14.1 Inledning

Ett område med många möjligheter och utmaningar

I detta åtgärdsprogram granskas Storå-Lappfjärds ås (37.), Tjöck ås (38.), Härkmeriåns (83.034) och Vikbäckens (83.035) avrinningsområden. Avrinningsområdena hör huvudsakligen till området för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och Kumo älvs-Skärgårdshavet-Bottenhavets vattenförvaltningsområde (det s.k. västra vattenförvaltningsområdet). Lappfjärds å-Storås avrinningsområde är 1 098 km² till ytan och ån är ca 75 km lång. Tjöck ås avrinningsområde är 542 km² till ytan och ån är cirka 46 km lång. Som en naturlig del av planeringssområdet har man också anslutit Härkmeriån och Vikbäcken, som mynnar ut i Lappfjärds ås-Storås mynning. Dessa avrinningsområden för små åar och älvar är sammanlagt 210 km². För planeringen av vattenvården har 12 å- och älvförekomster och 9 sjöförekomster avgränsats som ytvattenförekomster i Lappo ås avrinningsområde. För klassificeringen av vattnen och bedömningen av egenskaperna har ytvattenförekomsterna vidare typbestämts bland annat utifrån sjöns areal/åns vattendragsområde samt vattendragsområdets egenskaper.

Hur mår åarna och älvarna i området?

Vattenkvaliteten i åarna i och älvarna i området varierar stort på olika håll i avrinningsområdet beroende på vilka faktorer som kraftigast inverkar på vattendragets status. Åtgärder som försämrar vattnens ekologiska status som orsakas av mänsklig verksamhet påverkar i olika grad en stor del av åarna och älvarna i området. Halterna av näringsämnen, grumlighet och suspenderat material är höga i åar med ett jordbruksdominerat avrinningsområde och erosionskänsliga åar, som Tjöck ås. Surhetsproblemen är störst i åar och älvar nära kusten, exempelvis i Härkmeriån. Alunjordarnas andel av exempelvis Lappfjärds ås avrinningsområde är dock ganska liten och därför är allvarliga försurningsskador ganska sällsynta i området. Åvattnet har till största delen en brunaktig färg. De mörkaste och samtidigt de grumligaste är Tjock å och Bötom å (Karijoki). Vattnet i Storå är tämligen klart under torra tider, men blir snabbt grumligt efter regn. I planeringsområdet finns mycket värdefull och välbevarad strömmande vattennatur särskilt i Storås källområden. I en del av de grundvattenpåverkade källvattnen är vattenkvaliteten åtminstone tidvis nästan i naturtillstånd. Lappfjärds-Storå å hör också till NATURA-nätverket i sin helhet och är Södra Österbottens naturekonomiskt mest värdefulla vattendrag.

Statusen i åarna och älvarna i Storå- och Tjock å-området försämras tydligast av den kraftiga diffusa belastningen. Vattenbyggandet (vandringshinder, reglering, invallningar, dammar och dammbassänger) har varit betydligt mindre än i Österbotten i allmänhet och därför är även de ekologiska konsekvenserna av det mindre. Lappfjärds ås nedre lopp har dock rensats och vallats in, i några åar och älvar har vandringshinder och källbäckar samt små älvar på vissa ställen rensats och rätats ut. Dessutom har omfattande dikningar påverkat den ekologiska statusen och åarnas hydrologi, vilket har synts bland annat som en ökning av översvämningsriskerna. Området är delvis erosionskänsligt, vilket i kombination med omfattande skogsdikningar har orsakat allvarliga skador på vattendragen. Ogenomtänkta dikningar har till exempel orsakat fiskdöd. Surhetsbelastningen från alunjord försämrar vattenkvaliteten i åarnas nedre lopp i samband med översvämningar, men dess betydelse är betydligt mindre än i många andra åar och älvar längs Österbottens kust. Vid Lillåns och Tjöck ås källor finns det också en del torvproduktion. Många av fårorna i området är relativt naturliga, vilket tydligt förbättrar deras ekologiska status, till och med när belastningen är relativt kraftig. I medelstora och framför allt små åar är fårornas och strandzonens tillstånd också ofta en viktigare faktor för den ekologiska statusen än näringsbelastningen.

Hur kan man uppnå god status?

För att uppnå en god ekologisk status krävs det att halterna av näringsämnen och suspenderade ämnen sänks i planeringsområdet för Storå-Tjöck å samt att de skadliga surhetstillstånden minskas i Tjöck å, Lappfjärds ås nedre lopp, Lillån och Härkmerifjärdens avrinningsområde. Fiskarnas vandringsmöjligheter och fortplantningsmöjligheterna måste förbättras och effekterna av de vidtagna åtgärderna följas upp i synnerhet i Lappfjärds å-Storå-området. Livsförhållandena för flodpärlmusslan ska tryggas i Lappfjärds å-Storå. Situationer av skadlig lågvattenföring ska minskas särskilt i Tjöck å. Fåror i naturtillstånd eller som liknar det med tillhörande strandzoner ska sparas och deras status ska förbättras där det är möjligt.

Den organiska belastningen av suspenderade ämnen och humus ska minskas särskilt i avrinningsområdets källflöden och i områden där det förekommer erosionskänsliga jordarter. Kvicksilverhalterna i fiskarna överskrider miljökvalitetsnormen enlig den riskbedömning som gjorts med utgångspunkt i långväga transporter och vattendragsområdets egenskaper i flera vattenförekomster i planeringsområdet. Kontrollen av halterna måste fortsätta.

Hur påverkar åtgärderna?

I planeringsområdet för Storå-Tjock å har man uppnått eller upprätthållit en god ekologisk status i Storå, Heikkilänjoki, Pajuluoma, Bötom å, Metsäjoki, Haapajärvi, Blomträsket och Synderssjön. Statusen i Kangasjärvi har bedömts vara utmärkt. Med de föreslagna åtgärderna för förvaltningsperioden 2022–2027 kan man förbättra vattendragens ekologiska status i planeringsområdet för Storå-Tjöck å.

På grund av näringsbelastningen och de surhetsproblem som orsakas av dräneringen av sura sulfatjordar behövs en förlängning fram till 2027 för Lappfjärds ås nedre lopp, Lillån, Tjöck å, Härkmeriån och Härkmerifjärden för att en god ekologisk status ska kunna uppnås. För Vikbäcken behövs, på grund av näringsbelastningen, en förlängning fram till 2027. Efter 2027 behövs det en förlängning för Riipinluoma på grund av övermäktiga naturförhållanden. De största problemen i Riipinluoma är belastningen av näringsämnen och organiska ämnen på grund av diffus belastning och punktbelastning. De hydrologiska förändringarna medför ytterligare utmaningar för uppnåendet av en god ekologisk status i Lappfjärds ås nedre lopp, Lillån, Härkmeriån och Vikbäcken.