österbottens och Österbottens förbund samt NTM-centralerna i Södra Österbotten och Österbotten och presenterar metoder för att svara på utmaningarna. Miljöstrategin för perioden (2014–2020) har utarbetats under 2014. Landskapsplanerna och -programmen håller på att uppdateras. En gemensam regional vision är att utvecklas till ett europeiskt exempelområde för hållbar utveckling och en regional föregångare fram till 2030. Målen för den nya strategin för vattenstatus är följande:

• Förbättra vattnens status: Planeringen av och samarbetet med vattenvården specifikt för varje vattendragsområde fortsätter och man satsar på gemensamma projekt med stor effekt som förbättrar sjöarnas, åarnas och kustvattnens status. Minska belastningen på vattnen från jordbruket, skogsbruket, bosättning, pälsproduktionen, torvproduktionen och industrin samt belastningen inom vattendragen. Bevara naturtillståndet i små vattenförekomster som bäckar, flador och glosjöar och främja den biologiska mångfalden i vattenmiljön. Minska försurnings- och metallbelastningen på vattnen som kommer från sulfatjordar samt fortsätta forsknings- och utvecklingsarbetet inom sektorn. Utföra muddringsarbeten på stränder på ett sådant sätt att det inte orsakar skadliga förändringar i vattnens status eller strandnaturen. Utveckla beredskapen och samarbetet inom oljebekämpning och bekämpning av kemikalieskador. Projekt för skydd mot översvämningar, reglering och dränering genomförs så att en god vattenstatus kan uppnås och bibehållas.

• Upprätthålla en god status för grundvattnen: Samordna skyddet och en hållbar användning av grundvattnen. Kartlägga riskområden i grundvattenområden och vägleda verksamheter för att minska riskerna. Sträva efter att identifiera grundvattenberoende terrestriska och akvatiska ekosystem och ta hänsyn till dem i planeringen av områdesanvändningen. Fortsätta forsknings- och utvecklingsarbetet om grundvatten och utöka samarbetet genom gemensamma kontroller.

• Åtgärder för effektivisering av översvämningsrisker: Öka medvetenheten om översvämningar och den självständiga beredskapen för översvämningar bland alla aktörer i regionen. Ge vägledning i planering av områdesanvändningen och lokalisering av annan verksamhet för att undvika nya översvämningsrisker. Säkerställa dammarnas säkerhet och vattenkonstruktionernas driftsäkerhet i alla situationer. Planera hanteringen av översvämningsrisker på bred bas och minska skadorna orsakade av översvämningar. Satsa på samarbete inom avvärjning av och information om översvämningar. Effektivt hantera översvämningsrisker och se till att det finns tillräcklig expertis på området. Projekt för skydd mot översvämningar, reglering och dränering genomförs så att en god vattenstatus kan uppnås och bibehållas.

• Hållbart mångsidigt bruk av vatten: Projekt för restaurering av vattendrag med flera mål genomförs med hjälp av bland annat programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Fiskbeståndens naturliga fortplantning och obehindrade vandring samt ett hållbart utnyttjande av dem säkerställs. Samspelet mellan å och åmynning uppmärksammas. Samarbetet inom hållbar vattenförsörjning utvecklas och tillgången till rent vatten för samhällen och näringsverksamheter säkras. Statusen och tillgången på grundvatten och ytvatten som lämpar sig för vattenförsörjning förbättras. Hållbar naturturism och rekreation i anslutning till vattendrag främjas. Älvdelegationernas och -fondernas verksamhet och ett aktivt samarbete inom avrinningsområdet fortsätter. Grundvattensamarbetet och arbetet i de så kallade kustgrupperna fortsätter. Man satsar på information om medborgarnas egna möjligheter att påverka när det gäller att förbättra vattendragens status och hantera översvämningsrisker.

Målet i Södra Österbottens landskapsplan 2030 är att genomföra Västra Finlands miljöstrategi. En av hörnstenarna i landskapsplanens strategi är översvämningsskydd, fungerande vattenförsörjning och rent vatten samt förbättring av vattendragens status. I Södra Österbottens landskapsprogram (2018–2021) konstateras det i prioriteringsområde 4 (enhetlig regionstruktur och miljö) att ytvattnens kvalitet är dålig i Södra Österbotten och det långsiktiga arbetet för att förbättra ytvattnens kvalitet måste fortsätta. Den enda vägen framåt är ett heltäckande samarbete. För att förbättra vattendragens status är det viktigt att förutse utvecklingen av vattenstatusen, förebygga skador och vidta åtgärder för att förbättra kvaliteten i tillräckligt god tid. 

