12.4.1 Åtgärder per sektor
Samhällen och glesbebyggelse
I Kyro älvs avrinningsområde är samhällenas andel av den totala belastningen för fosforns del cirka 2,6 procent och för kvävets del cirka 6,1 procent. Dessutom förbrukar belastningen via reningsverken syrereserverna i de närliggande vattnen och försämrar deras hygieniska status. Via de kommunala avloppsreningsverken kommer det också ut skadliga ämnen i vattnen, såsom metaller, organiska miljögifter och läkemedel. Glesbygdens andel av den totala belastningen på Kyro älvs vattendrag är 6,9 procent för fosfor och 2,2 procent för kväve.
Antalet åtgärder och kostnaderna för samhällena och glesbebyggelsen i Kyro älvs avrinningsområde 2022–2027 presenteras i tabellerna 12.4.1a och b. Samhällenas och glesbygdens utbud av åtgärder och motiveringar för åtgärderna presenteras i guiden: Yhdyskunnat, haja-asutus ja teollisuus, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (Samhällen, glesbebyggelse och industri, planering av vattenvårdsåtgärder för 2022–2027) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.
De vattenvårdsåtgärder för samhällen och glesbebyggelse som föreslagits för Kyro älv och deras antal är:
Drift och underhåll av anläggningar: Avloppsvattenreningen i samhällena gäller 89 648 invånare.
Effektivisering av driften och underhållet av anläggningarna: 55 180 invånare omfattas av det förändrade tillståndet.
Minskning av läckage från avlopp och planerad nedläggning av blandavlopp: saneringar av 7 anläggningar i planeringsområdet föreslås. Utgångspunkten är att alla vattentjänstverk enligt lagen om vattentjänster inom området för åtgärdsprogrammet för vattenvården vid NTM-centralen i Södra Österbotten ska sträva efter att sanera sina nätverk i de delar med blandavlopp som finns kvar i anläggningarna.
Effektivering av hanteringen av ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (samhällen): För planeringsområdet rekommenderas fem kontrollprogram under den tredje vattenvårdsperioden.
Effektivering av den fastighetsspecifika behandlingen av avloppsvatten: när det gäller glesbebyggelse föreslås för planeringsområdet åtgärder för 3 612 fastigheter utanför avloppsnätet.
Användning och underhåll av fastighetsspecifika enheter för behandling av avloppsvatten: För planeringsområdet rekommenderas åtgärder för 2 031 fastigheter utanför avloppsnätet.
Tabell 12.4.1a Antalet åtgärder för samhällen inom Kyro älvs planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna. * = kostnader har inte kunnat beräknats.
Åtgärd |
Antal |
Enhet |
Investerings |
Drifts- |
Kostnader |
Drift och underhåll av anläggningar |
89 648 |
Invånare (inv) |
- |
14 075 000 € |
14 075 000 € |
Effektivering av drift och underhåll av anläggningar |
55 180 |
antalet invånare som omfattas av det förändrade tillståndet |
- |
662 000 € |
662 000 € |
Minskning av läckvatten från avlopp och systematisk avveckling av kombinerade avloppssystem |
7 |
Anläggningar som ska saneras (antal) |
4 382 000 € |
- |
238 000 € |
Effektivering av hantering av ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön |
5 |
Kontrollprogram (antal) |
* |
* |
* |
Tabell 12.4.1b Antalet åtgärder för glesbebyggelsen inom Kyro älvs planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.
Åtgärd |
Enhet |
Antal |
Investerings- |
Drifts- |
Kostnader |
Effektivering av fastighetsspecifik behandling av avloppsvatten |
Fastigheter utanför avloppsnätverket (antal) |
3612 |
28 148 000 € |
- |
1 708 000 € |
Drift och underhåll av fastighetsspecifika behandlingsanläggningar för avloppsvatten |
Fastigheter utanför avloppsnätverket (antal) |
2031 |
- |
1 210 000 € |
1 210 000 € |
Jordbruk
I Kyro älvs avrinningsområde å med flera hör åkerbruket till de största källorna till näringsbelastning. För att uppnå målsättningarna för vattenvården förutsätts det att man i området förbättrar näringsämnesåtervinningen och betydligt minskar näringsbelastningen. I Kyro älvs avrinningsområde är jordbrukets andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen hela 67 procent och av kvävebelastningen cirka 66 procent.
