14.4.1 Åtgärder per sektor

Samhällen och glesbebyggelse

I planeringsområdet för Storå-Tjöck å är samhällenas andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen mycket liten (cirka 0,1 procent) och av kvävebelastningen cirka 1,0 procent. Utöver näringsbelastningen förbrukar belastningen via reningsverken syrereserverna i de närliggande vattnen och försämrar deras hygieniska status. Via de kommunala avloppsreningsverken kommer det också ut skadliga ämnen i vattnen, såsom metaller, organiska miljögifter och läkemedel. Glesbygdens andel av den totala fosforbelastningen i Storå-Tjöck ås planeringsområde är cirka 3,4 procent och av den totala kvävebelastningen 1,7 procent.

Antalet åtgärder och kostnaderna för samhällena och glesbebyggelsen i Storå-Tjöck ås planeringsområde 2022–2027 presenteras i tabell 14.4.1a och b. Samhällenas och glesbygdens utbud av åtgärder och motiveringar för åtgärderna presenteras i guiden: Yhdyskunnat, haja-asutus ja teollisuus, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (Samhällen, glesbebyggelse och industri, planering av vattenvårdsåtgärder för 2022–2027) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

De vattenvårdsåtgärder för samhällen och glesbebyggelse som föreslagits för Storå-Tjöck å och deras antal är:

Drift och underhåll av anläggningarna: Rekommendationer för antalet åtgärder i samhällena gällande användningen och underhållet av anläggningarna för 628 invånare.

Minskning av läckage från avlopp och planerad nedläggning av blandavlopp: saneringar av 1 anläggning i planeringsområdet föreslås. Utgångspunkten är att alla vattentjänstverk enligt lagen om vattentjänster inom området för åtgärdsprogrammet för vattenvården vid NTM-centralen i Södra Österbotten ska sträva efter att sanera sina nätverk i de delar med blandavlopp som finns kvar i anläggningarna.

Effektivering av den fastighetsspecifika behandlingen av avloppsvatten: när det gäller glesbebyggelse föreslås för planeringsområdet åtgärder för 882 fastigheter utanför avloppsnätet.

Användning och underhåll av fastighetsspecifika enheter för behandling av avloppsvatten: För planeringsområdet rekommenderas åtgärder för 545 fastigheter utanför avloppsnätet.

Tabell 14.4.1a Antalet åtgärder för samhällen inom Storå-Tjöck ås planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Drift och underhåll av anläggningar	628	Invånare (inv)	-	68 000 €	68 000 €
Minskning av läckvatten från avlopp och systematisk avveckling av kombinerade avloppssystem	1	Anläggningar som ska saneras	36 000 €	-	2 000 €

 

Tabell 14.4.1b Antalet åtgärder för glesbebyggelsen inom Storå-Tjöck ås planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Effektivering av fastighetsspecifik behandling av avloppsvatten	882	Fastigheter utanför avloppsnätverket (antal)	6 804 000 €	-	413 000 €
Drift och underhåll av fastighetsspecifika behandlingsanläggningar för avloppsvatten	545	Fastigheter utanför avloppsnätverket (antal)	-	334 000 €	334 000 €

 

Jordbruk

I planeringsområdet för Storå-Tjöck å hör åkerbruket till de största källorna till näringsbelastningen. För att uppnå målsättningarna för vattenvården förutsätts det att man på dessa områden förbättrar näringsämnesåtervinningen och betydligt minskar näringsbelastningen. I planeringsområdet för Storå-Tjöck å är jordbrukets andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen så mycket som cirka 62 procent. Jordbrukets andel av kvävebelastningen är cirka 44 procent.

Antalet åtgärder och kostnaderna för jordbruket i Storå-Tjöck ås planeringsområde 2022–2027 presenteras i tabell 14.4.1c. Utbudet av åtgärder inom jordbruket och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Maatalous, turkistuotanto ja happamuuden torjunta, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

De åtgärder för vattenvård inom jordbruket som föreslagits för Storå-Tjöck å och deras antal är följande kompletterande åtgärder:

Vallodling på befintliga torvåkrar: För planeringsområdet föreslås gräsmark på torvåkrar till 95 procent av åkrarnas åkerareal, det vill säga sammanlagt cirka 600 ha.

