-
- 2.1 Allmän beskrivning av området
-
2.2 Åar, sjöar och kustvatten
- 2.2.1 Vattenförekomster i Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Koskenkylänjokis vattendragsområden
- 2.2.2 Vattenförekomster i Perho ås och Kelviå ås vattendragsområde
- 2.2.4 Vattenförekomster i Lappo ås vattendragsområde
- 2.2.5 Vattenförekomster i Kyro älvs vattendragsområde
- 2.2.6 Vattenförekomster i Närpes ås vattendragsområde
- 2.2.7 Vattenförekomster i Storå-Lappfjärds ås och Tjöck ås vattendragsområden
- 2.2.8 Vattenförekomster i kustvatten och små vattendrag
- 2.2.9 Vattenförekomster i Etseri- och Pihlajavesistråtens vattendragsområde
- 2.3 Grundvattenområden
-
- 3.1 Sammanfattning av verksamhet som försämrar vattnen
- 3.2 Bedömning av de faktorer som försämrar statusen
- 3.3 Effekter av klimatförändringen och extrema hydrologiska förhållanden
- 3.4 Intern belastning
- 3.5 Belastning på vattendragen
- 3.6. Försurning från marken
- 3.7 Ämnen och metaller som är skadliga för vattenmiljön
- 3.8. Vattentäkt från yt- och grundvatten
- 3.9 Hydrologiska och morfologiska förändringar
-
8 Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Forsby åKoskenkylänjokis vattendragsområden
11.1.2 Planer för minskning av översvämningar i Lappo å
Lappo i Lappo ås vattendragsområde är ett av Finlands 22 områden med betydande översvämningsrisk. Lappo å har historiska uppgifter om översvämningar sedan en lång tid tillbaka. År 1880 var ett riktigt översvämningsår och efter det började rensningarna av åar och älvar vara ganska omfattande på 1890-talet. Vid rensningarna i slutet av 1800-talet och i mitten av 1900-talet förblev dock minskningseffekterna på översvämningarna tillfälliga. Samtidigt förvärrades översvämningarna i åns huvudfåra (Kujanpää 2002) av omfattande dikningar och dräneringar av våtmark i avrinningsområdet.
På 1950-talet inleddes en omfattande planering av översvämningsskyddet under namnet Lappo ås regleringsarbeten. Arbetet har utförts stegvis. De huvudsakliga objekten har varit rensnings- och invallningsarbeten i Lappo å, byggande av konstgjorda sjöar och reglering av Nurmo ås källsjöar. Planens s.k. första skede omfattade reglering av Nurmo ås källsjöar och byggande av Varpula konstgjorda sjö, rensning av Nurmo å samt invallning av Lappo ås östra del (Kujanpää 2002). Den andra fasen omfattade rensning av nedre delen av Kätkänjoki och regleringen av Ranta-Töysänjärvi samt regleringen av Kätkänjärvi. Tredje fasen av regleringen av Lappo å omfattade byggandet av Hirvijärvi konstgjorda sjö samt invallningen av Löyhinki översvämningsområde. Fjärde fasen och förändringen under tredje fasen omfattade en höjning av Hirvijärvi och Varpula konstgjorda sjöar samt invallning av Ämppi och Haapoja. I projektet ingick dessutom reglering av Tiisijärvi, Hippi konstgjorda sjö, rensning av Lappo å samt byggande av Pouttu grunddamm. Femte fasen av regleringen av Lappo å omfattade rensning av Kauhavanjokis övre lopp och byggande av grunddammar. Utöver ovan nämnda projekt har man i Kauhavanjokis nedre lopp genomfört invallningsprojektet i Saarimaa som färdigställdes 1995 samt översvämningsskyddet för bosättningen och odlingsområdet i Pernå 2006.
I regleringsplanen för Lappo å har man som dimensionerat flöde använt en vattenföring som motsvarar en översvämning som upprepas en gång på tjugo år (HQ 1/20 a). Sammanlagt har översvämningsskyddet i Lappo å efter 1950-talet genomförts i form av åtta vattenrättsliga projekt som har separata tillstånd enligt vattenlagen. I Lappo ås vattendragsområde finns det fortfarande cirka 700 ha oskyddade områden som hotas av översvämning. Vid översvämningar som är större än det dimensionerade flödet sprids vattnet dessutom till tidigare översvämningsområden, varvid översvämningen kan öka till upp till 7 000 ha. Plötsliga isproppar kan också orsaka skador även på oförutsedda platser.
Lappo identifierades som ett område med betydande översvämningsrisk (översvämning i vattendrag) i den preliminära bedömningen av översvämningsrisker 2011 och 2018. I det område som täcks av en mycket sällsynt översvämning (HQ 1/1 000 a) bor uppskattningsvis 811 personer (Förslag till plan för hantering av översvämningsriskerna i Lappo ås vattendragsområde 2022–2027). Skälen till beteckningen är följande: Ur allmän synpunkt ogynnsamma följder för människors hälsa eller säkerhet och långvariga avbrott i nödvändighetstjänsterna. Anledningen var dessutom tidigare översvämningar och lokala specialförhållanden, såsom miljö- och kulturmiljöobjekt. 2015 och 2016 kartlade man närmare objekt som kan skadas i Lappo och Kauhava och användes som utgångspunkt för den preliminära bedömningen. I Lappo ås vattendragsområde har man också identifierat ett annat område med översvämningsrisk, Nykarleby. Det andra området med översvämningsrisk bedöms inte ha några följder vid översvämning i ett vattendrag som är ogynnsamma ur allmän synpunkt, men det kan vara nödvändigt att planera och genomföra åtgärder för hantering av översvämningsrisker i dem.
Kartor över översvämningshotade områden och översvämningsrisker har utarbetats för Lappo ås avrinningsområde 2012–2013 och de har uppdaterats till nödvändiga delar under 2019. Översvämningskartor finns i miljöförvaltningens översvämningskarttjänst på Miljöförvaltningens gemensamma webbtjänst .
Förfarandet för hörande gällande förslaget till planen för hantering av översvämningsriskerna i Lappo å hölls den 11 november 2020–14 maj 2021. Jord- och skogsbruksministeriet godkänner planen för hantering av översvämningsrisker i december 2021. I planen presenteras kartläggning av översvämningsrisker och av skadebedömningen, de mål och åtgärder som föreslås för området och motiveringar för dessa samt beskrivning av myndighetsverksamhet under en översvämningssituation. Avsikten är att den i fortsättningen ska fungera som en koordinerande handling för riskhanteringen i hela vattendragsområdet. Enligt dammsäkerhetslagen ska ägaren till en damm utreda den skaderisk som översvämningsrisken vid dammar som medför och dessutom ska räddningsmyndigheten med hjälp av ägaren av dammen göra upp en säkerhetsplan för dammen. I Lappo ås vattendragsområde har sådana handlingar upprättats för dammbrott i Hirvijärvi och Varpula konstgjorda sjöar. De största skadorna på grund av dammbrott skulle orsakas av bosättningen, vägnätet och kommunaltekniken i Nurmoområdet och Lappo.