Antalet åtgärder och kostnaderna för jordbruket i Kyro älv vattendragsområde med flera 2022–2027 presenteras i tabell 12.4.1c. Utbudet av åtgärder inom jordbruket och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Maatalous, turkistuotanto ja happamuuden torjunta, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.
De åtgärder för vattenvård inom jordbruket som föreslagits för Kyro älv och deras antal är följande kompletterande åtgärder:
Vallodling på befintliga torvåkrar: För planeringsområdet föreslås gräsmark på torvåkrar till 95 procent av åkrarnas åkerareal, det vill säga sammanlagt cirka 5 500 ha.
Minskad användning av växtskyddsmedel och ekologiskt odlade åkrar: För planeringsområdet föreslås en minskning av användningen av växtskyddsmedel och cirka 24 500 ha ekologiskt odlade åkrar. Målet är att 20 procent av åkermarken ska vara ekologiskt odlad senast 2022–2027. Dessutom har man i åtgärdens areal beaktat arealen för minskning av växtskyddsmedel.
Fånggrödor: För planeringsområdet föreslås åtgärder för fånggrödor för 10 procent av åkerarealen, det vill säga cirka 12 000 hektar.
Investeringar i bearbetning av gödsel: För området föreslås en stor och två små biogasanläggningar.
Bearbetning av gödsel: Det föreslås att man ska behandla cirka 396 000 m3 gödsel per år i planeringsområdet.
Miljövänliga gödselspridningsmetoder: För planeringsområdet föreslås en miljövänlig spridningsmängd av gödsel på cirka 21 900 hektar per år.
Naturenlig grundtorrläggning: Det rekommenderas att sju projekt genomförs i planeringsområdet under vattenvårdsperioden.
Våtmarker för jordbruk: Det rekommenderas att cirka 184 ha våtmarker anläggs i planeringsområdet.
Naturvårdsåkervallar och mångfaldsväxter: I planeringsområdet rekommenderas det att åtgärden genomförs på cirka 2 100 hektar.
Skyddszoner för jordbruket: Det rekommenderas att cirka 850 ha skyddszoner inrättas i planeringsområdet. Som skyddszoner rekommenderas 30 meter skyddszoner på åkrar vars lutning är minst 3 procent.
Gårdsspecifik rådgivning för jordbruket: Det föreslås att cirka 710 personer i planeringsområdet får rådgivning varje år. Effektiverad rådgivning till gårdar i områden med sura sulfatjordar ingår i jordbruksrådgivningen.
Nya vattenskyddsmetoder inom jordbruket (gips, strukturkalk och fibrer): Åtgärden föreslås för alla lermarker, det vill säga cirka 20 600 hektar. Åkerskiftets slutliga lämplighet ska säkerställas på basis av skiftesspecifika uppgifter.
Växttäcke under vintern: För planeringsområdet föreslås att 70 procent av åkerarealen ska ha ett växttäcke under vintern, det vill säga totalt cirka 82 500 ha.
Återvinning av näringsämnen och organiskt material (inkl. gödsel): Det föreslås att sammanlagt cirka 1 400 hektar näringsämnen och organiskt material återvinns per år i planeringsområdet.
Reglerad dränering på befintliga torvåkrar: För planeringsområdet föreslås reglerad dränering på de torvåkrar som redan är i bruk på sammanlagt cirka 580 hektar.
Tabell 12.4.1c Antalet åtgärder inom jordbruket i Kyro älvs planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.