Minskad användning av växtskyddsmedel och ekologiskt odlade åkrar: För planeringsområdet föreslås en minskning av användningen av växtskyddsmedel och cirka 5 700 ha ekologiskt odlade åkrar. Målet är att 20 procent av åkermarken ska vara ekologiskt odlad senast 2022–2027. Dessutom har man på arealen för åtgärden uppmärksammat arealen för minskning av växtskyddsmedel.

Fånggrödor: För planeringsområdet föreslås åtgärder för fånggrödor för 10 procent av åkerarealen, det vill säga cirka 2 700 hektar.

Investeringar i bearbetning av gödsel: Sex nya avskiljningsanläggningar föreslås för området.

Bearbetning av gödsel: Det föreslås att man ska behandla cirka 64 000 m³ gödsel per år i planeringsområdet.

Miljövänliga gödselspridningsmetoder: För planeringsområdet föreslås en miljövänlig spridning av gödsel på cirka 4 900 hektar per år.

Våtmarker för jordbruk: Det rekommenderas att cirka 102 ha våtmarker anläggs i planeringsområdet.

Naturvårdsåkervallar och mångfaldsväxter: I planeringsområdet rekommenderas det att åtgärden genomförs på cirka 700 hektar.

Naturenlig grundtorrläggning: Det rekommenderas att fyra projekt genomförs i vattenplaneringsområdet under vattenvårdsperioden.

Skyddszoner för jordbruket: Det rekommenderas att cirka 350 ha skyddszoner inrättas i planeringsområdet. Som skyddszoner rekommenderas 30 meter skyddszoner på åkrar vars lutning är minst 3 procent.

Gårdsspecifik rådgivning för jordbruket: Det föreslås att cirka 170 personer i planeringsområdet får rådgivning varje år. Effektiverad rådgivning till gårdar i områden med sura sulfatjordar ingår i jordbruksrådgivningen.

Nya vattenskyddsmetoder inom jordbruket (gips, strukturkalk och fibrer): Åtgärden föreslås för alla lermarker, det vill säga cirka 900 hektar. Åkerskiftets slutliga lämplighet ska säkerställas på basis av skiftesspecifika uppgifter.

Växttäcke under vintern: För planeringsområdet föreslås att 70 procent av åkerarealen ska has ett växttäcke under vintern, det vill säga totalt cirka 15 500 ha.

Återvinning av näringsämnen och organiskt material (inkl. gödsel): Det föreslås att cirka 300 hektar näringsämnen och organiskt material återvinns per år i planeringsområdet.

Reglerad dränering på befintliga torvåkrar: För planeringsområdet föreslås reglerad dränering på de torvåkrar som redan är i bruk på sammanlagt cirka 70 hektar.

Åtgärd – övrigt jordbruk: Det föreslås att partikelbelastningen minskas i en vattenförekomst.

Tabell 14.4.1c Antalet åtgärder inom jordbruket i Storå-Tjöck ås planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna. * = kostnader har inte kunnat beräknats.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Vallodling på torvåkrar som redan är i bruk	600	ha/år	-	219 000 €	219 000 €
Minskning av användning av växtskyddsmedel och ekologiskt odlad åker	5 700	ha/år	-	912 000 €	912 000 €
Fånggrödor	2 700	ha/år	-	270 000 €	270 000 €
Investeringar för bearbetning av gödsel	6	utrustning eller anläggning, antal/period	300 000 €	-	26 000 €
Bearbetning av gödsel	64 000	kubik/år	-	128 000 €	128 000 €
Miljövänliga spridningsmetoder av gödsel	4 900	ha/år	-	172 000 €	172 000 €
Våtmarker inom jordbruk	102	ha/period	1 465 000 €	47 000 €	174 000 €
Naturvårdsåkrar med gräsvall och mångfaldsväxter	700	ha/år	-	104 000 €	104 000 €
Naturenlig grundtorrläggning	4	Antalet projekt/period	150 000 €	-	13 000 €
Skyddszoner inom jordbruket	350	ha/år	-	123 000 €	123 000 €
Gårdsspecifik rådgivning inom jordbruket	170	pers./år	-	90 000 €	90 000 €
Nya vattenskyddsmetoder inom jordbruket (gips, strukturkalk och fibrer)	900	ha/period	2 700 000 €	-	442 000 €
Växttäcke under vintern	15 500	ha/år	-	775 000 €	775 000 €
Återvinning av näringsämnen och organiskt material (inkl. gödsel)	300	ha/år	-	11 000 €	11 000 €
Reglerad dränering på torvåkrar som redan är i bruk	70	ha/period	253 000 €	5000 €	5000 €
Åtgärd – övrigt jordbruk	-	Antalet vattenförekomster	*	*	*

