13.2.2 Bedömning av tillståndet i konstgjorda och kraftigt modifierade vatten

I Närpes ås avrinningsområde finns en å som betecknas som kraftigt modifierad, två konstgjorda sjöar och en kraftigt modifierad sjö.

Närpes ås övre lopps ekologiska potential är måttlig både utifrån vattenkvaliteten och med tanke på möjliga åtgärder. Som åtgärder som förbättrar den ekologiska potentialen har man bedömt restaurering av forsar och lekområden, byggande av två fiskvägar samt utplantering av ädelfisk efter restaureringen. 

Närpes ås vattendragsområde har mycket få sjöar. Sjöarna hör antingen till humusrika eller grunda humusrika sjöar. Den största av dessa är Kivi- ja Levalampi konstgjorda sjö (622 ha) i vattendragets källflöden, som grundades 1965 och utvidgades 1980 för att tillgodose behoven inom översvämningsskyddet och vattentäkten inom industrin i Kaskö. Till den konstgjorda sjön leds vattnet huvudsakligen längs Lintuluoma kanal, som samlar sitt vatten från ett mycket stort område. I avrinningsområdet finns jord- och skogsbruk, dikad och odikad myr samt bland annat torvproduktionsområden. I sin helhet är näringsbelastningen dock mycket liten. Enligt resultaten vintertid är vattnet mycket mörkt, relativt surt, men näringsfattigt. I en grund och reglerad konstgjord sjö förekommer det vanligen syrebrist vintertid. Kivi- och Levalampi konstgjorda sjös ekologiska potential är måttlig både med tanke på vattenkvaliteten och med tanke på möjliga åtgärder. Som åtgärder som förbättrar den ekologiska potentialen har man föreslagit att vattenståndet och variationen i vattenståndet ska göras mer naturenliga samt att inflödet från bassängen ska minskas. Säläisjärvi är en liten (53 ha) sjö som byggts för rekreationsändamål i Jurva. Enligt resultaten av vattenkvalitetsmätningarna vintertid är vattnet brunt men näringsfattigt. Säläisjärvis ekologiska potential är god. Som åtgärder som förbättrar den ekologiska potentialen har man föreslagit en ökning av inflödet. Västerfjärden är en uppdämd havsvik (252 ha) på vägbanken vid Närpes ås mynning som uppdämdes 1971. Sjön har liksom Kivi- och Levalampi grundats för industrins vattenbehov. Ån belastas av belastning från hela stora Närpes ås avrinningsområde. På grund av sin lilla volym är sjön av genomströmningstyp och dess vattenkvalitet återspeglar vattenkvaliteten i Närpes å. De största problemen med vattenkvaliteten är också förutom eutrofiering surhetsproblem. I dammen i sjön finns en fiskväg. Västerfjärdens ekologiska potential är otillfredsställande när det gäller vattenkvaliteten och måttlig när det gäller möjliga åtgärder. Som åtgärder som förbättrar den ekologiska potentialen har man föreslagit att fiskleden byggs och att vattenståndet och variationen i vattenståndet ändras så att de blir mer naturenliga. 

Bedömning: Säläisjärvi har god ekologisk potential, Närpes ås övre lopp och Kivi- och Levalampi har måttlig och Västerfjärden otillfredsställande status (bild 13.2.1).