15.4.1 Åtgärder per sektor

Samhällen och glesbebyggelse

I kustområden och området med små vattendrag är samhällenas andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen cirka 2 procent och av kvävebelastningen cirka 15 procent. Dessutom förbrukar belastningen via reningsverken syrereserverna i de närliggande vattnen och försämrar deras hygieniska status. Via de kommunala avloppsreningsverken kommer det också ut skadliga ämnen i vattnen, såsom metaller, organiska miljögifter och läkemedel. Glesbygdens andel av den totala fosforbelastningen vid kusten och i de små vattendragen är cirka 11 procent och av den totala kvävebelastningen 4 procent. Kustområdet påverkas också av belastningen från de stora åarna och älvarna. 

Antalet åtgärder och kostnaderna för i kustområdet och området med små vattendrag 2022–2027 presenteras i tabell 15.4.1a och b. Samhällenas och glesbygdens utbud av åtgärder och motiveringar för åtgärderna presenteras i guiden: Yhdyskunnat, haja-asutus ja teollisuus, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (Samhällen, glesbebyggelse och industri, planering av vattenvårdsåtgärder för 2022–2027) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen. 

De vattenvårdsåtgärder för glesbebyggelse som föreslagits för kustområdet och de små vattendragen och deras antal är: 

Drift och underhåll av anläggningar: Avloppsvattenreningen i samhällena gäller 127 283 invånare.

Minskning av läckage från avlopp och planerad nedläggning av blandavlopp: saneringar av 11 anläggningar i planeringsområdet föreslås. Utgångspunkten är att alla vattentjänstverk enligt lagen om vattentjänster inom området för åtgärdsprogrammet för vattenvården vid NTM-centralen i Södra Österbotten ska sträva efter att sanera sina nätverk i de delar med blandavlopp som finns kvar i anläggningarna.

Effektivering av hanteringen av ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (samhällen): För planeringsområdet rekommenderas fyra kontrollprogram under den tredje vattenvårdsperioden.

Effektivering av den fastighetsspecifika behandlingen av avloppsvatten: när det gäller glesbebyggelse föreslås för planeringsområdet åtgärder för 3 209 fastigheter utanför avloppsnätet.  

Användning och underhåll av fastighetsspecifika enheter för behandling av avloppsvatten: För planeringsområdet rekommenderas åtgärder för 6 697 fastigheter utanför avloppsnätet.

Tabell 15.4.1a Antalet åtgärder för samhällen inom planeringsområdet för Österbottens kust och små vattendrag under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna. * = kostnader har inte kunnat beräknats.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Drift och underhåll av anläggningar	127 283	Invånare (inv)	-	16 165 000 €	16 165 000 €
Minskning av läckvatten från avlopp och systematisk avveckling av kombinerade avloppssystem	11	saneerattavat Anläggningar som ska saneras, antal	6 237 000 €	-	339 000 €
Effektivering av hantering av ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön	4	Kontrollprogram (antal)	*	*	*

 

Tabell 15.4.1b Antalet åtgärder för glesbebyggelsen inom planeringsområdet för Österbottens kust och små vattendrag under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Effektivering av fastighetsspecifik behandling av avloppsvatten	3 209	Fastigheter utanför avloppsnätverket (antal)	24 092 000 €	-	1 462 000 €
Drift och underhåll av fastighetsspecifika behandlingsanläggningar för avloppsvatten	6 697	Fastigheter utanför avloppsnätverket (antal)	-	1 721 000 €	1 721 000 €

 

Jordbruk

I kustområdena och området med små vattendrag hör åkerbruket till de största källorna till näringsbelastningen. För att uppnå målsättningarna för vattenvården krävs det att man i dessa områden förbättrar näringsämnesåtervinningen och betydligt minskar näringsbelastningen. I kustområden och området med små vattendrag är jordbrukets andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen cirka 45 procent och av kvävebelastningen cirka 38 procent. Kustområdet påverkas också av belastningen från de stora åarna och älvarna.

Antalet åtgärder inom jordbruket och kostnaderna för dem i kustområdet och området med små vattendrag 2022–2027 presenteras i tabell 15.4.1c. Utbudet av åtgärder inom jordbruket och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Maatalous, turkistuotanto ja happamuuden torjunta, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

De åtgärder för vattenvård inom jordbruket som föreslagits för kustområdet och de små vattendragen och deras antal är följande kompletterande åtgärder: 

Vallodling på befintliga torvåkrar: För planeringsområdet föreslås gräsmark på torvåkrar till 95 procent av åkrarnas åkerareal, det vill säga sammanlagt cirka 900 ha.  

