10.4.1 Åtgärder per sektor

Samhällen och glesbebyggelse

I avrinningsområdet för vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön är samhällenas andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen cirka en procent och andelen av kvävebelastningen cirka 2 procent. Dessutom förbrukar belastningen från reningsverken syrelager i närliggande vattendrag och försämrar vattendragens hygieniska status. Via samhällenas vattenreningsverk kommer även skadliga ämnen, såsom metaller, organiska miljögifter och läkemedel, in i vattendragen. Glesbyggdens andel av belastningen är cirka 7 procent för totalfosfor och cirka 3 procent för totalkväve.

Antalet åtgärder och de kostnader de medför för samhällena och glesbebyggelsen i Larsmo-Öjasjöns vattendragsområde med flera 2022–2027 presenteras i tabell 10.4.1a och b. Samhällenas och glesbygdens utbud av åtgärder och motiveringar för åtgärderna presenteras i guiden: Yhdyskunnat, haja-asutus ja teollisuus, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (Samhällen, glesbebyggelse och industri, planering av vattenvårdsåtgärder för 2022–2027) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

De föreslagna vattenvårdsåtgärderna för samhällen och glesbebyggelse i vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön är:

Behandling av avloppsvatten i vattenreningsverken (Drift och underhåll av anläggningarna): Föreslagna rekommendationer för antalet åtgärder i samhällena gällande användningen och underhållet av anläggningarna för 17 165 invånare.

Stängning av avloppsreningsverk och centralisering av behandlingen av avloppsvatten har föreslagits som en åtgärd och personekvivalenten för den uppskattade mängden är 3 150.

Minskning av läckage från avlopp och planerad nedläggning av blandavlopp: saneringar av 9 anläggningar i planeringsområdet föreslås. Utgångspunkten är att alla vattentjänstverk enligt lagen om vattentjänster inom området för åtgärdsprogrammet för vattenvården vid NTM-centralen i Södra Österbotten ska sträva efter att sanera sina nätverk i de delar med blandavlopp som finns kvar i anläggningarna.

Effektivering av den fastighetsspecifika behandlingen av avloppsvatten: när det gäller glesbebyggelse föreslås för planeringsområdet åtgärder för 2 560 fastigheter utanför avloppsnätet.

Användning och underhåll av fastighetsspecifika enheter för behandling av avloppsvatten: För planeringsområdet rekommenderas åtgärder för 2 502 fastigheter utanför avloppsnätet.

Tabell 10.4.1a Antalet åtgärder för samhällen inom Larsmo-Öjasjöns planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna. * = kostnader har inte kunnat beräknats.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Drift och underhåll av anläggningar	17 165	Invånare (inv)	-	2 712 000 €	2 712 000 €
Stängning av reningsverk och centralisering av behandling av avloppsvatten	3 150	PE	*	*	*
Minskning av läckvatten från avlopp och systematisk avveckling av kombinerade avloppssystem	9	Anläggningar som ska saneras (antal)	837 000 €	-	46 000 €

 

Tabell 10.4.1b Antalet åtgärder för glesbebyggelsen inom Larsmo-Öjasjöns planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Effektivering av fastighetsspecifik behandling av avloppsvatten	2560	Fastigheter utanför avloppsnätverket (antal)	19 788 000 €	-	1 201 000 €
Drift och underhåll av fastighetsspecifika behandlingsanläggningar för avloppsvatten	2502	Fastigheter utanför avloppsnätverket (antal)		985 000 €	985 000 €

 

Pälsproduktion

År 2019 fanns det uppskattningsvis 850 pälsfarmer i Finland, som alla fanns i området för åtgärdsprogrammet för vattenvården vid NTM-centralen i Södra Österbotten. De flesta av dem ligger i vattendragsområden nära kusten. Man har inte kunnat bedöma pälsfarmernas produktionsuppgifter med nödvändig regional precision och därför behandlas näringen och behovet av åtgärder inom den som en helhet i avsnittet om Österbottens kust och små vattendrag, kapitel 15.4.1. Endast antalet gårdar har kunnat bedömas på planeringsområdesnivå.