I Österbottens landskapsprogram (2018–2021) konstateras det att en betydande del av landskapets ytvatten trots målen och åtgärderna fortfarande har måttlig, otillfredsställande eller dålig status. I Österbotten finns det många så kallade sura sulfatjordar, varifrån surhet och metaller sköljs ut i vattendragen och orsakar omfattande skador. Många älvar och åar och deras mynningar är skadade, vilket syns till exempel inom fiskerinäringen. Översvämningarna är återkommande och orsakar stora materiella skador. Klimatförändringarna ökar översvämningsriskerna ytterligare. Det långsiktiga målet i landskapsprogrammet för vattendragens del är att uppnå en god status för vattendragen och säkerställa att grundvattnen bevaras. Man måste satsa på hantering av översvämningsrisker. För att förbättra vattendragens och kustvattnens status krävs både förebyggande åtgärder och restaureringsåtgärder samt samarbete mellan olika aktörer. Man strävar efter att minska jord- och skogsbrukets samt samhällenas belastning på vattendragen. En noggrannare kartläggning av sura sulfatjordar och identifiering av särskilt kritiska riskområden är viktiga åtgärder för att förbättra vattendragens status. De viktigaste åtgärderna för att förbättra vattendragens status är: praktiskt genomförande av hanteringen av sura sulfatjordar och riskkartläggning av markerna, främjande av praktiska åtgärder och rådgivning i vattenförvaltningsplanen, en mer effektiv behandling av avloppsvatten och användning av gödsel på glesbygden, granskning av avgränsningarna av grundvattenområdena och uppdatering av skyddsplanerna för grundvattendragen. Man måste också satsa på hantering av översvämningsrisker. De regionala skogsprogrammen för perioden 2021–2025 färdigställdes i september 2020. Program kommer att utarbetas för 14 skogsrådsområden.

I Södra Österbottens och Mellersta Österbottens regionala skogsprogram 2021–2025 är målet att i alla åtgärder inom skogsbruket beakta vattenskydd, skogsnaturens mångfald och klimataspekter. Användningen av elektronisk information om skogsresurser och naturen utvecklas och utökas bland annat vid planeringen av vattenskyddsåtgärder genom att utnyttja geografisk information. Vid genomförandet av skogsprogrammet fäster man särskild uppmärksamhet vid vattenskyddet i myrskogarna genom att använda de enligt undersökningar bästa möjliga metoderna för skogsplantering i myrskogarna. I anslutning till det testar, utvecklar och inför man metoder för behandling av myrskogar som minskar behovet av iståndsättningsdikning utan att äventyra myrskogarnas tillväxtpotential. I Södra och Mellersta Österbotten är målet för programperioden att utföra iståndsättningsdikningar på 7 000 ha/år (situationen 01/2020) och utifrån den största hållbara avverkningsmängden har man satt upp som mål att avverka 5,05 milj. m³/år (situationen 01/2020).

Enligt Österbottens skogsprogram (2021–2025) tar man hänsyn till frågor som gäller vattenskydd vid avverkning, skogsförnyelse och markberedning. Inom vattenskyddet i Österbotten prioriteras arbete på sulfatjordar samt vård av myrskogar. Varje år anordnas utbildning om vattenskydd för aktörerna i området. Under skogsprogrammet strävar man efter att inleda projekt inom vattenskydd. Målet för programperioden 2021–2025 i Österbotten är att göra iståndsättningsdikningar på 3 000 ha/år (situation 01/2020) och avverkningsmålet är 2,5 miljoner m³/år (situationen 01/2020).

Fiskeriområdenas användnings- och skötselplaner är program med vilka man strävar efter att främja fiskbeståndets tillstånd. De utarbetas separat av varje fiskeriområde. Åtgärder som påverkar fiskbeståndet har naturligtvis också en positiv inverkan på vattendragens allmänna tillstånd. Verksamhetsområdet för fiskerihushållningstjänsterna vid NTM-centralen i Egentliga Finland omfattar förutom Egentliga Finland även Nyland, Satakunta, Kymmenedalen, Södra Karelen samt de tre österbottniska landskapen Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten.