11.2.2 Bedömning av tillståndet i konstgjorda och kraftigt modifierade vatten

I Lappo ås vattendrag finns det tre kraftigt modifierade åvattenförekomster och två konstgjorda sjöar. Lappo ås nedre lopps (Lappo å-Alahärmä) ekologiska potential, det vill säga förhållandet till bästa möjliga status, är måttligt både med tanke på eventuella åtgärder och att döma av vattenkvaliteten. Åtgärder som förbättrar den ekologiska potentialen är byggande av en fiskväg förbi Pouttu damm (tillståndsbehandling 2020) och olika åtgärder som syftar till att öka den byggda fårans mångfald. Nurmo ås ekologiska potential är otillfredsställande när det gäller vattenkvaliteten och måttlig när det gäller möjliga åtgärder. Huvudparten av vattendragen i Nurmo ås övre lopp har letts längs inloppskanalen till den konstgjorda sjön Hirvijärvi, varifrån vattnet rinner tillbaka till Nurmo å via Hirvikoski kraftverk och dess utflödestunnel som sprängts in i berget. I Nurmo ås torra fåra, som är cirka 15 km lång, har ett stort antal grunddammar byggts för att höja vattennivån under perioder av lågvattenföring. Problemet med fåran är en mycket låg vattenföring och därmed igenväxning. Korttidsregleringen påverkar Nurmo ås status, på avsnittet nedanför utflödestunneln vid Hirvikoski kraftverk. Som åtgärder som förbättrar den ekologiska potentialen har man bedömt en ökning av vattenmängderna i en fåra med lågt vatten, inkl. spolningsström, samt å andra sidan byggandet av en fiskväg förbi dammen i Hippi. Nurmo å belastas av jord- och skogsbruket samt avloppsvatten från bosättning och industri. Det övre avrinningsområdet har dikats rikligt och det finns flera torvproduktionsområden i avrinningsområdet. Näringshalterna har stigit och visar på en otillfredsställande-måttlig status. Vattnet i ån är tämligen mörkt. Tiisijärvi-Hirvijärvi-mellandiket är ett kort utgrävt dike som rinner från Tiisijärvi till Hirvijärvi. Fårans ekologiska potential är måttlig både utifrån vattenkvaliteten och med tanke på möjliga åtgärder. Som åtgärder som förbättrar den ekologiska potentialen har man föreslagit en ökning av den grävda fårans mångfald samt regelbunden tömning av sedimenteringsbassängerna i dikets mynning. 

De konstgjorda sjöarna Hirvijärvi och Varpula byggdes för översvämningsskyddets och krafthushållningens behov 1974 och 1962. Regleringsintervallet för vattenståndet i bassängerna är cirka 4–5 meter.  Hirvijärvi är en grund och Varpula (djup) en humusrik sjö. Varpula har avskilts från Hirvijärvi med en damm och ligger cirka tre meter högre. De konstgjorda sjöarna har anlagts i ett mossområde öster om Nurmo å. Till Hirvijärvi leds vattnet i den övre delen av Nurmo å längs inloppskanalen till största delen, däremot är avrinningsområdet för Varpula konstgjorda sjö mycket litet och består huvudsakligen av dikad och odikad myr. På så sätt belastas Hirvijärvi med näringsämnen och fasta partiklar tillsammans med Nurmo ås vattendrag, däremot är belastningen på Varpula tämligen liten och består främst av belastning från skogsbruket och dikade myrar. Skillnaderna i belastningen syns också i vattenkvaliteten. Hirvijärvi är tydligt eutrofierad, medan Varpula är tämligen karg och dess fosfor- och klorofyllhalter ligger till och med på en utmärkt nivå. Båda sjöarna är mycket humusrika. Ytan på båda de konstgjorda sjöarna sänks kraftigt på vintern, vilket orsakar syrebrist genom att det minskar underskiktets volym och belastar å andra sidan stränderna. I Hirvijärvi förekommer det syrebrist även på sommaren. Sjön ökar humushalten i Nurmo å nedanför. Man har observerat att det är karaktäristiskt för de konstgjorda sjöarna att de har flytande torvflak åtminstone i Hirvijärvi.

Hirvijärvi konstgjorda sjös ekologiska potential är måttlig både utifrån vattenkvaliteten och med tanke på möjliga åtgärder. Som åtgärder som förbättrar den ekologiska potentialen har man föreslagit utveckling av regleringen med hänsyn till miljömålen, rekreationsanvändningen och effekterna av klimatförändringen samt vid behov avlägsnande av torvflak.

Varpula konstgjorda sjös ekologiska potential är god när det gäller vattenkvaliteten och måttlig när det gäller möjliga åtgärder. Även när det gäller Varpula är åtgärder som förbättrar den ekologiska potentialen har man föreslagit utveckling av regleringen med hänsyn till miljömålen, rekreationsanvändningen och effekterna av klimatförändringen samt vid behov avlägsnande av torvflak.

Bedömning: Måttlig ekologisk potential i Lappo ås nedre lopp. Nurmo å har otillfredsställande och Tiisijärvi-Hirvijärvi-mellandiket måttlig ekologisk potential. Hirvijärvi och Varpula konstgjorda sjöar har måttlig ekologisk potential (bild 11.2.1).