Åtgärd |
Antal |
Enhet |
Investerings- |
Drifts |
Kostnader |
Vallodling på torvåkrar som redan är i bruk |
5 500 |
ha/år |
- |
1 922 000 € |
1 922 000 € |
Minskning av användning av växtskyddsmedel och ekologiskt odlad åker |
24 500 |
ha/år |
- |
3 920 000 € |
3 920 000 € |
Fånggrödor |
12 000 |
ha/år |
- |
1 200 000 € |
1 200 000 € |
Investeringar för bearbetning av gödsel |
3 |
utrustning eller anläggning, antal/period |
3 900 000 € |
- |
339 000 € |
Bearbetning av gödsel |
396 000 |
kubik/år |
- |
792 000 € |
792 000 € |
Miljövänliga spridningsmetoder av gödsel |
21 900 |
ha/år |
- |
767 000 € |
767 000 € |
Naturenlig grundtorrläggning (antalet projekt) |
7 |
Antalet projekt/period |
750 000 € |
- |
65 000 € |
Våtmarker inom jordbruk |
184 |
ha/period |
2 349 000 € |
85 000 € |
289 000 € |
Naturvårdsåkrar med gräsvall och mångfaldsväxter |
2 100 |
ha/år |
- |
313 000 € |
313 000 € |
Skyddszoner inom jordbruket |
850 |
ha/år |
- |
298 000 € |
298 000 € |
Gårdsspecifik rådgivning inom jordbruket |
710 |
pers./år |
- |
376 000 € |
376 000 € |
Nya vattenskyddsmetoder inom jordbruket (gips, strukturkalk och fibrer) |
20 600 |
ha/period |
6 180 000 € |
- |
1 011 000 € |
Växttäcke under vintern |
82 500 |
ha/år |
- |
4 125 000 € |
4 125 000 € |
Återvinning av näringsämnen och organiskt material (inkl. gödsel) |
1400 |
ha/år |
- |
49 000 € |
49 000 € |
Reglerad dränering på torvåkrar som redan är i bruk |
580 |
ha/period |
1 104 000 € |
41 000 € |
136 000 € |
Pälsdjursproduktion
2019 fanns det uppskattningsvis 850 pälsfarmer i Finland, som alla fanns i området för åtgärdsprogrammet för vattenvården vid NTM-centralen i Södra Österbotten. De flesta av dem ligger i vattendragsområden nära kusten. Man har inte kunnat bedöma pälsfarmernas produktionsuppgifter med nödvändig regional precision och därför behandlas näringen och behovet av åtgärder inom den som en helhet i avsnittet om Österbottens kust och små vattendrag, kapitel 15.4.1. Endast antalet gårdar har kunnat bedömas på planeringsområdesnivå.
Utbudet av åtgärder inom pälsproduktionen och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Maatalous, turkistuotanto ja happamuuden torjunta, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.
Rådgivning i anslutning till effektiverat vattenskydd och effektivare användning av näringsämnen på pälsfarmer För planeringsområdet för Kyro älv föreslås rådgivning för cirka 5 gårdar per år. Det föreslås att alla pälsdjursgårdar i området ska delta i samrådet tre gånger mellan 2022 och 2027. Den årliga kostnaden för åtgärden uppskattas till cirka 2 000 euro.
Andra åtgärder rörande pälsproduktion presenteras i avsnittet om Österbottens kust och små vattendrag, kapitel 15.4.1.
Markbunden försurning
Enligt GTK:s kartläggningar är 12 procent av Kyro älvs avrinningsområde sura sulfatjordar och de orsakar skador särskilt i Kyro älvs nedre delar, Lehmäjoki, Orismalanjoki och Tervajoki. Att på ett effektivt sätt rikta in vattenvårdsåtgärderna på bekämpning av försurning på detta område är avgörande för att uppnå statusmålen för vattendragen. Kartläggningsuppgifterna om förekomsten av sura sulfatjordar som är en förutsättning för att kunna rikta in åtgärderna blev färdiga 2016. Åtgärderna riktas i huvudsak mot jordbrukssektorn, men även inom skogsbruket, torvproduktionen och mark- och anläggningsarbeten bör man förebygga de olägenheter för vattendragen som orsakas av sura sulfatjordar.
Antalet åtgärder och kostnaderna för bekämpning av försurning i Kyro älvs vattendragsområde med flera 2022–2027 presenteras i tabell 12.4.1d. Utbudet av åtgärder för bekämpning av försurning och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Maatalous, turkistuotanto ja happamuuden torjunta, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.
De åtgärder för bekämpning av markens surhet som rekommenderas för Kyro älv är:
Vallodling på sura sulfatjordar: Man har uppskattat mängden åkermark på sura sulfatjordar och föreslår att 20 procent av denna areal ska vara mångåriga vallar, det vill säga 8 600 ha.
