14.1.1 Storå-Tjock ås delegation, projektverksamhet och lokala vattenskyddsrekommendationer

Storå-Tjock ås delegation, som består av representanter för kommunerna och landskapsförbunden samt för myndigheter och organisationer som behandlar miljöfrågor, inrättades 2004. Delegationens övergripande mål är att effektivisera samarbetet och informationsförmedlingen i hela avrinningsområdet. Delegationen främjar olika användningsformer av vattendraget, vattenvård samt växelverkan mellan miljövården och jord- och skogsbruket samt det övriga näringslivet. Delegationens mål är också att skapa förutsättningar för utvecklingen av ett attraktivt nyttjande av vattendragen för rekreation, fiske och turism. I delegationens verksamhetsområde ingår både yt- och grundvatten. Till delegationens uppgifter hör att:

• kartlägga och föra fram behov, mål och möjligheter som gäller Storå-Tjöck å vattendrag och den övriga miljön
• starta, styra och följa projekt relaterade till vattendragen och fungera som diskussionsforum och initiativtagare
• informera om frågor som gäller avrinningsområdet och fungera som samarbetsorgan enligt ramdirektivet för vatten
• främja näringar som är beroende av miljön och värna om kulturlandskapet
• inspirera områdets invånare till samarbete

Översiktsplaner för den biologiska mångfalden i skyddszoner och inom jordbruket har utarbetats för avrinningsområdena i Storå-Tjöck ås åtgärdsprogram under åren 2001–2004 (Paalijärvi, Polso & Rautio, 2001 och Järvinen 2004). En omfattande utvecklingsplan för den övre delen av Tjöck å färdigställdes år 2004 (Nyman m.fl. 2004). En del av utvecklingsplanen är en skyddszonsplan för Tjöck å. För området för åtgärdsprogrammet för Storå-Tjöck å gäller användnings- och skötselplanerna för fiskeområdena Kristinestads-Storå fiskeområde och Kyro älvs fiskeområde, som ändrar form i och med reformen av lagen om fiske. I framtiden utarbetas planer för användning och vård av fiskresurserna för fiskeriområdena. I dessa är tyngdpunkten ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar användning och vård av fiskresurserna.

Planerings- och rådgivningsprojekt för avloppsvatten har genomförts inom ramen för JÄSSI-projekten och av Österbottens Vatten- och miljö rf, i alla kommuner inom åtgärdsprogramområdet (Maanselkä och Jutila, 2019). I FRESHABIT Life IP-projektet utarbetas följande planer för Lappfjärds ås område som färdigställs innan slutet av 2020: a) pilotprojektet för användning och skötsel av fiskresurserna, b) en avrinningsområdesplan i vilken man beskriver Storås status och utmaningar samt lägger fram åtgärdsförslag för att förbättra statusen och c) en plan för användning och skötsel av Lappfjärds ås Natura 2000-områden.

I synnerhet i Lappfjärds å-Storå har man gjort ett omfattande arbete för att främja en sammanhängande å. Vandringshindren i huvudfåran har avlägsnats och det sista betydande vandringshindret (Villamonpato) avlägsnades och fiskvägen färdigställdes 2018. I september 2019 firade man att restaureringsarbetet av fiskvägen och Villamoområdet blev klart. Även i bifåror har man planerat och delvis genomfört lösningar som främjar fiskvandringen i dammar som bromsar upp fiskens vandring (t.ex. dammen i Iivarinkylä). En allt större andel av Lappfjärds å-Storå för varje år öppnar sig för fiskarnas vandring och lekområdena i det övre loppet. Restaureringarna av livsmiljön i Lappfjärds-Storå har under den senaste tiden koncentrerats till det övre loppet och källbäckarna, bland annat i Lohiluoma och Metsäjoki har man restaurerat lämpliga områden för öringar. Man har gjort upp en plan för höjning av medelvattenståndet i Haapajärvi. Projektet fick år 2020 tillstånd av Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland. Finlands skogscentral har genomfört restaurering av avrinningsområden från skogsbruksmarker för att minska urlakningen, i bland annat Heikkilänjokis källflöden, Uuronluoma och Kärkiluoma avrinningsområden. Målet med Forststyrelsens restaurering av myrar är att återställa hydrologin i källområdena så att den är närmare tiden före dikningarna, bland annat i Lauhavuori. Blomträskets fågelvatten, som hör till Natura 2000-området för Lappfjärds våtmarker, hade till följd av igenväxning förlorat sin betydelse som häckningsområde för det fågelbestånd som är typiskt för fågelsjöarna. Inom FRESHABIT-projektet började man tillsammans med lokala aktiva utarbeta en plan för att förbättra fågelfaunans status och stärka skyddsgrunderna för Natura 2000-området. Lokala krafter tog tag i det, delvis med särskild finansiering avsedd för vattenvård, omedelbart efter att planen var klar. Genomförandet av åtgärderna har senare fortsatt inom ramen för HELMI-programmet.

Restaureringen av området präglas av ett brett samarbete. I restaureringarna deltog fiskelagen och andelslagen, fiskeområdet (från och med 2020 fiskerihushållningsområdet), kommunerna, fiskerimyndigheten (NTM-centralen i Egentliga Finland), Finlands Naturskyddsförbund, Österbottens distrikt, Finlands skogscentral, Forststyrelsen, LUKE (Naturresursinstitutet) och miljömyndigheten (NTM-centralen i Södra Österbotten). I ganska många projekt som genomförts under de senaste åren har FRESHABIT Life IP-projektet haft en roll antingen som samordnande instans eller som den som håller i trådarna. Inom FRESHABIT-projektet har man också påbörjat arbetet med att utarbeta gemensamma mål i form av en vattenvision för Lappfjärds å-Storå. Under 2020 har det hållits två workshoppar och arbetet fortsätter.