15.1.2 Planer för minskning av översvämningar i Toby-Laihela å

Laihela-Toby-Runsor i Toby-Laihela ås avrinningsområde är ett av Finlands 22 områden med betydande översvämningsrisk. Toby-Laihela å är en typisk österbottnisk översvämningskänslig å vars stränder är översvämningsområden. På översvämningskänsligheten inverkar bl.a. terrängens flackhet och att det finns få sjöar i området samt markanvändningen på området. I planen för hantering av översvämningsrisker invid Toby-Laihela å redogörs det för områdets översvämningshistoria. De största översvämningarna i Toby-Laihela å inträffade på våren 1953, 1966, 1984, 2013 och 2018 samt sommaren 1967 och hösten 2012. Av ovan nämnda var våröversvämningen 1953 den värsta. Utöver dessa har det enligt historiska uppgifter inträffat översvämningar på våren även åren 1888, 1895, 1899, 1905, 1906, 1916 och 1933. Översvämningen våren 1984 var en sådan som i genomsnitt sannolikt inträffar med ett återkomstintervall på 1/30 år–1/40 år. Översvämningen ledde till att ett antal bostadshus fick fuktskador. Dessutom täckte den stora åkerområden med vatten, särskilt i Ruto och Karkmo, och skar av den av landsväg 715 samt vägen till Vasa flygplats och en del av den kortare landningsbanan. I Toby-Laihela å bildades även isproppar, till exempel vid bron på landsväg 715. Kyro älvs och Toby-Laihela ås gemensamma översvämningsområde, det s.k. bifurkationsområdet, svämmade över i stor omfattning även våren 1984. Våröversvämningarna 2010 och 2011 var större än under de föregående åren, men dock betydligt mindre än på våren 1984. Vid översvämningarna 2010 och 2011 rann inte översvämningsvatten från Kyro älv till bifurkationsområdet mellan Toby-Laihela å och Kyro älv. Våren 2013 var snöns vattenvärde högre än normalt och isen starkare än normalt. Vädret blev varmare exceptionellt snabbt, vilket ledde till snabb snösmältning och plötsliga våröversvämningar. Toby-Laihela ås och Kyro älvs avrinningsområden förenades med varandra i bifurkationsområdet. I Skatila längs Kyro älv steg vattenytan tillfälligt till en mycket hög nivå och översvämningen hade ett återkomstintervall på 1/50 år, vilket berodde på en ispropp mellan Kolkki bro och Skatila. I Karkmo har översvämningen 2013 bedömts ha en återkomstintervall på högst cirka 1/10 år.

Laihela-Toby-Runsor identifierades som ett område med betydande översvämningsrisk (översvämning i vattendrag) i den preliminära bedömningen av översvämningsrisker 2011 och 2018. I det område som täcks av en mycket sällsynt översvämning (HQ 1/1000 a) bor uppskattningsvis 364 personer (Förslag till plan för hantering av översvämningsriskerna i Toby-Laihela ås avrinningsområde 2022–2027).

Kartor över områden som är översvämningshotade och där det är översvämningsrisker som utarbetats för Toby-Laihela å finns i miljöförvaltningens översvämningskarttjänst på adressen https://www.ymparisto.fi/sv-FI/Vatten/Floden_och_oversvamningar/Hur_stor_ar_risken_for_oversvamning_dar_jag_bor/Oversvamningskartor .

Förfarandet för hörande gällande förslaget till planen för hantering av översvämningsriskerna i Toby-Laihela å hölls den 11 november 2020–14 maj 2021. Jord- och skogsbruksministeriet godkänner planen för hantering av översvämningsrisker i december 2021. I planen presenteras kartläggning av översvämningsrisker och av skadebedömningen, de mål och åtgärder som föreslås för området och motiveringar för dessa samt beskrivning av myndighetsverksamhet under en översvämningssituation. Avsikten är att den i fortsättningen ska fungera som en koordinerande handling för riskhanteringen i hela vattendragsområdet.