Minskad användning av växtskyddsmedel och ekologiskt odlade åkrar: För planeringsområdet föreslås en minskning av användningen av växtskyddsmedel och cirka 14 600 ha ekologiskt odlade åkrar. Målet är att 20 procent av åkermarken ska vara ekologiskt odlad senast 2022–2027. Dessutom har man på arealen för åtgärden uppmärksammat arealen för minskning av växtskyddsmedel. 

Fånggrödor: För planeringsområdet föreslås åtgärder för fånggrödor för 10 procent av åkerarealen, det vill säga cirka 7 100 hektar.

Investeringar i bearbetning av gödsel: 20 nya avskiljningsanläggningar föreslås för området.

Bearbetning av gödsel: Det föreslås att man ska behandla cirka 312 000 m³ gödsel per år i planeringsområdet. 

Miljövänliga gödselspridningsmetoder: För planeringsområdet föreslås en miljövänlig spridning av gödsel på cirka 12 800 hektar per år.

Naturenlig grundtorrläggning: Det rekommenderas att sju projekt genomförs i planeringsområdet under vattenvårdsperioden. 

Våtmarker för jordbruk: Det rekommenderas att cirka 120 ha våtmarker anläggs i planeringsområdet.  

Naturvårdsåkervallar och mångfaldsväxter: I planeringsområdet rekommenderas det att åtgärden genomförs på cirka 2 000 hektar.

Skyddszoner för jordbruket: Det rekommenderas att cirka 380 ha skyddszoner inrättas i planeringsområdet. Som skyddszoner rekommenderas 30 meter skyddszoner på åkrar vars lutning är minst 3 procent. 

Gårdsspecifik rådgivning för jordbruket: Det föreslås att cirka 470 personer i planeringsområdet får rådgivning varje år. Effektiverad rådgivning till gårdar i områden med sura sulfatjordar ingår i jordbruksrådgivningen.

Nya vattenskyddsmetoder inom jordbruket (gips, strukturkalk och fibrer): Åtgärden föreslås för alla lermarker, det vill säga cirka 9 700 hektar. Åkerskiftets slutliga lämplighet ska säkerställas på basis av skiftesspecifika uppgifter. 

Växttäcke under vintern: För planeringsområdet föreslås att 70 procent av åkerarealen ska ha ett växttäcke under vintern, det vill säga totalt cirka 48 300 ha.  

Återvinning av näringsämnen och organiskt material (inkl. gödsel): Det föreslås att sammanlagt cirka 800 hektar näringsämnen och organiskt material återvinns per år i planeringsområdet. 

Reglerad dränering på befintliga torvåkrar: För planeringsområdet föreslås reglerad dränering på de torvåkrar som redan är i bruk på sammanlagt cirka 90 hektar. 

Tabell 15.4.1c Antalet åtgärder inom jordbruket i planeringsområdet för Österbottens kust och små vattendrag under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Vallodling på torvåkrar som redan är i bruk	900	ha/år	-	313 000 €	313 000 €
Minskning av användning av växtskyddsmedel och ekologiskt odlad åker	14 600	ha/år	-	2 336 000 €	2 336 000 €
Fånggrödor	7 100	ha/år	-	710 000 €	710 000 €
Investeringar för bearbetning av gödsel	20	utrustning eller anläggning, antal/period	1 000 000 €	-	87 000 €
Bearbetning av gödsel	312 000	kubik/år	-	624 000 €	624 000 €
Miljövänliga spridningsmetoder av gödsel	12 800	ha/år	-	448 000 €	448 000 €
Naturenlig grundtorrläggning	7	Antalet projekt/period	588 000 €	-	51 000 €
Våtmarker inom jordbruk	120	ha/period	1 740 000 €	55 000 €	206 000 €
Naturvårdsåkrar med gräsvall och mångfaldsväxter	2 000	ha/år	-	298 000 €	298 000 €
Skyddszoner inom jordbruket	380	ha/år	-	133 000 €	133 000 €
Gårdsspecifik rådgivning inom jordbruket	470	pers./år	-	249 000 €	249 000 €
Nya vattenskyddsmetoder inom jordbruket (gips, strukturkalk och fibrer)	9 700	ha/period	2 910 000 €	-	476 000 €
Växttäcke under vintern	48 300	ha/år	-	2 415 000 €	2 415 000 €
Återvinning av näringsämnen och organiskt material (inkl. gödsel)	800	ha/år	-	28 000 €	28 000 €
Reglerad dränering på befintliga torvåkrar	90	ha/period	322 000 €	6 000 €	34 000 €