Reglering av torrläggningsförhållanden: Målet är att reglera dräneringsförhållandena på 30 000 ha sulfatjordar inom jord- och skogsbruket.
Byggande, automatisering, skötsel och underhåll av reglerad dränering och bevattning för bekämpning av försurning Målet är att reglerad dränering ska inrättas och skötas på en areal på 11 500 ha.
Riskkartläggning av sulfatjordar: GTK har räknat samman de röda områdena (hög sannolikhet för förekomst) på sannolikhetskartorna för sura sulfatjordar och de områden som fortfarande saknas med samma formel. Även andra markanvändningsformer än åkermark ingår. Riskkartläggningar planeras årligen på 5 700 ha.
Tabell 12.4.1d Antalet åtgärder för bekämpning av surhet i Kyro älvs planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.
Åtgärd |
Antal |
Enhet |
Investerings- |
Drifts- |
Kostnader |
Vallodling på sura sulfatjordar |
8 600 |
ha/år |
- |
599 000 € |
599 000 € |
Reglering av torrläggningsförhållanden i bekämpningen av surhet |
30 000 |
ha |
- |
4 500 000 € |
4 500 000 € |
Anläggande, automatisering, skötsel och underhåll av reglerad dränering och bevattning i bekämpningen av surhet |
11 500 |
ha/period |
14 453 000 € |
2 300 000 € |
3 555 000 € |
Kartläggning av risker på sura sulfatjordar |
5 700 |
ha/år |
- |
143 000 € |
143 000 € |
Skogsbruk
I Kyro älvs avrinningsområde är skogsbrukets andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen cirka 22 procent och av kvävebelastningen cirka 24 procent. I allmänhet baserar sig vattenvården inom skogsbruket på noggrann åtgärdsvis planering. Åtgärdsvis övervägs vattenvårdslösningar, som är det bästa sättet att notera faktorer som gäller t.ex. lutningen i terrängen, jordmånens erosionskänslighet, flöden och närheten till vattendrag. Mer detaljerade vattenskyddsplaner görs för närvarande bl.a. i samband med projekt för iståndsättningsdikning. För att förebygga erosion och begränsa drivande suspenderade ämnen används vid iståndsättningsdikning åtgärder som bl.a. dikesavbrott, slamgropar, grunddammar, sedimenteringsdammar, våtmarker och översilning. I samband med föryngringsavverkning, markberedning och gödsling används skyddszoner och -remsor samt lättare markberedningsmetoder och sedimenteringsbassänger som vattenvårdsmetoder. I samband med genomförandet av åtgärderna görs i allmänhet en mer detaljerad inriktning och planering. I stället för slutavverkning rekommenderas det att man, i stigande grad, överväger skogsbruk som bygger på kontinuitetsskogsbruk och i samband med det även tar hänsyn till vattenskyddet. Både skogarnas biologiska mångfald och vattendragens tillstånd skulle gynnas. Åtgärderna i Kyro älvs avrinningsområde har planerats med beaktande av hela vattendragsområdets skogsareal. I samband med genomförandet av åtgärderna görs i allmänhet en mer detaljerad inriktning och planering.
Antalet åtgärder inom skogsbruket och kostnaderna för dem i Kyro älvs avrinningsområde 2022–2027 presenteras i tabell 12.4.1e. Utbudet av åtgärder inom skogsbruket och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Metsätalous, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.
De rekommenderade åtgärderna för vattenvården inom skogsbruket i Kyro älv och deras antal är:
Vattenskyddet inom och planeringen av iståndsättningsdikningen som en del av skogsvården i myrskogar: Åtgärden rekommenderas för alla iståndsättningsdikningar som görs i området och mer intensivt i områden med känsliga vattendrag eller där skogsbruket har en betydande inverkan på vattendraget. I planeringsområdet för Kyro älv innebär det totalt cirka 5 424 hektar.