Utbudet av åtgärder inom pälsproduktionen och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Maatalous, turkistuotanto ja happamuuden torjunta, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

Rådgivning i anslutning till effektiverat vattenskydd och effektivare användning av näringsämnen på pälsfarmer: För vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön föreslås rådgivning för cirka 70 gårdar per år. Det föreslås att alla pälsdjursgårdar i området ska delta i samrådet tre gånger mellan 2022 och 2027. Den årliga kostnaden för åtgärden uppskattas till cirka 28 000 euro.

Andra åtgärder rörande pälsproduktion presenteras i avsnittet om Österbottens kust och små vattendrag, kapitel 15.4.1.

Jordbruk

I avrinningsområdet för vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön kommer den största näringsbelastningen på vattendragen från åkerbruket. För att uppnå målsättningarna för vattenvården förutsätts det att man på dessa områden förbättrar näringsämnesåtervinningen och betydligt minskar näringsbelastningen. I Larsmo-Öjasjöns vattendragsområde är jordbrukets andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen cirka 59 procent och av kvävebelastningen cirka 51 procent.

Antalet åtgärder och kostnaderna för jordbruket i Larsmo-Öjasjöns vattendragsområde 2022–2027 presenteras i tabell 10.4.1c nedan. Utbudet av åtgärder inom jordbruket och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Maatalous, turkistuotanto ja happamuuden torjunta, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

De föreslagna åtgärderna för vattenvård inom jordbruket för vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön och deras antal är när det gäller de kompletterande åtgärdernas del:

Vallodling på befintliga torvåkrar: För planeringsområdet föreslås åtgärder på 95 procent av torvåkrarnas totalta åkerareal, det vill säga sammanlagt cirka 7 600 ha.

Minskad användning av växtskyddsmedel och ekologiskt odlade åkrar: För planeringsområdet föreslås en minskning av användningen av växtskyddsmedel och cirka 12 400 ha ekologiskt odlade åkrar. Målet är att 20 procent av åkermarken ska vara ekologiskt odlad senast 2022–2027. Dessutom har man i åtgärdens areal beaktat arealen för minskning av växtskyddsmedel.

Fånggrödor: För planeringsområdet föreslås åtgärder för fånggrödor för 10 procent av åkerarealen, det vill säga cirka 6 200 hektar.

Investeringar i bearbetning av gödsel: För området föreslås 12 nya avskiljningsanläggningar och en ny biogasanläggning.

Bearbetning av gödsel: Det föreslås att man ska behandla cirka 275 000 m³ gödsel per år i planeringsområdet.

Miljövänliga gödselspridningsmetoder: För planeringsområdet föreslås en miljövänlig spridning av gödsel på cirka 11 200 hektar per år.

Naturenlig grundtorrläggning: Det rekommenderas att tre projekt genomförs i vattenplaneringsområdet under vattenvårdsperioden.

Våtmarker för jordbruk: Det rekommenderas att cirka 80 ha våtmarker anläggs i planeringsområdet.

Naturvårdsåkervallar och mångfaldsväxter: I planeringsområdet rekommenderas det att åtgärden genomförs på cirka 1 100 hektar.

Skyddszoner för jordbruket: Det rekommenderas att cirka 670 ha skyddszoner inrättas i planeringsområdet. Som skyddszoner rekommenderas 30 meter breda zoner på åkrar vars lutning är minst 3 procent.

Gårdsspecifik rådgivning för jordbruket: Det föreslås att cirka 410 personer i planeringsområdet får rådgivning varje år. Effektiverad rådgivning till gårdar i områden med sura sulfatjordar ingår i jordbruksrådgivningen.

Växttäcke under vintern: För planeringsområdet föreslås att 70 procent av åkerarealen ska ha ett växttäcke under vintern, det vill säga totalt cirka 42 100 ha.

Återvinning av näringsämnen och organiskt material (inkl. gödsel): Det föreslås att sammanlagt cirka 700 hektar näringsämnen och organiskt material återvinns per år i planeringsområdet.

