14.1.2 Planer för minskning av översvämningar i Storå

Lappfjärd, som ligger i Lappfjärds ås-Storås avrinningsområde, är ett av Finlands 22 områden med betydande översvämningsrisk. Översvämningar orsakade av Lappfjärds å har inträffat ett flertal år. Sällsynt stora översvämningar har inträffat åtminstone på våren 1965, 1984 och 2013 samt på hösten 2012. Man känner dock till översvämningsskador i området kring Lappfjärds tätort och åmynningen ända sedan början av 1800- och 1900-talet. Översvämningarna har särskilt orsakat skador i Lappfjärds tätort och för jordbruket, eftersom de naturliga områdena för vattnets spridning har gjorts om till odlingsområden till exempel i Lappfjärds åmynning. I området kring Lillån har översvämningsskadorna i jordbruksområdena ökat torrläggningen av sjöar till odlingsområden. Den största vattenföringen som uppmätts i Lappfjärds å på våren sedan 1980 är 174 m³/s, vilket uppmättes 2013. Den största uppmätta vattenföringen på 194 m³/s uppmättes under översvämningen 2012.

Lappfjärds ås fåror och bifåror har rensats närmare 30 gångar. Det finns uppgifter om att man redan vid skiftet mellan 1800- och 1900-talet började planera den första större rensningen av hela Lappfjärds ås fåra (åmynningen–Polvenkoski). Rensningarna vid Storå genomfördes i början av 1920-talet och blev mindre omfattande än vad man från början planerat, eftersom rensningarna inte ansågs ha så stor betydelse för att minska översvämningsskadorna i området. Lappfjärds nedre lopp (Perus–Lappfjärds åmynning) rensades mellan 1924 och 1926. Genom att rensa fåran och bredda den (vid mynningen) försökte man minska i synnerhet uppkomsten av isproppar och spridningen av vatten till låga odlingsområden. Som en åtgärd för översvämningsskydd rensades Siironjoki (Lillån) på 1950-talet (Lipkin & Setälä 1989). För regleringen av Lappfjärds å fick regleringsbolaget år 1965 tillstånd att bygga två invallningsområden och rensa åns nedre lopp. Projektet genomfördes på 1970-talet. Vallarna var sammanlagt cirka 8,5 km långa och de skyddar ett över 600 ha stort område från vatten. I planen (1963) ingick även att bygga tre översvämningsströsklar i det norra invallningsområdet, dock blev de inte lika höga som planerat. Norrifjärdens invallningsområde torrläggs genom pumpning och övriga invallningsområden torrläggs med dikningssystem.

Projekt i anslutning till översvämningsskyddet under den första planeringsomgången för hanteringen av översvämningsrisker i planeringsområdet för Storå-Teuvanjoki å har varit: åtgärder som främjar översvämningsskyddet i Lappfjärds å och Tiukanjoki, i vilka det ingår byggande av översvämningsvallar i Lappfjärds tätort, underhållsrensning av Lappfjärds-Storå nedanför riksväg 8 samt avlägsnande av sandöar från åområdet i Lappfjärds tätort. Dessutom är projektet för restaurering och översvämningsskydd i Härkmerifjärden samt projektet för avlägsnande av vandringshinder, översvämningsskydd och fiskeriekonomisk restaurering i Villamoområdet andra projekt för översvämningsskydd som genomförts.

Lappfjärd utsågs till ett område med betydande översvämningsrisk i den preliminära bedömningen av översvämningsrisker 2018. Översvämningskartorna i området färdigställdes 2014 och uppdaterades 2019. Kartor över områden som är översvämningshotade och där det är översvämningsrisker som utarbetats för Lappfjärds ås-Storås avrinningsområde finns i Översvämningscentrets, SYKEs och NTM-centralernas översvämningskarttjänst på adressen https://www.ymparisto.fi/sv-FI/Vatten/Floden_och_oversvamningar/Hur_stor_ar_risken_for_oversvamning_dar_jag_bor/Oversvamningskartor .

Förfarandet för hörande gällande förslaget till planen för hantering av översvämningsriskerna i Lappfjärds å-Storå hölls den 2 november 2020–14 maj 2021. Jord- och skogsbruksministeriet godkänner planen för hantering av översvämningsrisker i december 2021. I planen presenteras kartläggning av översvämningsrisker och av skadebedömningen, de mål och åtgärder som föreslås för området och motiveringar för dessa samt beskrivning av myndighetsverksamhet under en översvämningssituation. Avsikten är att den i fortsättningen ska fungera som en koordinerande handling för riskhanteringen i hela vattendragsområdet.