Skyddsremsa vid förnyelseavverkningar: Åtgärden rekommenderas vid all föryngringsavverkning i området. Skyddsremsornas beräknade areal i planeringsområdet är cirka 102 ha. Vid bedömningen av remsans areal har man använt bredden 15 meter. I praktiken är det med tanke på vattenskyddet och naturvärdena viktigt att använda en skyddsremsa med varierande bredd som beaktar de lokala förhållandena, såsom erosionskänsligheten i strandzonen.
Effektivisering av vattenskyddet inom skogsbruket (hektar och antal vattenskyddsstrukturer): Det rekommenderas att åtgärden genomförs särskilt i vattendragsområdet för de vattenförekomster som ingår i Natura 2000-nätverket eller som är av naturekonomisk betydelse eller som har något annat särskilt behov. Det rekommenderas att åtgärden genomförs årligen på cirka 1 080 ha och på sammanlagt cirka 48 vattenskyddskonstruktioner.
Utbildning och rådgivning inom skogsbruket: I Kyro älvs område rekommenderas det att åtgärden genomförs heltäckande i hela området. Utbildning och rådgivning föreslås för cirka 64 markägare per år
Tabell 12.4.1e Antalet vattenvårdsåtgärder inom skogsbruket i Kyro älvs planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.
Åtgärd |
Antal |
Enhet |
Investerings- |
Drifts- |
Kostnader |
Vattenskydd och planering av iståndsättningsdikningar som en del av myrskogsvården |
5 424 |
ha/period |
407 000 € |
27 000 € |
62 000 € |
Skyddszoner för föryngringsavverkningar |
102 |
ha/period |
438 000 € |
6 000 € |
44 000 € |
Effektivering av vattenskyddet inom skogsbruket |
1 080 |
ha/år |
- |
9 000 € |
9 000 € |
Effektivering av vattenskyddet inom skogsbruket |
48 |
st. vattenskydds- |
86 000 € |
- |
8 000 € |
Fortbildning och rådgivning inom skogsbruket |
64 |
pers./år |
- |
12 000 € |
12 000 € |
Torvproduktion
I Kyro älvs avrinningsområde är torvproduktionens andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen cirka 1,1 procent och av kvävebelastningen cirka 1,2 procent. I Kyro älvs avrinningsområde finns det flera torvproduktionsområden. Vattenskyddet i torvproduktionsområden har gjort framsteg under den andra vattenvårdsperioden och bygger till stor del på BAT-metoder (bästa tillgängliga teknik). De befintliga vattenskyddsstrukturerna i torvproduktionsområdena är dock i varierande skick och fungerar olika bra. Torvproduktionen har minskat under de senaste åren.
Antalet åtgärder inom torvproduktionen och kostnaderna för dem i Kyro älvs avrinningsområde 2022–2027 presenteras i tabell 12.4.1f. Utbudet av åtgärder inom torvproduktionen och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Turvetuotanto, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.
De rekommenderade åtgärderna för vattenvården inom torvproduktionen i Kyro älv och deras antal är:
Kemikalisering: Effektiviseringsåtgärder i anslutning till kemikaliereningsprocessen och dess strukturer föreslås för 740 hektar.
Översilnings- och vegetationsfält: Fram till 2021 föreslås ett översilningsfält som fungerar året runt för behandling av dräneringsvatten i alla verksamma torvproduktionsområden. Dikade översilningsfält (genom pumpning och utan pumpning) föreslås på sammanlagt 2 390 ha och odikade översilningsfält (genom pumpning och utan pumpning) 1 940 ha. Vegetationsfälten används i fortsättningen främst för att effektivisera vattenskyddet i områden som tas ur produktion när det inte är möjligt att bygga ett översilningsfält. Totalt 2 034 ha vegetationsmark föreslås (med och utan pumpning).
Baskonstruktioner för vattenskyddet: Sammanlagt 7 104 ha grundläggande vattenskyddskonstruktioner föreslås.
Reglering av vattenföringen: Reglering av vattenföringen rekommenderas för att jämna ut vattenföringen till alla torvproduktionsområden där detta kan genomföras. Reglering av vattenföringen på sammanlagt 7 104 hektar föreslås. Metoden rekommenderas särskilt för användning i områden med stora höjdskillnader. Betydelsen av reglering av vattenföringen betonas under perioder med hög avrinning. I dag finns reglering av vattenföringen i nästan alla produktionsområden och det krävs i miljötillstånd för det.