Reglerad dränering på befintliga torvåkrar För planeringsområdet föreslås reglerad dränering på de torvåkrar som redan är i bruk på sammanlagt cirka 800 hektar.

Nya vattenskyddsmetoder inom jordbruket (gips, strukturkalk och fibrer): Åtgärden föreslås för alla lermarker, det vill säga cirka 6 500 hektar. Åkerskiftets slutliga lämplighet ska säkerställas på basis av skiftesspecifika uppgifter.

Tabell 10.4.1c Antalet kompletterande åtgärder inom jordbruket under planeringsperioden 2022–2027 i vattendragen som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Vallodling på torvåkrar som redan är i bruk	7 600	ha/år	-	2 663 000 €	2 663 000 €
Minskning av användning av växtskyddsmedel och ekologiskt odlad åker	12 400	ha/år	-	1 984 000 €	1 984 000 €
Fånggrödor	6 200	ha/år	-	620 000 €	620 000 €
Investeringar för bearbetning av gödsel	13	utrustning/anläggning, antal/period	2 100 000 €	-	182 000 €
Bearbetning av gödsel	275 000	kubik/år	-	550 000 €	550 000 €
Miljövänliga spridningsmetoder av gödsel	11 200	ha/år	-	392 000 €	392 000 €
Naturenlig grundtorrläggning (antalet projekt)	3	Antalet projekt/period	275 000 €	-	24 000 €
Våtmarker inom jordbruk	80	ha/period	1 102 000 €	37 000 €	132 000 €
Naturvårdsåkrar med gräsvall och mångfaldsväxter	1 100	ha/år	-	164 000 €	164 000 €
Skyddszoner inom jordbruket	670	ha/år	-	235 000 €	235 000 €
Gårdsspecifik rådgivning inom jordbruket	410	pers./år	-	217 000 €	217 000 €
Växttäcke under vintern	42 100	ha/år	-	2 105 000 €	2 105 000 €
Återvinning av näringsämnen och organiskt material (inkl. gödsel)	700	ha/år	-	25 000 €	25 000 €
Reglerad dränering på torvåkrar som redan är i bruk	800	ha/period	2 208 000 €	56 000 €	248 000 €
Nya vattenskyddsmetoder inom jordbruket (gips, strukturkalk och fibrer)	6 500	ha	2 550 000 €	-	556 000 €

 

Markbunden försurning

Markens surhet påverkar särskilt avrinningsområdenas nedre lopp. Att på ett effektivt sätt rikta in vattenvårdsåtgärderna på bekämpning av försurning på detta område är avgörande för att uppnå statusmålen för vattendragen. Kartläggningsuppgifterna om förekomsten av sura sulfatjordar som är en förutsättning för att kunna rikta in åtgärderna blev färdiga 2016. Åtgärderna riktas i huvudsak mot jordbrukssektorn, men även inom skogsbruket, torvproduktionen och mark- och anläggningsarbeten bör man förebygga de olägenheter för vattendragen som orsakas av sura sulfatjordar.

Antalet åtgärder och kostnaderna för bekämpning av försurning i vattendragsområdet för vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön 2022–2027 presenteras i tabell 10.4.1d. Utbudet av åtgärder för bekämpning av försurning och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Maatalous, turkistuotanto ja happamuuden torjunta, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

De föreslagna åtgärderna för bekämpning av Markbunden försurning i vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön är:

Vallodling på sura sulfatjordar: Man har uppskattat mängden åkermark på sura sulfatjordar och föreslår att 20 procent av denna areal ska vara mångåriga vallar, det vill säga 3 700 ha.

Reglering av torrläggningsförhållanden: Målet är att reglera dräneringsförhållandena på 19 000 ha sulfatjordar inom jord- och skogsbruket. 

Byggande, automatisering, skötsel och underhåll av reglerad dränering och bevattning för bekämpning av försurning: Målet är att reglerad dränering ska inrättas och skötas på en areal på 15 000 ha.

