-
- 2.1 Allmän beskrivning av området
-
2.2 Åar, sjöar och kustvatten
- 2.2.1 Vattenförekomster i Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Koskenkylänjokis vattendragsområden
- 2.2.2 Vattenförekomster i Perho ås och Kelviå ås vattendragsområde
- 2.2.4 Vattenförekomster i Lappo ås vattendragsområde
- 2.2.5 Vattenförekomster i Kyro älvs vattendragsområde
- 2.2.6 Vattenförekomster i Närpes ås vattendragsområde
- 2.2.7 Vattenförekomster i Storå-Lappfjärds ås och Tjöck ås vattendragsområden
- 2.2.8 Vattenförekomster i kustvatten och små vattendrag
- 2.2.9 Vattenförekomster i Etseri- och Pihlajavesistråtens vattendragsområde
- 2.3 Grundvattenområden
-
- 3.1 Sammanfattning av verksamhet som försämrar vattnen
- 3.2 Bedömning av de faktorer som försämrar statusen
- 3.3 Effekter av klimatförändringen och extrema hydrologiska förhållanden
- 3.4 Intern belastning
- 3.5 Belastning på vattendragen
- 3.6. Försurning från marken
- 3.7 Ämnen och metaller som är skadliga för vattenmiljön
- 3.8. Vattentäkt från yt- och grundvatten
- 3.9 Hydrologiska och morfologiska förändringar
-
8 Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Forsby åKoskenkylänjokis vattendragsområden
13.1.1 Närpes ås samarbetsorgan, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer
Som Närpes ås samarbetsorgan deltar Närpes stad, Kurikka stad, Kaskö stad, MetsäBoard Abp och NTM-centralen i Södra Österbotten. Närpes å-samarbetets allmänna mål är att främja miljövården samt samarbetet mellan näringslivet och miljövården i avrinningsområdet och att sätta upp lokala miljömål med sikte på en levande och mångsidig ådal. Samarbetsorganet inledde sin verksamhet år 1999. År 2010 förnyades målen för den gemensamma verksamheten, då även Kaskö stad togs med i samarbetet. Samtidigt tog man hänsyn till förändringarna i verksamhetsmiljön: I stället för Jurva kommun tillkom Kurikka stad, i stället för Oy Metsä-Botnia Ab Oy M-real Ab och i stället för Västra Finlands miljöcentral NTM-centralen i Södra Österbotten. Därefter har Oy M-Real Ab bytt namn till Metsä Board Abp. Målen för samarbetet presenteras i Deklarationen för Närpes å 2010:
-
Utveckla Närpes ås förutsättningar som rekreations- och bostadsområde
-
Öka kunskapen om ån och den allmänna miljömedvetenheten samt genomföra projekt
-
Genomföra åtgärdsprogrammet för Närpes å, minska belastningen och förbättra vattenkvaliteten
-
Förbättra fiskarnas vandringsmöjligheter och genomföra restaurerande åtgärder
-
Delta i genomförandet av översvämningsdirektivet och förhindra översvämningsskador i bostadsområden
Inom planeringsområdet för Närpes å har olika projekt och utredningar genomförts. En översiktsplan för skyddszonerna har utarbetats för strandåkrarna vid Närpes å, surheten i ån och avrinningsområdet har kartlagts, en utvecklingsplan och broschyrer för ån har utarbetats, fiskeriekonomiska restaureringsåtgärder har vidtagits, växtlighet har kartlagts och man har informerat om bekämpningen av främmande arter. Närpes ås mellersta del är ett av hotspot-områdena i projektet Österbottens Näringshjul, som koordineras av Österbottens vatten och miljö rf 2018–2021. Projektets huvudsakliga mål är att effektivisera utnyttjandet av näringsflödena, minska belastningen på vattendragen och förbättra vattendragens status i projektområdet. Den första uppgiften var att identifiera hotspot-områden för vilka man sedan utarbetar modellplaner. Vid identifieringen av hotspot-områdena använde man sig av exempelvis fosforhalten på åkrarna, förekomsten av sura sulfatjordar och belastningen från skogsbruket. Hömossadiket, Solf å och Vörå å är ytterligare exempel på hotspot-områden.
Dessutom finns kommunernas miljöskyddsföreskrifter. Med hjälp av dessa bestämmelser förebyggs och minskas föroreningen av miljön. Korsholms, Närpes, Kaskös och Kristinestads nya miljöskyddsföreskrifter godkändes 2014. Miljöskyddsföreskrifterna för Kurikka stad godkändes 2016.