Tabell 12.4.1f Antalet åtgärder för torvproduktionen inom Kyro älvs planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.
Åtgärd |
Antal |
Enhet |
Investerings- |
Drifts- |
Kostnader |
Vegetationsfält/våtmark, ingen pumpning |
669 |
Produktionsområden ha |
- |
24 000 € |
24 000 € |
Vegetationsfält/våtmark med pumpning |
1 365 |
Produktionsområden ha |
- |
68 000 € |
68 000 € |
Effektiveringsåtgärder i samband med kemikaliebehandlingens reningsprocess och dess strukturer |
740 |
Produktionsområden ha |
74 000 000 € |
- |
5 207 000 € |
Dikat ytavrinningsfält med pumpning |
1 842 |
Produktionsområden ha |
27 000 € |
92 000 € |
94 000 € |
Dikat ytavrinningsfält, ingen pumpning |
548 |
Produktionsområden ha |
- |
8 000 € |
8 000 € |
Odikat ytavrinningsfält med pumpning |
1 669 |
Produktionsområden ha |
109 000 € |
84 000 € |
92 000 € |
Odikat ytavrinningsfält, ingen pumpning |
271 |
Produktionsområden ha |
51 000 € |
4 000 € |
8 000 € |
Grundkonstruktioner för vattenskyddet |
7 104 |
Produktionsområden ha |
83 000 € |
739 000 € |
745 000 € |
Reglering av vattenföring |
7 104 |
Produktionsområden ha |
11 000 € |
57 000 € |
58 000 € |
Vattenbyggande, reglering och restaureringar
Ett centralt mål för restaureringen av vattendrag i enlighet med planeringen av vattenvården är att förbättra vattendragens ekologiska status. Vattendrag restaureras och vårdas även för att återställa och bevara bland annat vatten- och strandnatur, rekreationsmöjligheter, fiskbestånd och värdefulla landskap. För att uppnå bestående resultat av vattnens status ska åtgärder vidtas både i avrinningsområdet och i själva vattendraget. Iståndsättningen av vattendrag förutsätter i allmänhet tillstånd enligt vattenlagen. Vid iståndsättning av eutrofa sjöar och vikar är det ofta också fråga om minskning av den s.k. interna belastningen. För att uppnå god status fordras då att både den yttre och den inre belastningen minskas.
Målet för iståndsättningen av åar, älvar och bäckar är oftast att återställa gynnsamma förhållanden för fisk och övriga vattenorganismer på strömställen. Samtidigt strävar man efter att återställa små vattendrag så att vattenförhållandena i dem blir mera naturenliga. Restaureringar av livsmiljöer i åar och älvar fokuseras på vattendragsområden vars tillstånd är sämre än bra samt vattendragsområden där man med strukturell restaurering kan förbättra vattendragens ekologiska status. De huvudsakliga restaureringsmetoderna som används är diversifiering av djup- och flödesförhållandena med hjälp av trösklar, sänkor och stenläggning, ökning av mängden lekgrus, avlägsnande av igenslamningar samt återförande av vatten till torrlagda fåror. Att göra en uträtad strandlinje mer diversifierad, bredda lugnvattnet, avlägsna strandskydden eller ändra dem till naturligt tillstånd och avlägsna vallar eller flytta dem längre bort från strandlinjen är restaureringsmetoder som lämpar sig för översvämningsskyddade delar av älvar och åar.
Att bygga grunda, mångformiga konstgjorda forsar för att öka omfattningen av blötlagda områden och vattendjupet är den vanligaste restaureringsmetoden i naturliga fåror som har knappt om vatten och i fåror som rensats kraftigt för att utgöra skydd mot översvämning.