Riskkartläggning av sulfatjordar: GTK har räknat samman de röda områdena (hög sannolikhet för förekomst) på sannolikhetskartorna för sura sulfatjordar och de områden som fortfarande saknas med samma formel. Även andra markanvändningsformer än åkermark ingår. Riskkartläggningar planeras årligen på en areal på 6 700 hektar.

Tabell 10.4.1d Antalet åtgärder för bekämpning av surhet under planeringsperioden 2022–2027 i vattendragen som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Vallodling på sura sulfatjordar	3 700	ha/år	-	241 000 €	241 000 €
Reglering av torrläggningsförhållanden i bekämpningen av surhet	19 000	ha	-	2 850 000 €	2 850 000 €
Anläggande, automatisering, skötsel och underhåll av reglerad dränering och bevattning i bekämpningen av surhet	15 000	ha/period	65 518 000 €	3 000 000 €	8 689 000 €
Kartläggning av risker på sura sulfatjordar	6 700	ha/år	-	168 000 €	168 000 €

 

Skogsbruk

I avrinningsområdet för vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön är skogsbrukets andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen i området cirka 31 procent och andelen av den totala kvävebelastningen cirka 37 procent.

I allmänhet baserar sig vattenvården inom skogsbruket på noggrann åtgärdsvis planering. Åtgärdsvis övervägs vattenvårdslösningar, som är det bästa sättet att notera faktorer som gäller t.ex. lutningen i terrängen, jordmånens erosionskänslighet, flöden och närheten till vattendrag. Mer detaljerade vattenskyddsplaner görs för närvarande bl.a. i samband med projekt för iståndsättningsdikning. För att förebygga erosion och begränsa drivande fasta partiklar används vid iståndsättningsdikning åtgärder som bland annat dikesavbrott, slamgropar, grunddammar, sedimenteringsdammar, våtmarker och översilningsfält. I samband med föryngringsavverkning, markberedning och gödsling används skyddszoner och -remsor samt lättare markberedningsmetoder och sedimenteringsbassänger som vattenvårdsmetoder. I samband med genomförandet av åtgärderna görs i allmänhet en mer detaljerad inriktning och planering. I stället för slutavverkning rekommenderas det att man, i stigande grad, överväger skogsbruk som bygger på kontinuitetsskogsbruk och i samband med det även tar hänsyn till vattenskyddet. Både skogarnas biologiska mångfald och vattendragens tillstånd skulle gynnas. I det här programmet har åtgärderna planerats med beaktande av hela vattendragsområdets skogsareal. I samband med genomförandet av åtgärderna görs i allmänhet en mer detaljerad inriktning och planering.

Antalet åtgärder och kostnaderna för åtgärderna inom skogsbruket i vattendragsområdet för vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön 2022–2027 presenteras i tabell 10.4.1e. Utbudet av åtgärder inom skogsbruket och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Metsätalous, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

De föreslagna åtgärderna för vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön är:

Vattenskyddet inom och planeringen av iståndsättningsdikningen som en del av skogsvården i myrskogar: Åtgärden rekommenderas för alla iståndsättningsdikningar som görs i området och mer intensivt i områden med känsliga vattendrag eller där skogsbruket har en betydande inverkan på vattendraget. I planeringsområdet för vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön föreslås åtgärder på sammanlagt cirka 5 783 hektar.

Skyddsremsa vid förnyelseavverkningar: Åtgärden rekommenderas vid all föryngringsavverkning i området. Skyddsremsornas beräknade areal i planeringsområdet är cirka 252 ha. Vid bedömningen av remsans areal har man använt bredden 15 meter. I praktiken är det med tanke på vattenskyddet och naturvärdena viktigt att använda en skyddsremsa med varierande bredd som beaktar de lokala förhållandena, såsom erosionskänsligheten i strandzonen.