 

Markbunden försurning

Konsekvenserna av markens surhet drabbar avrinningsområdet för Storå-Tjöck ås planeringsområde, huvudsakligen åarnas nedre lopp, i Storås avrinningsområde särskilt i områdena nära Lillån och områdena nära Härkmeri-Vikbäckens kust. Att på ett effektivt sätt rikta in vattenvårdsåtgärderna på bekämpning av försurning på dessa områden är avgörande för att uppnå statusmålen för vattendragen. Kartläggningsuppgifterna om förekomsten av sura sulfatjordar som är en förutsättning för att kunna rikta in åtgärderna fortsätter. Aktuell information finns i Geologiska forskningscentralens karttjänst (https:///gtkdata.gtk.fi/hasu/index.html). Åtgärderna riktas i huvudsak mot jordbrukssektorn, men även inom skogsbruket, torvproduktionen och mark- och anläggningsarbeten bör man förebygga de olägenheter för vattendragen som orsakas av sura sulfatjordar.

Antalet åtgärder och kostnaderna för bekämpning av försurning i Storå-Tjöck ås planeringsområde 2022–2027 presenteras i tabell 14.4.1d. Utbudet av åtgärder för bekämpning av försurning och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Maatalous, turkistuotanto ja happamuuden torjunta, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

De åtgärder för bekämpning av markens surhet som rekommenderas för planeringsområdet för Storå-Tjöck å är:

Vallodling på sura sulfatjordar: Man har uppskattat mängden åkermark på sura sulfatjordar och föreslår att 20 procent av denna areal ska vara mångåriga vallar, det vill säga 1 900 ha.

Reglering av torrläggningsförhållanden: Målet är att reglera dräneringsförhållandena på 7 000 ha sulfatjordar inom jord- och skogsbruket. 

Byggande, automatisering, skötsel och underhåll av reglerad dränering och bevattning för bekämpning av försurning: Målet är att reglerad dränering ska inrättas och skötas på en areal på 2 400 ha.

Riskkartläggning av sulfatjordar: GTK har räknat samman de röda områdena (hög sannolikhet för förekomst) på sannolikhetskartorna för sura sulfatjordar och de områden som fortfarande saknas med samma formel. Även andra markanvändningsformer än åkermark ingår. Det är tänkt att riskkartläggningar ska göras på 2 500 ha per år.

Tabell 14.4.1d Antalet åtgärder för bekämpning av surhet inom Storås-Tjöck ås planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Vallodling på sura sulfatjordar	1 900	ha/år	-	124 000 €	124 000 €
Reglering av torrläggningsförhållanden i bekämpningen av surhet	7 000	ha	-	1 050 000 €	1 050 000 €
Anläggande, automatisering, skötsel och underhåll av reglerad dränering och bevattning i bekämpningen av surhet	2 400	ha/period	3 804 000 €	480 000 €	810 000 €
Kartläggning av risker på sura sulfatjordar	2 500	ha/år	-	63 000 €	63 000 €

 

Skogsbruk

I planeringsområdet för Storå-Tjöck å är skogsbrukets andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen cirka 34 procent och av kvävebelastningen cirka 52 procent. Skogsbrukets inverkan är regionalt mycket betydande. I allmänhet baserar sig vattenvården inom skogsbruket på noggrann åtgärdsvis planering. Åtgärdsvis övervägs vattenvårdslösningar, som är det bästa sättet att notera faktorer som gäller t.ex. lutningen i terrängen, jordmånens erosionskänslighet, flöden och närheten till vattendrag. Mer detaljerade vattenskyddsplaner görs för närvarande bl.a. i samband med projekt för iståndsättningsdikning. För att förebygga erosion och begränsa drivande suspenderade ämnen används vid iståndsättningsdikning åtgärder som bl.a. dikesavbrott, slamgropar, grunddammar, sedimenteringsdammar, våtmarker och översilning. I samband med föryngringsavverkning, markberedning och gödsling används skyddszoner och -remsor samt lättare markberedningsmetoder och sedimenteringsbassänger som vattenvårdsmetoder. Åtgärderna i planeringsområdet Storå-Tjöck å har planerats med beaktande av hela avrinningsområdets skogsareal. I samband med genomförandet av åtgärderna görs i allmänhet en mer detaljerad inriktning och planering. I stället för slutavverkning rekommenderas det att man, i stigande grad, överväger skogsbruk som bygger på kontinuitetsskogsbruk och i samband med det även tar hänsyn till vattenskyddet. Både skogarnas biologiska mångfald och vattendragens tillstånd skulle gynnas.