 

Pälsdjursproduktion

År 2019 fanns det uppskattningsvis 850 pälsfarmer i Finland, som alla fanns i området för åtgärdsprogrammet för vattenvården vid NTM-centralen i Södra Österbotten. De flesta av dem ligger i avrinningsområden nära kusten. Uppgifterna om pälsfarmernas läge och produktion har inte kunnat bedömas med den noggrannhet som behövs regionalt, varför näringen och dess behov av åtgärder behandlas i helhet i detta avsnitt. Pälsdjursproduktionen har dock bedömts utgöra en betydande belastning även i andra planeringsområden och effektiviserad rådgivning till pälsfarmerna om vattenskydd och användning av näringsämnen är åtgärder som vidtagits mot denna belastning. Dessa uppgifter presenteras i de övriga planeringsområdenas texter. Pälsdjursproduktionen har bedömts utgöra en betydande belastning som påverkar vattnens status i 28 procent av ytvattenförekomsterna i åtgärdsprogrammet för vattenvården i området för NTM-centralen i Södra Österbotten som antingen har sämre än god status eller vars status riskerar att försämras.

Vattenskyddsbestämmelserna för pälsproduktionen redogörs det för i samband med tillståndsbehandlingen, varför åtgärderna inom pälsproduktionen till största delen hör till de grundläggande eller till de övriga grundläggande åtgärderna. Den farmvisa rådgivningen räknas till de kompletterande åtgärderna.

Data från övervakningar av vattenvårdsåtgärderna under den andra perioden samlades in i slutet av 2018. Uppföljningsuppgifterna baserades på de uppgifter som verksamhetsutövarna uppgett och utifrån denna information har man gjort en bedömning av behovet av att genomföra åtgärderna för åren 2022–2027.

I nuläget har över hälften av pälsfarmerna täta underlag under skugghusen och hallarna. För uppskattningsvis 80 procent av gårdarna har det byggts system för behandling av avrinningsvatten. Utgångspunkten är att alla gårdar har vidtagit grundläggande vattenskyddsåtgärder, det vill säga förhöjda gödselunderlag, förlängda takskägg samt grundlig restaurering av skugghusfältet. Till basnivån inom vattenskyddet räknas också tillräcklig användning av torrströ. Täta underlag läggs alltid under husen i samband med att farmerna renoveras (ombyggnad av skugghuset) eller i samband med nybyggnad och de installeras också under nuvarande skugghus. Behovet av behandling av avrinningsvatten är inte så stort om pälsdjursuppfödningen enligt rekommendationen i miljöskyddsanvisningen använder täta underlag och takvattnet leds bort så att det inte sköljs från farmområdet.

I planeringen av vattenvården har man uppskattat att alla farmer använder ett system för behandling av avrinningsvatten eller täta underlag innan slutet av 2027. Målet är också att täta underlag under skugghusen eller motsvarande lösningar ska tillämpas inom minst 80 procent av produktionen. Täta underlag läggs alltid under husen i samband med att farmerna renoveras (ombyggnad av skugghuset) eller i samband med nybyggnad. Täta underlag läggs också under de nuvarande skugghusen. Enligt en uppskattning utförs ombyggnader eller nybyggnader för cirka 30 procent av produktionen fram till 2027. Eftersom behandling av avrinningsvatten och täta underlag motsvarar nuvarande tillståndspraxis och bästa tillgängliga teknik, hör de föreslagna åtgärderna till de grundläggande åtgärderna. De föreslagna åtgärderna för pälsdjursproduktionen och kostnaderna för dem framgår av tabell 15.4.1d. Utbudet av åtgärder inom pälsproduktionen och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Maatalous, turkistuotanto ja happamuuden torjunta, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.  

De vattenvårdsåtgärder för pälsproduktionen som föreslagits för kustområdet och de små vattendragen och deras antal är: 

Bearbetning av pälsdjursgödsel: I Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten föreslås det att 50 procent av pälsdjursgödseln bearbetas, det vill säga 132 000 m³ per år. Dessutom föreslås det att två biogasanläggningar byggs.

Rådgivning i anslutning till effektiverat vattenskydd och effektivare användning av näringsämnen på pälsfarmer Det föreslås att cirka 137 gårdar i planeringsområdet får rådgivning varje år. Det föreslås att alla pälsdjursgårdar i området ska delta i ett samråd tre gånger mellan 2022 och 2027.

Metoder för behandling av avrinningsvatten på medelstora och små gårdar: Det uppskattas att det behöver byggas en metod för behandling av avrinningsvatten på sammanlagt 109 medelstora och små gårdar i Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten.