Effektivisering av vattenskyddet inom skogsbruket (hektar och antal vattenskyddsstrukturer): Det rekommenderas att åtgärden genomförs särskilt i vattendragsområdet för de vattenförekomster som ingår i Natura 2000-nätverket eller objekt som är av naturekonomisk betydelse eller som har något annat särskilt behov. Åtgärder föreslås för ett område på cirka 1 151 ha årligen och sammanlagt cirka 51 vattenskyddskonstruktioner.

Utbildning och rådgivning inom skogsbruket: Det föreslås att åtgärden genomförs heltäckande inom hela åtgärdsprogrammets område. Utbildning och rådgivning föreslås för cirka 68 markägare per år.

Tabell 10.4.1e Antalet vattenvårdsåtgärder inom skogsbruket under planeringsperioden 2022–2027 i vattendragen som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Vattenskydd och planering av iståndsättningsdikningar som en del av myrskogsvården	5783	ha/period	434 000 €	29 000 €	67 000 €
Skyddszoner för föryngringsavverkningar	254	ha/period	1 082 000 €	14 000 €	108 000 €
Effektivering av vattenskyddet inom skogsbruket	1151	ha/år	-	9 000 €	9 000 €
Effektivering av vattenskyddet inom skogsbruket	51	st. vattenskydds- konstruktion/period	92 000 €	-	8 000 €
Fortbildning och rådgivning inom skogsbruket	68	pers./år	-	12 000 €	12 000 €

 

Torvproduktion

I avrinningsområdet för vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön är torvproduktionens andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen i området cirka en procent och andelen av den totala kvävebelastningen cirka två procent. I avrinningsområdet finns fortfarande flera torvproduktionsområden, även om verksamheten har minskat under de senaste åren och kommer att minska ytterligare.

Antalet åtgärder och kostnaderna för åtgärderna inom torvproduktionen i vattendragsområdet för vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön 2022–2027 presenteras i tabell 10.4.1f. Utbudet av åtgärder inom torvproduktionen och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Turvetuotanto, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

 

De föreslagna åtgärderna inom torvproduktionen för vattendrag som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön är:

Översilnings- och vegetationsfält: Före utgången av 2027 föreslås ett översilningsfält som fungerar året runt för behandling av dräneringsvatten i alla verksamma torvproduktionsområden. Dikade översilningsfält (genom pumpning och utan pumpning) presenteras på sammanlagt 1 575 ha och odikade översilningsfält (genom pumpning och utan pumpning) 1 514 ha. Numera används cirka 2 996 hektar översilningsfält i Larsmo-Öjasjöns åtgärdsplaneringsområde och före utgången av 2027 täcker ytavrinningen uppskattningsvis 3 089 hektar. Vegetationsfälten används i fortsättningen främst för att effektivisera vattenskyddet i områden som tas ur produktion när det inte är möjligt att bygga ett översilningsfält. Totalt 900 ha vegetationsmark föreslås (med och utan pumpning).

Baskonstruktioner för vattenskyddet: Sammanlagt 3 990 ha grundläggande vattenskyddskonstruktioner föreslås.

Reglering av vattenföringen: Reglering av vattenföringen rekommenderas för att jämna ut vattenföringen till alla torvproduktionsområden där detta kan genomföras. Reglering av vattenföringen på sammanlagt 3 990 hektar föreslås. Metoden rekommenderas särskilt för användning i områden med stora höjdskillnader. Betydelsen av reglering av vattenföringen betonas under perioder med hög avrinning. I dag finns reglering av vattenföringen i nästan alla produktionsområden och det krävs i miljötillstånd för det.

Tabell 10.4.1f Antalet åtgärder inom torvproduktion under planeringsperioden 2022–2027 i vattendragen som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Vegetationsfält/våtmark, ingen pumpning	492	Produktionsområden ha	-	18 000 €	18 000 €
Vegetationsfält/våtmark, pumpning	408	Produktionsområden ha	-	20 000 €	20 000 €
Dikat ytavrinningsfält med pumpning	1 443	Produktionsområden ha	-	72 000 €	72 000 €
Dikat ytavrinningsfält, ingen pumpning	132	Produktionsområden ha	-	2 000 €	2 000 €
Odikat ytavrinningsfält, ingen pumpning	137	Produktionsområden ha	-	2 000 €	2 000 €
Odikat ytavrinningsfält med pumpning	1 377	Produktionsområden ha	-	69 000 €	69 000 €
Grundkonstruktioner för vattenskyddet	3 990	Produktionsområden ha	-	415 000 €	415 000 €
Reglering av vattenföring	3 990	Produktionsområden ha	-	32 000 €	32 000 €