Antalet åtgärder för skogsbruket i Storå-Tjöck ås planeringsområde 2022–2027 och kostnaderna för dem presenteras i tabell 14.4.1e. Utbudet av åtgärder inom skogsbruket och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Metsätalous, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

De rekommenderade åtgärderna för vattenvården inom skogsbruket i planeringsområdet för Storå-Tjöck å och deras antal är:

Vattenskyddet inom och planeringen av iståndsättningsdikningen som en del av skogsvården i myrskogar: Åtgärden rekommenderas för alla iståndsättningsdikningar som görs i området och mer intensivt i områden med känsliga vattendrag eller där skogsbruket har en betydande inverkan på vattendraget. I planeringsområdet för Storå-Tjöck å innebär det totalt cirka 2 688 hektar.

Skyddsremsa vid förnyelseavverkningar: Åtgärden rekommenderas vid all föryngringsavverkning i området. Skyddsremsornas beräknade areal i planeringsområdet är cirka 48 ha. Vid bedömningen av remsans areal har man använt bredden 15 meter. I praktiken är det med tanke på vattenskyddet och naturvärdena viktigt att använda en skyddsremsa med varierande bredd som beaktar de lokala förhållandena, såsom erosionskänsligheten i strandzonen.

Effektivisering av vattenskyddet inom skogsbruket (hektar och antal vattenskyddsstrukturer): Det rekommenderas att åtgärden genomförs särskilt i vattendragsområdet för de vattenförekomster som ingår i Natura 2000-nätverket eller objekt som är av naturekonomisk betydelse eller som har något annat särskilt behov. I planeringsområdet för Storå-Tjöck å rekommenderas det att åtgärden genomförs på cirka 535 ha per år och sammanlagt på cirka 24 vattenskyddskonstruktioner.

Utbildning och rådgivning inom skogsbruket: I planeringsområdet för Storå-Tjöck å rekommenderas det att åtgärden genomförs heltäckande i hela området. Utbildning och rådgivning föreslås för cirka 31 markägare per år

Tabell 14.4.1e Antalet vattenvårdsåtgärder inom skogsbruket i Storå-Tjöck ås planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Vattenskydd och planering av iståndsättningsdikningar som en del av myrskogsvården	2 688	ha/period	202 000 €	13 000 €	31 000 €
Skyddszoner för föryngringsavverkningar	48	ha/period	206 000 €	3 000 €	21 000 €
Effektivering av vattenskyddet inom skogsbruket	535	ha/år	-	4 000 €	4 000 €
Effektivering av vattenskyddet inom skogsbruket	24	st. vattenskydds- konstruktion/period	43 000 €	-	4 000 €
Fortbildning och rådgivning inom skogsbruket	31	pers./år	-	6 000 €	6 000 €

 

Torvproduktion

I planeringsområdet för Storå-Tjöck å är torvproduktionens andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen cirka 0,4 procent och av kvävebelastningen cirka 0,5 procent. I planeringsområdet för Storå-Tjöck å finns några torvproduktionsområden. Vattenskyddet i torvproduktionsområden har gjort framsteg under den andra vattenvårdsperioden och bygger till stor del på BAT-metoder (bästa tillgängliga teknik). De befintliga vattenskyddsstrukturerna i torvproduktionsområdena är dock i varierande skick och fungerar olika bra. Torvproduktionen har minskat under de senaste åren.