Metoder för behandling av avrinningsvatten Omsorgsfullt och sakkunnigt underhåll behövs på alla gårdar som behandlar avrinningsvatten. Det gäller sammanlagt 295 medelstora och små gårdar samt 170 stora gårdar i Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten.

Byggande av täta underlag inom pälsproduktionen: Det föreslås att sammanlagt 172 500 meter täta underlag byggs i Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten.

Tillämpning av basnivån i vattenskyddet och miljötillståndskraven inom pälsproduktionen: Åtgärden behövs med 865 000 skugghusmeter i Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten.

Tabell 15.4.1d Antalet åtgärder för pälsdjursproduktionen inom området för vattenvårdens åtgärdsprogram i NTM-centralen i Södra Österbotten (förutom rådgivning som har bedömts för kustområdets och de små vattendragens planeringsområde) under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Grundläggande åtgärder
Tillämpning av basnivån i vattenskyddet och miljötillståndskraven inom pälsproduktionen	865 000	skugghusmeter	-	3 460 000 €	3 460 000 €
Byggande av behandling av avrinningsvatten på medelstora och små farmer	109	antalet farmer	693 000 €	-	49 000 €
Underhåll av metoden för behandling av avrinningsvatten på stora farmer	170	antalet farmer	-	721 000 €	721 000 €
Underhåll av metoden för behandling av avrinningsvatten på medelstora och små farmer	295	antalet farmer	-	156 000 €	156 000 €
Övriga grundläggande åtgärder
Byggande av täta underlag inom pälsdjursproduktionen	172 500	skugghusmeter	8 798 000 €	-	619 000 €
Kompletterande åtgärder
Rådgivning gällande effektiverat vattenskydd och effektivare användning av näringsämnen på pälsfarmer	137	farmer/år	-	58 000 €	58 000 €
Bearbetning av pälsdjursgödsel	132 000	kubik/år	1 200 000 €	1 453 000 €	1 557 000 €

 

Markbunden försurning

Konsekvenserna av surheten i marken drabbar området med små vattendrag och åmynningar. Att på ett effektivt sätt rikta in vattenvårdsåtgärderna på bekämpning av försurning på detta område är avgörande för att uppnå statusmålen för vattendragen. Kartläggningsuppgifterna om förekomsten av sura sulfatjordar som är en förutsättning för att kunna rikta in åtgärderna blev färdiga 2016. Åtgärderna riktas i huvudsak mot jordbrukssektorn, men även inom skogsbruket, torvproduktionen och mark- och anläggningsarbeten bör man förebygga de olägenheter för vattendragen som orsakas av sura sulfatjordar. 

Antalet åtgärder för bekämpning av försurning och kostnaderna för dem i Österbottens kustområde och de små vattendragen i området 2022–2027 presenteras i tabell 15.4.1e och b. Utbudet av åtgärder för bekämpning av försurning och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Maatalous, turkistuotanto ja happamuuden torjunta, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen. 

De vattenvårdsåtgärder för bekämpningen av försurning som föreslagits för kustområdet och de små vattendragen och deras antal är: 

Vallodling på sura sulfatjordar: Man har uppskattat mängden åkermark på sura sulfatjordar och föreslår att 20 procent av denna areal ska vara mångåriga vallar, det vill säga 7 400 ha. 

Reglering av torrläggningsförhållanden: Målet är att reglera dräneringsförhållandena på 33 000 ha sulfatjordar inom jord- och skogsbruket. 

Byggande, automatisering, skötsel och underhåll av reglerad dränering och bevattning för bekämpning av försurning: Målet är att reglerad dränering ska inrättas och skötas på en areal på 18 000 ha.

Riskkartläggning av sulfatjordar: GTK har räknat samman de röda områdena (hög sannolikhet för förekomst) på sannolikhetskartorna för sura sulfatjordar och de områden som fortfarande saknas med samma formel. Även andra markanvändningsformer än åkermark ingår. Det är tänkt att riskkartläggningar ska göras på 11 200 ha per år. 

Tabell 15.4.1e Antalet åtgärder för bekämpning av surhet inom planeringsområdet för Österbottens kust och små vattendrag under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Vallodling på sura sulfatjordar	7 400	ha/år	-	418 000 €	418 000 €
Reglering av torrläggningsförhållanden i bekämpningen av surhet	33 000	ha	-	4 950 000 €	4 950 000 €
Anläggande, automatisering, skötsel och underhåll av reglerad dränering och bevattning i bekämpningen av surhet	18 000	ha/period	44 542 000 €	3 600 000 €	7 467 000 €
Kartläggning av risker på sura sulfatjordar	11 200	ha/år	-	280 000 €	280 000 €

 

Skogsbruk  

I kustområden och området med små vattendrag är jordbrukets andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen cirka 28 procent och av kvävebelastningen cirka 28 procent. Kustområdet påverkas också av belastningen från de stora åarna och älvarna. 