 

Vattenbyggande, reglering och restaureringar

Ett centralt mål för restaureringen av vattendrag i enlighet med planeringen av vattenvården är att förbättra vattendragens ekologiska status. Vattendrag restaureras och vårdas även för att återställa och bevara bland annat vatten- och strandnatur, rekreationsmöjligheter, fiskbestånd och värdefulla landskap. För att uppnå bestående resultat av vattnens status ska åtgärder vidtas både i avrinningsområdet och i själva vattendraget. Iståndsättningen av vattendrag förutsätter i allmänhet tillstånd enligt vattenlagen. Vid iståndsättning av eutrofa sjöar och vikar är det ofta också fråga om minskning av den s.k. interna belastningen. För att uppnå god status fordras då att både den yttre och den inre belastningen minskas.

Målet för iståndsättningen av åar, älvar och bäckar är oftast att återställa gynnsamma förhållanden för fisk och övriga vattenorganismer på strömställen. Samtidigt strävar man efter att återställa små vattendrag så att vattenförhållandena i dem blir mera naturenliga. Restaureringar av livsmiljöer i åar och älvar fokuseras på vattendragsområden vars tillstånd är sämre än bra samt vattendragsområden där man med strukturell restaurering kan förbättra vattendragens ekologiska status. De huvudsakliga restaureringsmetoderna som används är diversifiering av djup- och flödesförhållandena med hjälp av trösklar, sänkor och stenläggning, ökning av mängden lekgrus, avlägsnande av igenslamningar samt återförande av vatten till torrlagda fåror. Att göra en uträtad strandlinje mer diversifierad, bredda lugnvattnet, avlägsna strandskydden eller ändra dem till naturligt tillstånd och avlägsna vallar eller flytta dem längre bort från strandlinjen är restaureringsmetoder som lämpar sig för översvämningsskyddade delar av älvar och åar.

Att bygga grunda, mångformiga konstgjorda forsar för att öka omfattningen av blötlagda områden och vattendjupet är den vanligaste restaureringsmetoden i naturliga fåror som har knappt om vatten och i fåror som rensats kraftigt för att utgöra skydd mot översvämning.

Inom området för åtgärdsprogrammet för vattenvården i NTM-centralen i Södra Österbotten eutrofieras sjöarna av näringsbelastning, som kommer från punktbelastningskällor, markanvändningen i vattendragsområdet eller sjöns interna belastning. Restaureringar av eutrofierade sjöar planeras, men man strävar i regel efter att börja restaureringen först efter att tillräckliga åtgärder för att minska den externa belastningen har vidtagits för att restaureringen ska kunna göras eller om dessa åtgärder med säkerhet kommer att vidtas inom ramen för de övriga sektorernas åtgärdspaket. Som restaureringsmetoder används oftast slåtter av vattenväxter, avlägsnande av torvflak, muddring, restaurering av näringskedjor, syresättning, kemisk fällning av fosfor, avlägsnande av bottenvattenmassa, höjning av vattennivån, tillfällig torrläggning och olika kemiska eller andra behandlingar av sediment. Med hjälp av iståndsättningar kan man förbättra vattenkvaliteten och livsmiljöerna i sjöar, åar och älvar permanent endast om man samtidigt ser till att en tillräcklig minskning av både intern och extern belastning som orsakar problem minskar.