Inom området för åtgärdsprogrammet för vattenvården i NTM-centralen i Södra Österbotten eutrofieras sjöarna av näringsbelastning, som kommer från punktbelastningskällor, markanvändningen i vattendragsområdet eller sjöns interna belastning. Restaureringar av eutrofierade sjöar planeras, men man strävar i regel efter att börja restaureringen först efter att tillräckliga åtgärder för att minska den externa belastningen har vidtagits för att restaureringen ska kunna göras eller om dessa åtgärder med säkerhet kommer att vidtas inom ramen för de övriga sektorernas åtgärdspaket. Som restaureringsmetoder används oftast slåtter av vattenväxter, avlägsnande av torvflak, muddring, restaurering av näringskedjor, syresättning, kemisk fällning av fosfor, avlägsnande av bottenvattenmassa, höjning av vattennivån, tillfällig torrläggning och olika kemiska eller andra behandlingar av sediment. Med hjälp av iståndsättningar kan man förbättra vattenkvaliteten och livsmiljöerna i sjöar, åar och älvar permanent endast om man samtidigt ser till att en tillräcklig minskning av både intern och extern belastning som orsakar problem minskar.
Vattenvårdsåtgärder för vattenbyggande, reglering och restaurering för Kyro älv och deras antal presenteras i texten nedan samt i tabell 12.4.1g. Tabellen visar kostnaderna för åtgärderna. Utbudet av åtgärder inom vattenbyggnad, reglering och restaurering och motiveringar för åtgärderna presenteras i guiden: Vesirakentaminen, säännöstely ja vesistökunnostukset. Vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.
Restaurering av eutrofierade sjöar
Kauhajärvi, som ligger i Kauhajokis källflöden, har en gång i tiden sänkts och är kraftigt igenväxt. Det är nödvändigt att förbättra statusen för det fria vattenområdet i Kauhajärvi och därför föreslås det att restaureringsmöjligheterna utreds och att restaureringen genomförs. Även för Ikkeläjärvi föreslås en utredning, plan och genomförande för restaurering av sjön. För restaureringen av Jalasjärvi föreslås en utredning och en plan. Vid Kyrkösjärvi konstgjorda sjö avlägsnas vid behov torvflak som driver mot kraftverket. Även drivande torvflak som stör rekreationsanvändningen och regleringen avlägsnas vid behov från Kyrkösjärvi.
Restaurering av livsmiljöer i strömmande vatten
För följande vattenförekomster och objekt föreslås restaurering av livsmiljön vid åns strömdrag: Sahakoski i Hyypänjoki, Ikkelänjoki, Truttulankoski och Kakkurinkoski i Kauhajoki, Ilvesjoki, Kihniänjoki, Seinäjokis vatenfattiga åfåra i närheten av Kalajärvi, Harjakoski och Jyllinkoski i Kyro älvs övre lopp, Rajamäenkoski i Kyro älvs nedre lopp, Korvenvuole, Vietinkoski, Peltokoski och nio andra forsar i Hypäjänkoski i Kyro älvs nedre lopp. Dessutom föreslås en utredning för restaurering av livsmiljön i Kainastonjoki, Mustajoki, Jalasjoki och Kyro älvs nedre lopp.
Restaurering av livsmiljöer i små strömmande vatten föreslås för bäckar i området som behöver restaureras. En utredning av restaureringen av livsmiljön i bäcken föreslås för Matoluoma, Nahkaluoma och Tervajoki vattenförekomster.
Underlättande av fiskvandringen
För att underlätta fiskvandringen föreslås det att regleringsdammen i Ikkeläjärvi med en fallhöjd på mindre än 1 m ändras till en grunddamm samt åtgärder som underlättar fiskvandringen i Renko regleringsdamm och Kakkurinkoski damm. Avlägsnande av hinder i dammar med en fallhöjd på 1–5 m föreslås för regleringsdammen i Seinäjoki som har ont om vatten till följd av byggande, Kossila kvarndamm, Sahakoski damm, Kärjenkoski damm i Seinäjoki nedanför Kalajärvi, regleringsdammen vid Kiiku, dammen i Korkiakoski, dammen i Mäntylänkoski, dammen i Jupakkakoski och Vallis övre damm. En fiskväg föreslås också i Jyllinkoski i Kyro älvs övre lopp, Jalasjoki regleringsdamm, Pitkäkoski damm i Jalasjoki, Jylisevänkoski i Ilvesjoki och Peltokoski i den nedre delen av Kyro älv. En fiskväg med en fallhöjd på över 5 meter från dammarna föreslås i Harjakoski vid övre gränsen av Kyro älvs övre lopp.