Antalet åtgärder för torvproduktionen i Storå-Tjöck ås planeringsområde 2022–2027 och kostnaderna för dem presenteras i tabell 14.4.1f. Utbudet av åtgärder inom torvproduktionen och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Turvetuotanto, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

De rekommenderade åtgärderna för vattenvården inom torvproduktionen i planeringsområdet för Storå-Tjöck å och deras antal är:

Översilnings- och vegetationsfält: Före utgången av 2027 föreslås ett översilningsfält som fungerar året runt för behandling av dräneringsvatten i alla verksamma torvproduktionsområden. Dikade översilningsfält (genom pumpning och utan pumpning) presenteras på sammanlagt 938 ha och odikade översilningsfält (genom pumpning) 40 ha. Numera används cirka 930 hektar översilningsfält i Storå-Tjöck ås planeringsområde och före utgången av 2027 täcker ytavrinningen uppskattningsvis 980 hektar. Vegetationsfälten används i fortsättningen främst för att effektivisera vattenskyddet i områden som tas ur produktion när det inte är möjligt att bygga ett översilningsfält. Totalt 180 ha vegetationsmark föreslås (med pumpning).

Baskonstruktioner för vattenskyddet: Sammanlagt 1 158 ha grundläggande vattenskyddskonstruktioner föreslås.

Reglering av vattenföringen: Reglering av vattenföringen rekommenderas för att jämna ut vattenföringen till alla torvproduktionsområden där detta kan genomföras. Reglering av vattenföringen på sammanlagt 1 158 hektar föreslås. Metoden rekommenderas särskilt för användning i områden med stora höjdskillnader. Betydelsen av reglering av vattenföringen betonas under perioder med hög avrinning. I dag finns reglering av vattenföringen i nästan alla produktionsområden och det krävs i miljötillstånd för det.

Tabell 14.4.1f Antalet åtgärder för torvproduktion inom Storå-Tjöck ås planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Vegetationsfält/våtmark med pumpning	180	Produktionsområden ha	-	9 000 €	9 000 €
Dikat ytavrinningsfält med pumpning	716	Produktionsområden ha	-	36 000 €	36 000 €
Dikat ytavrinningsfält, ingen pumpning	222	Produktionsområden ha	-	3 000 €	3 000 €
Odikat ytavrinningsfält med pumpning	40	Produktionsområden ha	-	2 000 €	2 000 €
Grundkonstruktioner för vattenskyddet	1158	Produktionsområden ha	-	120 000 €	120 000 €
Reglering av vattenföring	1158	Produktionsområden ha	-	9 000 €	9 000 €

 

Vattenbyggande, reglering och restaureringar

Målet för restaurering av åar, älvar och bäckar är oftast att återställa gynnsamma förhållanden för fisk och övriga vattenorganismer på strömställen. Samtidigt strävar man efter att återställa små vattendrag så att vattenförhållandena i dem blir mera naturenliga. Restaureringar av livsmiljöer i åar och älvar fokuseras på vattendragsområden vars tillstånd är sämre än bra samt vattendragsområden där man med strukturell restaurering kan förbättra vattendragens ekologiska status. De huvudsakliga restaureringsmetoderna som används är diversifiering av djup- och flödesförhållandena med hjälp av trösklar, sänkor och stenläggning, ökning av mängden lekgrus, avlägsnande av igenslamningar samt återförande av vatten till torrlagda fåror. Att göra en uträtad strandlinje mer diversifierad, bredda lugnvattnet, avlägsna strandskydden eller ändra dem till naturligt tillstånd och avlägsna vallar eller flytta dem längre bort från strandlinjen är restaureringsmetoder som lämpar sig för översvämningsskyddade delar av älvar och åar.

Att bygga grunda, mångformiga konstgjorda forsar för att öka omfattningen av blötlagda områden och vattendjupet är den vanligaste restaureringsmetoden i naturliga fåror som har knappt om vatten och i fåror som rensats kraftigt för att utgöra skydd mot översvämning.

Inom området för NTM-centralen i Södra Österbotten eutrofieras sjöarna av näringsbelastning, som kommer från punktbelastningskällor, markanvändningen i vattendragsområdet eller sjöns interna belastning. Restaureringar av eutrofierade sjöar planeras, men man strävar i regel efter att börja restaureringen först efter att tillräckliga åtgärder för att minska den externa belastningen har vidtagits för att restaureringen ska kunna göras eller om dessa åtgärder med säkerhet kommer att vidtas inom ramen för de övriga sektorernas åtgärdspaket. Som restaureringsmetoder används oftast slåtter av vattenväxter, avlägsnande av torvflak, muddring, restaurering av näringskedjor, syresättning, kemisk fällning av fosfor, avlägsnande av bottenvattenmassa, höjning av vattennivån, tillfällig torrläggning och olika kemiska eller andra behandlingar av sediment. Med hjälp av iståndsättningar kan man förbättra vattenkvaliteten och livsmiljöerna i sjöar, åar och älvar permanent endast om man samtidigt ser till att en tillräcklig minskning av både intern och extern belastning som orsakar problem minskar.

