10.1 Inledning
Vattendrag i tre landskap
Detta uppdaterade åtgärdsprogram för Larsmo-Öjasjön och de åar som mynnar ut i sjön sträcker sig fram till 2027. I samband med uppdateringen har en mellanbedömning av vattnens status och av de åtgärder som behövs för att vattnen ska uppnå god status gjorts. Det ursprungliga målet, åtminstone god status, skulle uppnås senast 2021. Beträffande vissa vatten har det varit omöjligt att uppnå de mål som krävs, exempelvis på grund av naturförhållandena eller av ekonomiska skäl. I de fallen behövs det mer tid för att nå dem. Detta åtgärdsprogram innehåller en gemensam syn på vattenskyddsproblemen i vattendragsområdet och på hur de kan lösas. De åtgärder som behövs för att förbättra och bevara vattnens status presenteras i kapitel 10.4.
Larsmo-Öjasjön och de åar som mynnar ut i sjön ligger inom verksamhetsområdet för närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och hör till Kumo älvs-Skärgårdshavet-Bottenhavets vattenförvaltningsområde (det s.k. västra vattenförvaltningsområdet). För åtgärdsplaneringen av vattenvården har 28 åförekomster och 22 sjövattenförekomster avgränsats som ytvattenförekomster i vattendragsområdet. För klassificeringen av vattnen och bedömningen av egenskaperna har ytvattenförekomsterna vidare typbestämts bland annat utifrån sjöns areal/åns vattendragsområde samt vattendragsområdets egenskaper.
Larsmosjön och Öjasjön byggdes på 1960-talet av genom att man dämde upp havsvikarna för att tillgodose Jakobstads och Karleby industrianläggningars sötvattenbehov. Namnet Larsmo-Öjasjön används eftersom sjöarna är anslutna till varandra via en kanal. Fyra åar mynnar ut i Larsmo-Öjasjön: Purmonjoki, Kovjoki, Esse å och Kronoby å. Purmo ås vattendragsområde har anslutits till Esse ås vattendragsområde. Förutom Larsmo-Öjasjön är de största sjöarna i området Evijärvi, Lappajärvi och Alajärvi. Vattendragsområdet har en areal på totalt 4 236 km2.
Hur mår vattendragen i planeringsområdet?
Åtgärdsprogrammet har utarbetats i form av ett regionalt samarbete. NTM-centralen i Södra Österbotten har berett förslag som har behandlats i arbetsgruppen för älvdelegationen för Esse å, Purmo å, Kronoby å och Kovjoki å samt i den regionala samarbetsgruppen för vatten- och havsvård.
Av åförekomsterna har Esse ås nedre lopp, Esse å, Välijoki och Kurejoki betecknats som kraftigt modifierade vattenförekomster. Larsmosjön och Öjasjön har betecknats som konstgjorda sjöar. Av de strömmande vattendragen i Larsmo-Öjasjöns avrinningsområde har Kirsinpäkki, Bäckbybäcken, Raisjoki och Särsbäcken bedömts ha en dålig ekologisk status och de övriga strömmande vattnen samt sjöförekomsterna i vattendragsområdet har i huvudsak bedömts ha en måttlig och otillfredsställande status. Fem åförekomster och tre sjöar har klassificerats som av god ekologisk status. En sjö har inte klassificerats på grund av att uppgifter saknas. Alla vatten i området har sämre kemisk status än god på grund av PBDE-ämnen
Vattenvårdens mål är att uppnå god status i vattnen och upprätthålla god status. Å- och älvförekomsterna i Larsmo-Öjasjöns vattendragsområde har i huvudsak sämre än god status eller deras goda status är hotad. Största delen av sjöarna har måttlig status och även i vattenförekomster med god status behöver statusen tryggas. Vattenförekomsternas status försämras särskilt av näringsbelastning, försurnings- och metallbelastning från dränering av sura sulfatjordar samt de hydromorfologiska förändringarna i vattendraget.