De vattenvårdsåtgärder för vattenbyggande, reglering och restaurering som presenterats för Larsmo-Öjasjöns åtgärdsplaneringsområde och deras antal presenteras i texten nedan samt i tabell 10.4.1g. Tabellen visar kostnaderna för åtgärderna. Utbudet av åtgärder inom vattenbyggnad, reglering och restaurering och motiveringar för åtgärderna presenteras i guiden: Vesirakentaminen, säännöstely ja vesistökunnostukset, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

Underlättande av fiskvandringen

Åtgärder som syftar till att underlätta fiskvandringen har föreslagits för Vindala å, Kurejoki, Kronoby å, Purmo å, Kortesjärvis utlopp, Kerttuanjärvis utlopp och Esse å. Vindala å har kartlagts och problempunkter har identifierats: Det föreslås att 3 låga (<1 m) vandringshinder avlägsnas och att förutsättningarna för yngelproduktion förbättras genom att man bygger lekgrusbäddar och yngelstenar för laxfiskar. I Kurejoki föreslås det planering och genomförande vid regleringsdammen i Alajärvi, regleringsdammen vid ett kraftverk och en betongdamm för att underlätta fiskvandringen. Ovan nämnda restaureringsobjekt i Kurejoki med en fallhöjd på 1–5 m beskrivs närmare i rapporten Sivil (2014). Vid dammen vid Sandkulla kraftverk i Kronoby å i Terjärv (fallhöjd 1–5 m) föreslås det att alternativen för åtgärder för att underlätta fiskvandringen utreds och planeras. Dessutom föreslås en plan för dammarna i Åminne och Biskop i Kronoby å för att underlätta fiskvandringen. I Purmo å föreslås en utredning om en åtgärd som underlättar fiskvandringen med fyra totalhinder för fiskvandringen (Slipforsen, Stamparinkoski, Hällforsen och Bergforsen). För dammen vid Kortesjärvis utlopp i Varisjoki avrinningsområde föreslås en utredning om en åtgärd som underlättar fiskvandringen. För regleringsdammen i Kerttuanjärvi föreslås en åtgärd som underlättar fiskarnas vandring. Det föreslås att fiskarnas vandring förbi fem kraftverksdammar i Esse ås huvudfåra (Värnum, Hattarfors, Finnholm, Björkfors, Kattilakoski) utreds, planeras och genomförs. För Esse ås två dammar (Herrfors och Långfors) samt för Hanhikoski damm i Välijoki föreslås en utredning av åtgärder som underlättar fiskvandringen. Av ovan nämnda dammar har Herrfors och Finnholm en fallhöjd på 1–5 m och de övriga dammarna mer. En förbättring av laxfiskarnas livsmöjligheter gynnar också den hotade flodpärlmusslan i Esse å. Man kontrollerar hur de befintliga fiskvägarna i Larsmosjön och Öjasjön fungerar.

Restaurering av livsmiljöer i strömmande vatten

Det föreslås att restaureringar av livsmiljöer genomförs i Esse å och Kurejoki. Den ekologiska restaureringen av forsen Bärklarsfors i Esse ås nedre lopp omfattar stenläggning av forsen och byggande av lekgrusbäddar. Restaureringen av området på cirka 3 ha i Esse ås åvattenförekomst har planerats i samband med projektet Freshabit, inbegripet restaurering av lekområden och utplantering av fisk med beaktande av flodpärlmusslan. För Kurejoki föreslås det restaurering av en fors och planering och genomförande av grusläggning med utgångspunkt i en förstudie (Sivil 2014).

Restaureringar av livsmiljöer i små strömmande vatten (avrinningsområde < 200 km²) har föreslagits som områdesåtgärder. Objekten (3 st.) väljs utifrån förstudien, varefter planeringen och genomförandet följs upp. Restaurering av livsmiljöer i små strömmande vatten föreslås för bäckar i området som behöver restaureras. Restaurering av livsmiljön i bäcken föreslås i vattenförekomster som mynnar ut i Esse å och Evijärvi vid namn Bäckbybäcken, Kirsinpäkki och Nådjärvbäcken samt Dalasbäcken som mynnar ut i Kovjoki. Även i Vindala å, Poikkijoki, Kuninkaanjoki och Lohijoki i Lappajärvi avrinningsområde föreslås restaureringar av livsmiljön i bäcken.