Målen för utvecklingen av regleringspraxisen kan vara mycket varierande och samma objekt kan ha flera mål. Målen kan till exempel vara att förbättra rekreationsvärdet i en reglerad sjö, utnyttja vattenkraften effektivare, hantera översvämnings- och torkrisker, förbättra torrläggningstillståndet t i vattendragets närområde, förbättra vattendragets ekologi eller minska såväl de ekologiska som morfologiska olägenheterna som korttidsregleringen orsakar. Även klimatförändringen har medfört behov av att ändra regleringspraxisen.

De vattenvårdsåtgärder för vattenbyggande, reglering och restaurering som presenterats för Storås-Tjöck ås åtgärdsområde och deras antal presenteras i texten nedan samt i tabell 14.4.1g. Tabellen visar kostnaderna för åtgärderna. Utbudet av åtgärder inom vattenbyggnad, reglering och restaurering och motiveringar för åtgärderna presenteras i guiden: Vesirakentaminen, säännöstely ja vesistökunnostukset, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

Restaurering av eutrofierade sjöar

Under den andra vattenvårdsperioden planerades restaurering av Härkmerifjärden. Åtgärder för översvämningsskydd har genomförts. Under planeringsperioden 2022–2027 är avsikten att göra en utredning och en plan med tanke på mångfalden. Härkmerifjärden är också en del av Lappfjärds våtmarker i Natura 2000-området och är målområde för Helmi-programmet.

Restaurering av Natura-områden som betecknats som särskilda områden

Målet för den tredje planeringsperioden är restaurering av Natura-området Blomträsket. I Freshabit-projektet har man utarbetat en restaureringsplan för fågelsjön. Åtgärder enligt planen har inletts med lokala krafter. Sjön hör nu till Helmi-projektets fågelsjöar som ska restaureras. Åtgärderna innefattar höjning av vattenståndet, slåtter, häckningsholmar, prov- och vårdfiske samt avlägsnande av skadliga främmande arter. Planeringen av restaureringen av den andra Natura 2000-sjön Kodesjärvi har inletts av Storå kommun. Projektet övergår sannolikt till genomförandefasen under planeringsperioden 2022–2027.

Restaurering av livsmiljöer i strömmande vatten

Restaurering av livsmiljön i åar och älvar (avrinningsområde över 100 km²) Det primära målet med restaureringen av livsmiljön i Storå är att förbättra livsförhållandena för flodpärlmusslorna. Genomförandet inom ramen för det planerade projektet Raakku Life sker 2022–2027. Åtgärden för restaurering av livsmiljön i Lillån består av både planering och genomförande. Ett projekt som omfattar både en del som underlättar fiskvandringen och restaurering av livsmiljön har preliminärt planerats. Restaureringen genomförs sannolikt under planeringsperioden 2022–2027.

Restaurering av livsmiljön i bäckar (avrinningsområde mindre än 100 km²). Utredningen och planeringen av restaureringen av Vikbäcken görs under planeringsperioden 2022–2027. Pajuluoma (Lapv.) är målområde för Metve-undersökningen och är ett kraftigt dikat område som följts upp i hög utsträckning. I det första stadiet utarbetas en mångsidig restaureringsplan för strömmande vatten. I planen bör bland annat diversifiering av fåran, stenläggning, ledvägar i trä, lekgrus och yngelstenar samt återställning av fåran ingå. Restaureringen genomförs troligtvis från och med 2025. Huvudfokus i restaureringen av Riipinluoma är att minska belastningen av fasta partiklar som kommer från avrinningsområdet. Åtgärden planeras och genomförs under planeringsperioden 2022–2027. Inom ramen för Helmi-programmet är målet dessutom att främja och genomföra restaureringar av bäckar i Heiniluoma (Tjöck å), Lettoluoma (Heikkilänjoki), Peninluoma och restaurering av bäckar i övre delen av Tjöck å.