Surheten och de höga metallhalterna som orsakas av sura sulfatjordar och dikningar av dem orsakar betydande skador i alla åar som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön och i själva sjön. På 2000-talet har det förekommit omfattande fiskdöd i området. Vattnet är i allmänhet mörkt och näringsrikt. Eutrofieringen beror huvudsakligen på näringsbelastningen från jord- och skogsbruket och glesbygden. Lappajärvi belastas också av en betydande intern belastning. I källflödena orsakar skogsbruket och torvproduktionen humusbelastning och belastning av suspenderade ämnen och ökar variationerna i flödet. Det finns koncentrationer av pälsdjursproduktion i hela vattendragsområdet och torvproduktion i synnerhet i de övre delarna. Strukturella ändringar, såsom rensningar, invallningar och dammar, har gjorts i alla vattendragsområden bland annat för torrläggningens, översvämningsskyddets och krafthushållningens behov. Fiskarna i Larsmo-Öjasjön kan stiga via tre fiskvägar, men vandringshinder finns i alla åfåror, dock mest i Esse å, där det finns sammanlagt nio kraftverk. De kraftigast reglerade delarna är Välijoki och Kurejoki, varav de viktigaste är korttidsreglerade. Konsekvenserna av regleringen av Alajärvi, Lappajärvi och Evijärvi syns i hela Esse å.
Esse å är Jakobstads vattendrag för vattenförsörjning och det ökar behovet av att förbättra vattnets ekologiska och kemiska status. Larsmosjön och Öjasjön är råvattenkällor för storindustrin i Karleby och Jakobstad. Dessutom är Öjasjön Karleby stads reservvattenkälla. Esse å är också ett Natura-vattendrag på grund av flodpärlmusslan som förekommer i området och även det medför särskilda mål för vattenvården. I vattendragsområdet finns det kommunala avloppsreningsverk som belastar flera vattendrag.
Hur kan man uppnå god status?
För att uppnå av en god ekologisk status är det en förutsättning att halten näringsämnen och fasta partiklar i vattendragen i Larsmo-Öjasjön och i de åar som mynnar ut i sjön sänks och att den organiska belastningen i synnerhet i källsjöarna minskar avsevärt. I sjöar som lider av igenväxning blir det också fråga om restaureringar med flera mål. Surhetstopparna ska minskas i de åar som lider av försurning och samtidigt ska de höga metallhalterna i vattendraget minskas så att fiskdöd inte längre förekommer och så att fiskbeståndet kan återställas i de delar av vattendraget där det har försvunnit eller gått tillbaka på grund av surheten. Vandringsfiskar (sik, havsöring) och nejonöga ska kunna röra sig åtminstone i Esse ås och Kronoby ås huvudfåra och fiskarna ska ha tillräckligt med fortplantningsområden. Möjligheterna till vandring och yngelproduktion för fiskar som stiger upp från Lappajärvi måste förbättras, och dessutom måste man förbättra vandrings- eller lokalfiskbeståndens livsmöjligheter även i mindre åar. Levnadsförhållandena och reproduktionsmöjligheterna för flodpärlmusslan i Esse å måste skyddas. Man bör främja bevarandet av fåror i naturtillstånd eller liknande och deras strandzoner samt förbättra deras status där det är möjligt. Med tanke på målen för vattenvården är det viktigt att trygga och förbättra åekosystemets funktion och mångfald, inklusive strandzonen. Fiskbeståndet i Lappajärvi ska vårdas på ett ekologiskt och fiskeriekonomiskt hållbart sätt. Även fiskbeståndets struktur i andra sjöar bör göras sundare.
Den organiska belastningen av suspenderade ämnen och humus ska minskas särskilt i källflödena i vattendragsområdet. Kvicksilverhalterna i fiskarna överskrider miljökvalitetsnormen enlig den riskbedömning som gjorts med utgångspunkt i långväga transporter och vattendragsområdets egenskaper i flera vattenförekomster i området. Kontrollen av halterna måste fortsätta. Användningen av vattnet i Esse å som råvatten för bosättning bör tryggas under alla förhållanden.
