10.1.1 Förhandlingsdelegationen, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer för Esse å, Purmo å, Kronoby å och Kovjoki

De åspecifika älvdelegationerna har uppstått ur behovet av samarbete i vattendragsområdet. De är öppna diskussionsforum där man diskuterar utvecklingsbehoven i vattendragsområdet samt fördjupar och utvidgar kunskaperna om det egna vattendraget. I och med ramdirektivet för vattenpolitiken har delegationerna fått mer ansvar för att utarbeta och genomföra vattenförvaltningsplanen för sitt område.

Målet för delegationen för Esse å, Purmo å, Kronoby å och Kovjoki är att vattendragen och de åtgärder som vidtas i deras avrinningsområde och som påverkar vattnen behandlas som en helhet och i nära samarbete med kommunerna i ådalen, olika användargrupper av vattendraget och NTM-centralen. Syftet är att samordna och utveckla näringslivets, boendets och miljöns behov i vattendragen inom älvdelegationens verksamhetsområde. Förhandlingsdelegationens verksamhetsområde utvidgades 2006 till att gälla hela Larsmo-Öjasjöns avrinningsområde och efter utvidgningen heter det älvdelegationen för Esse, Purmo, Kronoby och Kovjoki. Förhandlingsdelegationen har också inrättat en egen fond.

Följande uppgifter har avtalats för älvdelegationen:

• Kartlägga och presentera behoven, målen, missförhållandena och möjligheterna i ådalarnas vattendrag, vattenområdena och vattnen

• Påbörja, styra och följa upp forsknings- och planeringsuppgifter, behandla och följa upp färdiga undersökningar och planer samt genomföra nödvändiga lösningar

• Följa upp användningen av vattendraget och åtgärder som vidtas som påverkar det

• Främja vattenvården genom att samverka med samarbetsgruppen enligt ramdirektivet för vatten

Delegationen för Esse å fastställde i början av 1990-talet som mål för vattenskyddet att vattendragets status ska förbättras så att man i synnerhet kan trygga råvattentäkten, fisket och kräftfisket samt levnadsförhållandena för flodpärlmusslan. Som metoder registrerades minskning av den externa belastningen på vattendragen, utveckling av regleringspraxis, fiskeriekonomisk restaurering samt restaurering och vård av vattendrag.

Förhandlingsdelegationen har främjat uppnåendet av målen genom att via fonden för Esse å stödja projekt som har som mål att förbättra vattendragens status. Fonden har bland annat gett stöd till betydande vattenskyddsprojekt i området: Lappajärvi Life, Miljövänliga Sjönejden, helhetsplaneringen av Kronoby å och God miljö i Larsmo-Öjasjön.   I samband med projekten har följande vattenskyddsfrämjande översiktsplaner utarbetats:

• Skyddszonsplan för Lappajärvi (Lappajärven suojavyöhykesuunnitelma)

• Skyddszons- och landskapsplan för Kurejoki (Kurejoen suojavyöhyke- ja maisemasuunnitelma)

• Skyddszonsplan för Evijärvi och Kerttuanjärvi (Evijärven ja Kerttuanjärven suojavyöhykesuunnitelma)

• Uppdatering av skyddszonsplanen för Esse å (Ähtävänjoen suojavyöhykesuunnitelma ja sen päivitys)

• Översiktsplan för skyddszoner i Purmo ås vattendragsområde (Suojavyöhykkeiden yleissuunnitelma Purmonjoen vesistöalueelle)

• Kartläggning av våtmarker i Sjönejden (Järviseudun kosteikkokartoitus)

• Vattenskyddsplan för Kronoby å

Projekten har också utarbetat separata rekommendationer för vattenvården i Sjönejden och för Larsmo-Öjasjön samt för bekämpning av markbunden försurning.

Övriga planer och projekt:

• I Esse å har man verkställt upphävandet av flottningsstadgan och genomfört en fiskeriekonomisk restaurering. I samband med projektet har 11 forsar restaurerats.

• Esse å deltar i Freshabit-projektet som är en del av EU:s projekthelhet Life, som inleddes 2016 och vars huvudsakliga mål är att trygga mångfalden i ånaturen inom NATURA-2000 och samordna ådalarnas funktioner. Projektet pågår fortfarande.

• Larsmosjön skapades 1961 och Öjasjön 1969. Enligt det nuvarande tillståndet och regleringspraxisen hålls vattenståndet i sjöarna så exakt som möjligt på nivå N60 + 0,10–0,20 och är inte längre bundet till variationer i havsvattenståndet. Det finns inga planer på att ändra regleringen, men man strävar efter att förbättra fiskarnas vandringsmöjligheter och båtlederna. Inom projektet som genomfördes 2019 restaurerades kanalerna i Larsmo-Öjasjön för att förbättra båtlivet och vattenflödet. Projektet främjade också fiskens vandring i sjön.

• I Evijärvi har man under de senaste åren vid flera tillfällen genomfört slåtter, muddringar, vårdfiske och anlagt våtmarker. Restaureringsåtgärderna pågår fortfarande. En utredning av möjligheterna att ändra regleringen av Evijärvi har inletts i syfte att öka vattenvolymen i sjön. Tillståndsinnehavaren är staten. Planen för ändring av regleringen av Kerttusjön och restaureringsplanen för sjön blev klar 2020.

• I Lappajärvi, förbi Niska damm, färdigställdes 2020 Kalettoma fiskväg, som är en fiskväg som klarar båttransporter, en s.k. multifunktionskanal förbi regleringsdammen i Niska i Lappajärvi, till Välijoki. Flera restaureringar har genomförts i Lappajärvi (bl.a. Kirkkoranta, Pentinniemi) och i Hietojanlahti pågår ett restaureringsprojekt.

• Den fiskeriekonomiska restaureringen av Kronoby ås övre lopp i Terjärv färdigställdes 2012 och restaureringen av den nedre delen i Kronoby 2017. I Kronoby ås nedre lopp har en plan för en fiskväg i den gamla kvarndammen i Åminne färdigställts och ansökan skickas vidare till tillståndsprocessen. I mellersta delen av Djupsjön med flera håller en ändringsplan för regleringen av sjögruppen på att utarbetas och restaureringen av Rekjärv blev klar 2020. Restaureringen av Räyringinjärvi avslutades 2017.

• Restaureringen av Ojajärvi i Alajärvi pågår och projektet blir klart 2021. En restaurering av Kirkkolahti har genomförts enligt översiktsplanen för restaureringen av Alajärvi 2013–2021. Planen för restaureringen av Pirkkalanlahti har färdigställts och projektet fick tillstånd av Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland 2019. I Alajärvi har man bedrivit vårdfiske nästan varje år sedan 1990-talet, senast 2019. I Wälisaari i Sääksjärvi i Vindala byggdes en våtmark 2019.