12.1 Inledning

Kyro älv – Södra Österbottens huvudström

Kyro älv är Södra Österbottens huvudström, vars avrinningsområde ligger i tre landskap och 16 kommuner. Det finns sammanlagt ca 100 000 invånare i Kyro älvs avrinningsområde. Kyro älv är också betydande utanför sitt avrinningsområde, för Vasa stad, som tar sitt råvatten från älven.

Kyro älvs avrinningsområde är indelat i vattenförekomster så att alla åar och älvar på över 100 km² samt sjöar på över 1 km² granskas. På dessa grunder finns det 30 å- och älvförekomster och 17 sjöförekomster i Kyro älvs avrinningsområde. I åtgärdsprogrammet presenteras sjöar på över 5 km² (Kalajärvi, Seinäjärvi och Kyrkösjärvi) samt regionala betydande sjöar (Pitkämö, Liikapuro, Kotilammi och Molnträsket). Å- och älvförekomsterna har behandlats grupperat i Kyro älvs huvudfåra, Kauhajoki, Jalasjoki och Seinäjoki.

De konstgjorda sjöarna i Kyro älvs område (Kalajärvi, Kyrkösjärvi, Pitkämö, Liikapuro, Kotilammi och Molnträsket) kan betraktas som konstgjorda vattendrag. Kyro älvs mellersta och övre lopp (Malkakoski-Pitkämö), Seinäjokis nedre och mellersta lopp (Kiikku-Kalajärvi) och Kihniänjoki har byggts på ett mångsidigt sätt för översvämningsskyddets och krafthushållningens behov och de har betecknats som kraftigt modifierade vattendrag.

Viktiga frågor för vattenvården i Kyro älvs område är diffus belastning, strukturella förändringar, problem i anslutning till dräneringen av sura sulfatjordar och belastning orsakad av torvproduktion.

Hur mår Kyro älv?

I åtgärdsprogrammet för vattenvården i Kyro älvs avrinningsområde 2019, bedömdes vattnets ekologiska status som dålig i Lehmäjoki, Orismalanjoki och Tervajoki. Statusen för andra åar och älvar samt sjöar har bedömts vara otillfredsställande eller måttlig med undantag av områden som klassificerats som av god ekologisk status: Ikkelänjoki, Hyypänjoki, Päntäneenjoki, Ilvesjoki, Koskutjoki, Seinäjokis övre lopp, Seinäjärvi och Pääjärvi. Mustajärvi har bedömts ha en utmärkt status. Av de vattenförekomster som hör till de konstgjorda vattenförekomsterna har Pilvilampi samt Kalajärvi och Liikapuro konstgjorda sjöar klassificerats som att de har god ekologisk potential. Den ekologiska statusen för vattendragen inom området Kyro älv är sämre än genomsnittet i Finland.

På grund av metallbelastningen från dräneringen av sura sulfatjordar är den kemiska statusen i Kyro älv nedanför Malkakoski (ända till Storkyro), Lehmäjoki, Orismalanjoki och Tervajoki sämre än god. Kvalitetsnormen för kvicksilverhalten i fisk överskrids i Pitkämö och Liikapuro konstgjorda sjöar.

Kyro älvs ekologiska status försämras särskilt genom näringsbelastning, surhet och metallbelastning och ändringar som gjorts i älvens struktur (bland annat vandringshinder och reglering). Den kalkylerade näringsbelastningen kommer huvudsakligen från jordbruket.

Hur kan man uppnå god status?

För att uppnå en god ekologisk status krävs det att halten av näringsämnen och suspenderade ämnen i vattendraget i Kyro älvs avrinningsområde sänks och att surhetstopparna i de åar och älvar som lider av försurning lindras samt att de höga metallhalterna i vattendragen samtidigt minskar så att det inte längre förekommer fiskdöd och så att fiskbeståndet kan återställas i de vattendrag där det har försvunnit eller minskat på grund av surhet. Vandringsfiskar (sik, havsöring) och nejonöga ska kunna röra sig i Kyro älvs huvudfåra och fiskarna ska ha tillräckligt med fortplantningsområden. Livsmöjligheterna för öringsbestånden och kräftbestånden i källorna måste förbättras. Fåror i naturtillstånd eller som liknar det med tillhörande strandzoner ska sparas och deras status ska förbättras där det är möjligt.

Den organiska belastningen av suspenderade ämnen och humus ska minskas särskilt i källflödena i vattendragsområdet. Kvicksilverhalterna i fiskarna överskrider i stor utsträckning miljökvalitetsnormen utifrån en riskbedömning. Kontrollen av halterna måste fortsätta.

För att uppnå en god status i vattnen krävs också informationsmässiga, ekonomiska och administrativa styrmedel. Rådgivning och utbildning behövs fortfarande inom vattenskyddet i glesbygden, jordbruket och skogsbruket samt i åtgärderna i anslutning till markens surhet. Användningen av vattnet i Kyro älv som råvatten för bosättning bör tryggas under alla förhållanden.

Hur påverkar åtgärderna?

I Kyro älvs avrinningsområde har man uppnått eller upprätthållit god ekologisk status i Kauhajokis källflöden (Hyypänjoki, Ikkelänjoki, Päntäneenjoki), i förgreningarna i Jalasjoki (Ilvesjoki, Koskutjoki) och Seinäjokis övre lopp samt i Seinäjärvi och Pääjärvi. Mustajärvi har utmärkt ekologisk status. Målet för den andra vattenvårdsperioden uppnåddes endast i Päntäneenjoki. Den ekologiska statusen i Kyro älvs vattendrag förbättras genom de åtgärder som föreslagits för förvaltningsperioden 2022–2027. För att uppnå en god ekologisk status eller en god ekologisk potential behövs en förlängning fram till 2027 (Kyro älvs nedre, mellersta och övre lopp, Tuoresluoma, Nenättömänluoma, Pitkämö konstgjorda sjö, Kainastonjoki, Ikkeläjärvi, Jalasjoki, Kurikan Hirvijärvi, Seinäjoki, Pajuluoma, Kyrkösjärvi konstgjorda sjö, Kihniänjoki, Kihniläjokis övre lopp, Madesluoma, Liikaluoma, Kurjenjärvi, Virtain Hirvijärvi). En förlängning behövs även efter 2027 på grund av att naturförhållandena är övermäktiga (Kyro älvs lägsta del, Tervajoki, Lehmäjoki, Orismalanjoki, Tuomiluoma, Nahkaluoma, Matoluoma).