Hur påverkar åtgärderna?
Enligt den ekologiska statusbedömningen finns det i Larsmo-Öjasjöns vattendragsområde numera 5 åar och 2 sjöar med god status. Dessa är Kuninkaanjoki, Vindala å, Levijoki, Orasenjoki och Poikkijoki samt Kaartunen och Ojajärvi. De föreslagna åtgärderna syftar till att bevara en god status. I fyra av planeringsområdets åvattenförekomster skedde en förändring i den ekologiska statusen mellan den andra och tredje planeringsperioden: I Kovjoki och Paaluoma förbättrades statusen och i Vieresjoki samt i Huvudsjöbäcken försämrades statusen. Bakgrunden till förändringarna var variationen i surhet, näringshalter och påväxtalger.
Jämfört med föregående planeringsperiod observerades betydligt lindrigare surhetsskador i flera åar. I övrigt var förändringarna för åarna små eller slumpmässiga. I huvudsak skedde förändringarna inom statusgränserna eller så påverkade de inte klassificeringen som helhet. Det observerades dock att brunfärgning av vattnet fortsatt är mycket utbrett. I fiskbeståndet och bottenfaunan syntes en förbättring. Fosforhalterna i Esse å och Välijoki ökade och vattnet mörknade. Näringshalterna i Vindala å, Poikkijoki, Lohijoki och Levijoki minskade, men vattnet mörknade också i dessa. Näringshalterna i Kronoby å och Purmo å ökade tydligt, men sjönk i Nörrån.
Statusen i Alajärvi förbättrades till måttlig ekologisk status och den positiva utvecklingen har fortsatt ända sedan den första vattenvårdperioden. Statusen i Lappajärvi och Evijärvi var oförändrad liksom i Larsmosjön, även om många kvalitetsfaktorer försämrades där, förblev dock statusen oförändrad. Den försämrade statusen i Räyringinjärvi var också tydlig och berodde uppenbarligen på den ökade belastningen. I övrigt var förändringarna i halterna av näringsämnen eller klorofyll i sjöarna ganska små, i allmänhet var det dock vanligare att de steg än att de sjönk. Endast några få sjöar i området har god status eller nära det. För att upprätthålla eller förbättra den goda ekologiska statusen i dessa sjöar krävs det att belastningen eller andra åtgärder som försämrar statusen inte ökas. Statusen måste också övervakas, eftersom den kan vara hotad
Den strukturella statusen för vattenförekomsterna i Larsmo-Öjasjöns vattendragsområde kan förbättras genom de åtgärder som nu föreslås. Under planeringsperioden är det meningen att fiskvägar ska byggas förbi de lägre kraftverken i Esse ås huvudfåra och att fiskarna ska kunna passera Kronoby å ända till Terjärv.
Åtgärderna förbättrar också levnadsförhållandena för hotade arter och bestånd samt ökar den biologiska mångfalden. Esse ås NATURA-värden (flodpärlmusslan) är beroende av vattnets status.
Med de föreslagna åtgärderna för förvaltningsperioden 2022–2027 kan vattendragens ekologiska status förbättras. På grund av den rikliga näringsbelastningen, markens surhet och den tid som de strukturella förändringarna kräver har naturförhållandena bedömts vara överlägsna i 12 åförekomster i planeringsområdet. Av den anledningen behövs en förlängning efter 2027 för att uppnå en god ekologisk status. De åförekomster som kräver förlängning är Kovjoki, Purmon å, Bäckbybäcken, Nådjärvbäcken, Narsbäcken, Särsbäcken, Raisjoki, Kirsinpäkki, Paaluoma, Kaartusenpuro, Dalaisbäcken och Varisjoki. I sjutton vattenförekomster behövs det dessutom tid fram till slutet av 2027 för att uppnå en god ekologisk status.