I allmänhet baserar sig vattenvården inom skogsbruket på noggrann åtgärdsvis planering. Åtgärdsvis övervägs vattenvårdslösningar, som är det bästa sättet att notera faktorer som gäller t.ex. lutningen i terrängen, jordmånens erosionskänslighet, flöden och närheten till vattendrag. Mer detaljerade vattenskyddsplaner görs för närvarande bl.a. i samband med projekt för iståndsättningsdikning. För att förebygga erosion och begränsa drivande suspenderade ämnen används vid iståndsättningsdikning åtgärder som bl.a. dikesavbrott, slamgropar, grunddammar, sedimenteringsdammar, våtmarker och översilning. I samband med föryngringsavverkning, markberedning och gödsling används skyddszoner och -remsor samt lättare markberedningsmetoder och sedimenteringsbassänger som vattenvårdsmetoder. I samband med genomförandet av åtgärderna görs i allmänhet en mer detaljerad inriktning och planering. I stället för slutavverkning rekommenderas det att man, i stigande grad, överväger skogsbruk som bygger på kontinuitetsskogsbruk och i samband med det även tar hänsyn till vattenskyddet. Både skogarnas biologiska mångfald och vattendragens tillstånd skulle gynnas. Åtgärderna vid Österbottens kust och i små vattendrag har planerats med hänsyn till hela avrinningsområdets skogsareal. I samband med genomförandet av åtgärderna görs i allmänhet en mer detaljerad inriktning och planering. 

Antalet åtgärder inom skogsbruket och kostnaderna för dem i i kustområdet och området med små vattendrag 2022–2027 presenteras i tabell 15.4.1f och b. Utbudet av åtgärder inom skogsbruket och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Metsätalous, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen. 

De vattenvårdsåtgärder för skogsbruket som föreslagits för kustområdet och de små vattendragen och deras antal är: 

Vattenskyddet inom och planeringen av iståndsättningsdikningen som en del av skogsvården i myrskogar: Åtgärden rekommenderas för alla iståndsättningsdikningar som görs i området och mer intensivt i områden med känsliga vattendrag eller där skogsbruket har en betydande inverkan på vattendraget. I kustområdet och området med små vattendrag föreslås åtgärden för sammanlagt cirka 6 102 hektar.

Skyddsremsa vid förnyelseavverkningar: Åtgärden rekommenderas vid all föryngringsavverkning i området. Skyddsremsornas beräknade areal i planeringsområdet är cirka 180 ha. Vid bedömningen av remsans areal har man använt bredden 15 meter. I praktiken är det med tanke på vattenskyddet och naturvärdena viktigt att använda en skyddsremsa med varierande bredd som beaktar de lokala förhållandena, såsom erosionskänsligheten i strandzonen.

Effektivisering av vattenskyddet inom skogsbruket (hektar och antal vattenskyddsstrukturer): Det rekommenderas att åtgärden genomförs särskilt i vattendragsområdet för de vattenförekomster som ingår i Natura 2000-nätverket eller objekt som är av naturekonomisk betydelse eller som har något annat särskilt behov. Det rekommenderas att åtgärden genomförs på cirka 1 215 ha per år och sammanlagt cirka 54 vattenskyddskonstruktioner. 

Utbildning och rådgivning inom skogsbruket: I kustområdet och området med små vattendrag rekommenderas det att åtgärden genomförs heltäckande i hela området. Utbildning och rådgivning föreslås för cirka 71 markägare per år.

Tabell 15.4.1f Antalet åtgärder inom skogsbruket i planeringsområdet för Österbottens kust och små vattendrag under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Vattenskydd och planering av iståndsättningsdikningar som en del av myrskogsvården	6102	ha/period	458 000 €	31 000 €	70 000 €
Skyddszoner för föryngringsavverkningar	180	ha/period	773 000 €	10 000 €	77 000 €
Effektivering av vattenskyddet inom skogsbruket	1215	ha/år	-	10 000 €	10 000 €
Effektivering av vattenskyddet inom skogsbruket	54	st. vattenskydds- konstruktion/period	97 000 €	-	8 000 €
Fortbildning och rådgivning inom skogsbruket	71	pers./år	-	13 000 €	13 000 €

 

Torvproduktion  

I kustområden och små vattendrag är torvproduktionens andel av vattendragens totalfosfor- och totalkvävebelastning cirka 0,1 procent. Vid kusten och i de små vattendragen finns några torvproduktionsområden. Vattenskyddet i torvproduktionsområden har gjort framsteg under den andra vattenvårdsperioden och bygger till stor del på BAT-metoder (bästa tillgängliga teknik). De befintliga vattenskyddsstrukturerna i torvproduktionsområdena är dock i varierande skick och fungerar olika bra. Torvproduktionen har minskat under de senaste åren. 