Utveckling av regleringen
Möjligheterna att utveckla regleringspraxisen i Kalajärvi, Kyrkösjärvi och Pitkämö konstgjorda sjöar utreds ytterligare för att man bättre ska kunna ta hänsyn till klimatförändringens effekter och minska sänkningen av vattenståndet på våren som är skadlig för fiskarnas fortplantning.
Till följd av regleringen har åns naturliga vattenföring och dess naturliga variation ändrats. I strömmande vattendrag ingår det i vattenvårdsåtgärderna åtgärder med vars hjälp man strävar efter att trygga den ekologiska och miljömässiga vattenföringen till exempel genom att konstbevattna gamla fåror som blivit torra till följd av reglering samt genom att säkerställa en så naturlig vattenföringsnivå och variation som möjligt. Med miljömässig vattenföring avses här ett tillräckligt vattenflöde för att trygga ekosystemet för strömmande vatten. På grund av byggandet av Kalajärvi och Kyrkösjärvi föreslås miljömässig vattenföring i fåror med låg vattenföring i Seinäjoki samt i Kihniänjoki.
Övriga åtgärder
På djupet av Pitkämö konstgjorda sjö föreslås syrepumpning på grund av dess syrebrist och interna belastning. För Pajuluoma som mynnar ut i Seinäjoki utarbetas en restaureringsplan för marken, men det finns ännu ingen information om restaureringsåtgärderna eller kostnaderna för dem.
Tabell 12.4.1g De föreslagna åtgärderna för vattenbyggande, reglering och restaurering av vattendrag i Kyro älvs planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027. * = kostnader har inte kunnat beräknats.
Åtgärd |
Antal |
Enhet |
Investerings sammanlagt |
Drifts- |
Kostnader |
Åtgärd som underlättar fiskvandring (fallhöjd <1 m) |
2 |
Antalet konstruktioner |
281 000 € |
- |
20 000 € |
Åtgärd som underlättar fiskvandring (fallhöjd 1–5 m) |
15 |
Antalet konstruktioner |
1 514 000 € |
- |
107 000 € |
Åtgärd som underlättar fiskvandring (fallhöjd >5 m) |
1 |
Antalet konstruktioner |
805 000 € |
- |
57 000 € |
Restaurering av livsmiljöer i åar och älvar (avrinningsområde större än 100 km2) |
17 |
Antalet vattenförekomster |
613 000 € |
14 000 € |
57 000 € |
Restaurering av stora eutrofierade sjöar |
1 |
Antalet vattenförekomster |
4 000 € |
- |
< 1 000 € |
Restaurering av små eutrofierade sjöar |
3 |
Antalet vattenförekomster |
136 000 € |
10 000 € |
20 000 € |
Restaurering av livsmiljön i små strömmande vatten (avrinningsområde mindre än 200 km², regional åtgärd) |
1 |
Antalet vattenförekomster |
30 000 € |
1 000 € |
3 000 € |
Restaurering av livsmiljöer i bäckar (avrinningsområde mindre än 100 km²) |
4 |
Antalet vattenförekomster |
20 000 € |
- |
1 000 € |
Utveckling av regleringspraxis |
5 |
Antalet vattenförekomster |
810 000 € |
- |
57 000 € |
Annan åtgärd som riktas direkt till vattendragen |
1 |
Antalet vattenförekomster |
48 000 € |
40 000 € |
43 000 € |
Åtgärd – annat vattenbyggande, reglering och vattendragsrestaurering |
1 |
Antalet vattenförekomster |
* |
* |
* |
Industri och företagsverksamhet
Förslag till åtgärder för industrin och företagsverksamheten i det västra vattenförvaltningsområdet under perioden 2022–2027
Åtgärderna inom industrin och företagsverksamheten behandlas på vattenförvaltningsområdesnivå i vattenförvaltningsplanen för det västra vattenförvaltningsområdet. Utbudet av åtgärder inom industrin och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Yhdyskunnat, haja-asutus ja teollisuus, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (Samhällen, glesbebyggelse och industri, planering av vattenvårdsåtgärder för 2022–2027) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.