Underlättande av fiskvandringen

Åtgärd som underlättar fiskvandringen (fallhöjd < 1 m): Hur Härkmeriå damm fungerar med tanke på fiskvandringen följs upp under planeringsperioden 2022–2027.

Åtgärd som underlättar fiskvandringen (fallhöjd 1–5 m): Holmfors i Lappfjärds ås nedre lopp har bedömts vara ett vandringshinder vid vissa tidpunkter. Dess fallhöjd är 1 m. Åtgärden har flyttats fram från föregående planeringsperiod. Konstruktioner som främjar fiskvandringen planeras under 2020 i samarbete med fiskerimyndigheten. Genomförandet flyttas fram till planeringsperioden 2022–2027. För Storås vattenförekomst föreslås åtgärder som främjar fiskvandringen för Penttilä kvarndamm och Kärjenkoski damm. Både dammarna har en fallhöjd på 1,5 m. Dammen i Lillmahls damm i Tjöck å har bedömts vara ett totalhinder för fiskvandringen, särskilt under lågvatten, då dammens uppdämningskonstruktion är på plats. En åtgärd som underlättar fiskens vandring planeras och genomförs i Lillmahls damm.

Tabell 14.4.1g De föreslagna åtgärderna för vattenbyggande, reglering och restaurering av vattendrag i Storå-Tjöck ås planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027. * = kostnader har inte kunnat beräknats.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Åtgärd som underlättar fiskvandring (fallhöjd <1 m)	1	Antalet konstruktioner	*	*	*
Åtgärd som underlättar fiskvandring (fallhöjd 1–5 m)	4	Antalet konstruktioner	241 000 €	-	17 000 €
Restaurering av Natura-områden som utsetts till särskilda områden	1	Antalet vattenförekomster	65 000 €	7 000 €	12 000 €
Restaurering av livsmiljöer i åar och älvar (avrinningsområde större än 100 km2)	2	Antalet vattenförekomster	56 000 €	-	4 000 €
Restaurering av små eutrofierade sjöar (areal mindre än 5 km2)	1	Antalet vattenförekomster	12 000 €	-	1 000 €
Restaurering av livsmiljöer i bäckar (avrinningsområde mindre än 100 km²)	7	Antalet vattenförekomster	75 000 €	1 000 €	6 000 €

 

Fiskodling

I planeringsområdet för Storå-Tjöck å är fiskodlingens andel både av den totala fosforbelastningen och kvävebelastningen cirka 0,2 procent. För kommersiell fiskodling behövs ett miljötillstånd som beviljats av regionförvaltningsverket. Anläggningen ska ha miljötillstånd om minst 2 000 kg torrfoder per år används i verksamheten per år eller om fiskbeståndet ökar med minst 2 000 kg per år. Antalet åtgärder för fiskodlingen i Storå-Tjöck ås planeringsområde 2022–2027 och kostnaderna för dem presenteras i tabell 14.4.1h. Utbudet av åtgärder inom fiskodlingen och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Kalankasvatus, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

Utbildning och rådgivning inom vattenbruk

Utbildningsdagar som fiskodlarna kan delta i varje år har organiserats av miljöministeriet tillsammans med NTM-centralen i Egentliga Finland samt LUKE. Under utbildningarna kan man till exempel dela ny information om foder, utfodrings- och anläggningsteknik och pågående forsknings- och utvecklingsprojekt samt främja införandet av den uppdaterade miljöskyddsanvisningen för fiskodling.

Tabell 14.4.1h De föreslagna åtgärderna för fiskodling i Storå-Tjöck ås planeringsområde under planeringsperioden 2022–2027.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Fortbildning och rådgivning inom vattenbruket	2	pers./år	-	< 1 000 €	< 1 000 €

 

Industri och företagsverksamhet

Förslag till åtgärder för industrin och företagsverksamheten i det västra vattenförvaltningsområdet under perioden 2022–2027

Åtgärderna inom industrin och företagsverksamheten behandlas på vattenförvaltningsområdesnivå i vattenförvaltningsplanen för det västra vattenförvaltningsområdet. Utbudet av åtgärder inom industrin och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Yhdyskunnat, haja-asutus ja teollisuus, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (Samhällen, glesbebyggelse och industri, planering av vattenvårdsåtgärder för 2022–2027) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.