Antalet åtgärder inom torvproduktionen och kostnaderna för dem i kustområdet och området med små vattendrag 2022–2027 presenteras i tabell 15.4.1g och b. Utbudet av åtgärder inom torvproduktionen och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Turvetuotanto, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen. 

De vattenvårdsåtgärder för torvproduktionen som föreslagits för kustområdet och de små vattendragen och deras antal är: 

Översilnings- och vegetationsfält: Före utgången av 2027 föreslås ett översilningsfält som fungerar året runt för behandling av dräneringsvatten i alla verksamma torvproduktionsområden. Dikade översilningsfält (genom pumpning och utan pumpning) presenteras på sammanlagt 234 ha och odikade översilningsfält (genom pumpning och utan pumpning) 239 ha. Numera används cirka 227 hektar översilningsfält i kustområdet och området med små vattendrag och före utgången av 2027 täcker ytavrinningen uppskattningsvis 470 hektar. Vegetationsfälten används i fortsättningen främst för att effektivisera vattenskyddet i områden som tas ur produktion när det inte är möjligt att bygga ett översilningsfält. Totalt 143 ha vegetationsmark föreslås (med och utan pumpning). 

Baskonstruktioner för vattenskyddet: Sammanlagt 601 ha grundläggande vattenskyddskonstruktioner föreslås.  

Reglering av vattenföringen: Reglering av vattenföringen rekommenderas för att jämna ut vattenföringen till alla torvproduktionsområden där detta kan genomföras. Reglering av vattenföringen på sammanlagt 601 hektar föreslås. Metoden rekommenderas särskilt för användning i områden med stora höjdskillnader. Betydelsen av reglering av vattenföringen betonas under perioder med hög avrinning. I dag finns reglering av vattenföringen i nästan alla produktionsområden och det krävs i miljötillstånd för det.  

Tabell 15.4.1g Antalet åtgärder för torvproduktionen inom planeringsområdet för Österbottens kust och små vattendrag under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Vegetationsfält/våtmark med pumpning	143	Produktionsområden ha	-	7 000 €	7 000 €
Dikat ytavrinningsfält med pumpning	224	Produktionsområden ha	-	11 000 €	11 000 €
Dikat ytavrinningsfält, ingen pumpning	10	Produktionsområden ha	-	<1 000 €	<1 000 €
Odikat ytavrinningsfält med pumpning	239	Produktionsområden ha	-	12 000 €	12 000 €
Grundkonstruktioner för vattenskyddet	601	Produktionsområden ha	-	63 000 €	63 000 €
Reglering av vattenföring	601	Produktionsområden ha	-	5 000 €	5 000 €

 

Vattenbyggande, reglering och restaureringar  

Ett centralt mål för restaureringen av vattendrag i enlighet med planeringen av vattenvården är att förbättra vattendragens ekologiska status. Vattendrag restaureras och vårdas även för att återställa och bevara bland annat vatten- och strandnatur, rekreationsmöjligheter, fiskbestånd och värdefulla landskap. För att uppnå bestående resultat av vattnens status ska åtgärder vidtas både i avrinningsområdet och i själva vattendraget. Restaurering av vattendrag förutsätter i allmänhet tillstånd enligt vattenlagen. Vid restaurering av eutrofa sjöar och vikar är det ofta också fråga om minskning av den s.k. interna belastningen. För att uppnå god status fordras då att både den yttre och den inre belastningen minskas. 

Målet för restaureringen av åar, älvar och bäckar är oftast att återställa gynnsamma förhållanden för fisk och övriga vattenorganismer på strömställen. Samtidigt strävar man efter att återställa små vattendrag så att vattenförhållandena i dem blir mera naturenliga. Restaureringar av livsmiljöer i åar och älvar fokuseras på vattendragsområden vars tillstånd är sämre än bra samt vattendragsområden där man med strukturell restaurering kan förbättra vattendragens ekologiska status. De huvudsakliga restaureringsmetoderna som används är diversifiering av djup- och flödesförhållandena med hjälp av trösklar, sänkor och stenläggning, ökning av mängden lekgrus, avlägsnande av igenslamningar samt återförande av vatten till torrlagda fåror. Att göra en uträtad strandlinje mer diversifierad, bredda lugnvattnet, avlägsna strandskydden eller ändra dem till naturligt tillstånd och avlägsna vallar eller flytta dem längre bort från strandlinjen är restaureringsmetoder som lämpar sig för översvämningsskyddade delar av älvar och åar. 