Restaurering av eutrofierade sjöar

I de största sjöarna i området Alajärvi, Evijärvi och Lappajärvi föreslås restaureringar. Restaureringar har genomförts i alla sjöar under de senaste åren. Restaurering av små eutrofierade sjöar föreslås i Räyringinjärvi och Sääksjärvi.

Utveckling av regleringspraxisen

För vattenförekomsterna i Esse ås nedre lopp och Esse å föreslås att regleringspraxisen utvecklas i syfte att minska de skadliga konsekvenserna av åtgärderna för bekämpning av kravis och förbättra fastigheternas strandskydd. För Kurejoki föreslås en åtgärd för att trygga ekosystemet och återställa så naturliga förhållanden som möjligt. Målet för utvecklingen av regleringen av Hanhikoski kraftverk i Välijoki är att minska olägenheterna för vattennaturen och säkerställa att den framtida fiskvägen fungerar. Det föreslås att den nuvarande avtappningspraxisen för vattenförekomsterna i Larsmosjön och Öjasjön optimeras inom ramen för det nuvarande tillståndet för att minska variationerna i vattnets surhet och trygga alla fiskvägar i området. Inga kostnadskalkyler har lagts fram för ovan nämnda åtgärdsförslag. För Alajärvi, Evijärvi, Kerttuanjärvi och Lappajärvi föreslås det att regleringspraxisen utvecklas. Kostnadskalkylerna för åtgärden i fråga i tabellen nedan gäller Alajärvi, Evijärvi, Kerttuanjärvi och Lappajärvi.

Minskning av olägenheter på grund av vattenbyggande i sjö- och kustvattenförekomster

Åtgärder för att minska olägenheterna av vattenbyggande i sjö- och kustvattenförekomster föreslås för vattenförekomsten Peckasjön i Kronoby ås vattendragsområde.

Tabell 10.4.1g 

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Åtgärd som underlättar fiskvandring (fallhöjd <1 m)	5	Antalet konstruktioner	92 000 €	-	6 000 €
Åtgärd som underlättar fiskvandring (fallhöjd 1–5 m)	12	Antalet konstruktioner	970 000 €	-	68 000 €
Åtgärd som underlättar fiskvandring (fallhöjd >5 m)	6	Antalet konstruktioner	4 049 000 €	-	285 000 €
Restaurering av livsmiljöer i åar och älvar (avrinningsområde större än 100 km2)	3	Antalet vattenförekomster	150 000 €	4 000 €	14 000 €
Restaurering av livsmiljön i små strömmande vatten (avrinningsområde mindre än 200 km², regional åtgärd)	3	Antalet vattenförekomster	90 000 €	2 000 €	9 000 €
Restaurering av livsmiljöer i bäckar (avrinningsområde mindre än 100 km²)	8	Antalet vattenförekomster	60 000 €	-	4 000 €
Restaurering av stora eutrofierade sjöar (areal större än 5 km2)	3	Antalet vattenförekomster	692 000 €	22 000 €	71 000 €
Restaurering av små eutrofierade sjöar (areal mindre än 5 km2)	2	Antalet vattenförekomster	24 000 €	-	2 000 €
Utveckling av reglering	9	Antalet vattenförekomster	960 000 €	-	138 000 €
Minskning av skador i sjö-, å- och älvvattenförekomster orsakade av vattenbyggande	1	Antalet vattenförekomster			kostnader har inte bedömts

 

Industri och företagsverksamhet

Förslag till åtgärder för industrin och företagsverksamheten i det västra vattenförvaltningsområdet under perioden 2022–2027

Åtgärderna inom industrin och företagsverksamheten behandlas på vattenförvaltningsområdesnivå i vattenförvaltningsplanen för det västra vattenförvaltningsområdet. Utbudet av åtgärder inom industrin och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Yhdyskunnat, haja-asutus ja teollisuus, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (Samhällen, glesbebyggelse och industri, planering av vattenvårdsåtgärder för 2022–2027) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.