13.1 Inledning

Närpes å – ett mångsidigt avrinningsområde

Som avrinningsområde är Närpes ås avrinningsområde ganska litet, med en areal på 1 003 km². För planeringen av vattenvården har 5 åförekomster och 3 sjövattenförekomster avgränsats som ytvattenförekomster i Närpes ås vattendragsområde. För klassificeringen av vattnen och bedömningen av egenskaperna har ytvattenförekomsterna vidare typbestämts bland annat utifrån sjöns areal/åns vattendragsområde samt vattendragsområdets egenskaper.

Hur mår Närpes å?

Vattendragens ekologiska status varierar i Närpes ås område, huvudsakligen från måttlig till dålig. Endast en vattenförekomst har god status: Lillån. Molnåbäcken och Kyläjoki har klassificerats som av dålig status. Vattendragens ekologiska status inom området Närpes å är sämre än i genomsnitt i sjöar, åar och älvar i Finland. I Molnåbäcken och Kyläjoki är den kemiska statusen sämre än god på grund av surheten i marken.

Den ekologiska statusen i Närpes å försämras särskilt genom belastning av näringsämnen, surhet och metallbelastning och ändringar som gjorts i åns struktur. Den genomsnittliga fosforbelastningen är drygt 29,8 t/år och kvävebelastningen 672 t/år. Näringsbelastningen kommer huvudsakligen från jordbruket.

Hur kan man uppnå god status?

För att uppnå en god ekologisk status krävs det att halten av näringsämnen och suspenderade ämnen i vattendraget i Närpes ås avrinningsområde sänks betydligt och att surhetstopparna i Närpes å och i dess biflöden lindras samt att de höga metallhalterna i vattendragen samtidigt minskar så att det inte längre förekommer fiskdöd och så att fiskbeståndet kan återställas i de vattendrag där det har försvunnit eller minskat på grund av surhet. Vandringsfiskar (sik, havsöring) och nejonöga ska kunna röra sig åtminstone i Närpes ås huvudfåra och fiskarna ska ha tillräckligt med fortplantningsområden. Även bäcköringsbeståndens och kräftbeståndets livsmöjligheter måste tryggas. Fåror i naturtillstånd eller som liknar det med tillhörande strandzoner ska sparas och deras status ska förbättras där det är möjligt.

Den organiska belastningen av suspenderade ämnen och humus ska minskas särskilt i källflödena i vattendragsområdet. Kvicksilverhalten i fisk i Kivi- och Levalampi och Säläisjärvi måste sänkas till en nivå som gör att användningen av dem som livsmedel inte behöver begränsas.

För att uppnå en god status i vattnen krävs också informationsmässiga, ekonomiska och administrativa styrmedel. Rådgivning och utbildning behövs fortfarande inom vattenskyddet i glesbygden, jordbruket och skogsbruket samt i åtgärderna i anslutning till markens surhet. Användningen av vattnet i Närpes å som råvatten för industrin och bevattningsvatten ska tryggas under alla förhållanden.

Hur påverkar åtgärderna?

De föreslagna åtgärderna förbättrar Närpes ås tillstånd och med hjälp av dem kan man uppnå god status i Närpes ås övre lopp, Molnåbäcken, Kyläjoki samt Kivi- ja Levalampi fram till slutet av 2027. I Närpes ås nedre lopp och i Västerfjärden behövs en förlängning efter 2027 på grund av problem som beror på markens surhet och strukturella omständigheter i vattendraget. En god ekologisk potential har uppnåtts i Säläisjärvi. Lillåns miljömål har uppnåtts.

Om de föreslagna åtgärderna genomförs och statusen för vattendragen i Närpes å förbättras ökar både vattnets bruksnytta och av bruket oberoende ekosystemnytta från vattennaturen. Nyttan av användningen kommer eventuellt att åtnjutas av yrkesfisket, turismen och i form av en värdestegring av strandfastigheterna. Dessutom gynnar det rekreationsanvändningen, vattenmiljöns mångfald, boendetrivseln och vattensäkerheten.