Inom området för åtgärdsprogrammet för vattenvården i NTM-centralen i Södra Österbotten eutrofieras sjöarna av näringsbelastning, som kommer från punktbelastningskällor, markanvändningen i vattendragsområdet eller sjöns interna belastning. Restaureringar av eutrofierade sjöar planeras, men man strävar i regel efter att börja restaureringen först efter att tillräckliga åtgärder för att minska den externa belastningen har vidtagits för att restaureringen ska kunna göras eller om dessa åtgärder med säkerhet kommer att vidtas inom ramen för de övriga sektorernas åtgärdspaket. Som restaureringsmetoder används oftast slåtter av vattenväxter, avlägsnande av torvflak, muddring, restaurering av näringskedjor, syresättning, kemisk fällning av fosfor, avlägsnande av bottenvattenmassa, höjning av vattennivån, tillfällig torrläggning och olika kemiska eller andra behandlingar av sediment. Med hjälp av iståndsättningar kan man förbättra vattenkvaliteten och livsmiljöerna i sjöar, åar och älvar permanent endast om man samtidigt ser till att en tillräcklig minskning av både intern och extern belastning som orsakar problem minskar. 

Att minska olägenheterna på grund av vattenbyggande i sjö- och kustvattenförekomster är en åtgärd genom vilken man kan minska människans verksamhet eller de konsekvenser den medför genom att minska och återställa den förändrade miljön i efterhand. Behov av att förbättra den hydromorfologiska statusen kan orsakas till exempel av muddring av hamnar, stränder och fartygsleder, öppnande av slutna havsvikar (förstadiet till flador) för båtliv, invallning av stränder och andra förändringar av stränderna samt minskning av olägenheter som orsakas av olika havskonstruktioner (till exempel hamnar, gasledningar, varv och vindkraftverk). När befintliga konstruktioner ändras kan det till exempel handla om att förbättra vattenomsättningen eller avlägsna överflödiga vattenkonstruktioner och återställa livsmiljön. Små, enstaka muddringar utgör i allmänhet inget hot mot uppnåendet av miljömålet, men många små muddringar i samma vattenförekomst kan göra det. Denna åtgärd omfattar också hantering och reglering av små muddringsprojekt.

De vattenvårdsåtgärder för vattenbyggande, reglering och restaurering som presenterats för kustområdet och området med små vattendrag och deras antal presenteras i texten nedan samt i tabell 15.4.1h. Tabellen visar kostnaderna för åtgärderna.  Utbudet av åtgärder inom vattenbyggnad, reglering och restaurering och motiveringar för åtgärderna presenteras i guiden: Vesirakentaminen, säännöstely ja vesistökunnostukset, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen. 

Restaurering av en eutrofierad havsvik

Slåtter av Vassorfjärden utanför Kyro älv föreslås som en del av översvämningsskyddet. Syftet med slåttern är också att öka betydelsen av för många igenvuxna områden för sjöfågelarter i Natura 2000-området. Restaurering av eutrofierade havsvikar föreslås också för vattenförekomsterna Sideby udd, Pjelaxfjärden, Norrnäs, Sundoms inre skärgård, Bastufjärden (Söderudden), Skinnarfjärden-Köklotfjärden och området utanför Jakobstad.

Minskning av olägenheterna av vattenbyggande

I Kvarken Flada-projektet identifierades tio flador där det behövs återställning av en muddrad tröskel. Dessa ligger i vattenförekomsterna Bastufjärden (Söderudden), Bergöfjärden, Gloppet, Korshamnsfjärden-Storfjärden, Larsmo skärgård, Mickelsörarna-Rödgrynnorna, Ritgrund-Norra gloppet, Nykarleby yttre och Valsörsgloppet. I vattenförekomsterna Södra stadsviken-Kråkfjärden, Gerby-Västervik-Iskmo och Kyro älv har många vattenbyggnadsprojekt genomförts, såsom broar, vägbankar, ett hamnområde och översvämningsskydd. För alla dessa föreslås en åtgärd för att minska olägenheterna av vattenbyggande i kustvattenförekomster. De många små muddringarna i området kring den inre skärgården har förändrat strandlinjen i vattenförekomsterna på ett betydande sätt. För dessa områden föreslås hantering av små muddringar och tillhörande reglering som en del av åtgärden att minska olägenheterna av vattenbyggande i kustvattenförekomster. Även för vattenförekomsten Lappsunds å föreslås att olägenheterna av vattenbyggande minskas.

Restaurering av livsmiljöer i åar och älvar

Utredningar om restaureringen av livsmiljön i ån föreslås för vattenförekomsterna Malax å, Långån, Munsala å, Pannbäcken och Vörå å.

Restaurering av livsmiljöer i bäckar

Utredning och planering av restaurering av livsmiljön i bäcken föreslås för Karperöströmmens vattenförekomst.

Restaurering av en liten eutrofierad sjö

Restaurering av en liten eutrofierad sjö föreslås för Karperöfjärden och Röukas träsk.

Restaurering av livsmiljöer i små strömmande vatten

Restaurering av livsmiljöer i små strömmande vatten föreslås för bäckar i området som behöver restaureras. Man uppskattar att man under perioden 2022–2027 gör utredningar och planerar för cirka 15 objekt och att restaureringen genomförs på 10 objekt. Dessutom är Toby-Laihela ås källor med i Helmi-programmet.

Annat vattenbyggande, reglering och restaurering av vattendrag

Metviken är en del av Södra stadsviken-Kråkfjärden och ligger nedanför den förorenade Infjärden. Den gamla belastningen från Infjärden påverkar också Metviken.

Annan åtgärd som riktas direkt till vattendragen

Lappsunds å har ändrats hydrologiskt och morfologiskt för bland annat översvämningsskyddet. I anslutning till det föreslås en annan åtgärd som är direkt inriktad på vattendraget.

Tabell 15.4.1h De föreslagna åtgärderna för vattenbyggande, reglering och restaurering av vattendrag inom planeringsområdet för Österbottens kust och små vattendrag under planeringsperioden 2022–2027. * = kostnader har inte kunnat beräknats.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Restaurering av livsmiljöer i åar och älvar (avrinningsområde större än 100 km2)	5	Antalet vattenförekomster	14 000 €	-	1 000 €
Restaurering av små eutrofierade sjöar (areal mindre än 5 km2)	2	Antalet vattenförekomster	124 000 €	5 000 €	14 000 €
Restaurering av livsmiljön i små strömmande vatten (avrinningsområde mindre än 200 km², regional åtgärd)	25	Antalet vattenförekomster	325 000 €	120 000 €	143 000 €
Restaurering av livsmiljöer i bäckar (avrinningsområde mindre än 100 km²)	2	Antalet vattenförekomster	15 000 €	-	1 000 €
Restaurering av en eutrofierad havsvik	8	Antalet vattenförekomster	1 820 000 €	-	128 000 €
Minskning av olägenheter orsakade av vattenbyggande i sjö- och kustvattenförekomster	36	Antalet vattenförekomster	200 000 €	-	14 000 €
Annan åtgärd som riktas direkt till vattendragen	1	Antalet vattenförekomster	*	*	*
Åtgärd – annat vattenbyggande, reglering och vattendragsrestaurering	1	Antalet vattenförekomster	*	*	*

 

Fiskodling

I kustområden och området med små vattendrag är fiskodlingens andel av den totala fosforbelastningen cirka två procent och av kvävebelastningen cirka en procent. Kustområdet påverkas också av belastningen från de stora åarna och älvarna. För kommersiell fiskodling behövs ett miljötillstånd som beviljats av regionförvaltningsverket. Anläggningen ska ha miljötillstånd om minst 2 000 kg torrfoder per år används i verksamheten per år eller om fiskbeståndet ökar med minst 2 000 kg per år. I kustområdet finns sammanlagt 10 sådana och de ligger i vattenförekomsterna Kristinestad syd, utanför Skaftung, Kaskö-Kristinestad och Kaskö-Sideby. Fler fiskodlingsanläggningar planeras på det öppna havet. 

Antalet åtgärder inom fiskodlingen och kostnaderna för dem i kustområdet och området med små vattendrag 2022–2027 presenteras i tabell 15.4.1i. Utbudet av åtgärder inom fiskodlingen och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Kalankasvatus, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.

Bedömning av behovet av effektiverat vattenskydd vid nätkasseodling görs i samband med att tillstånden ses över Behovet av att effektivera vattenskyddet vid nätkasseodlingsanläggningarna bedöms enligt förfarandena i miljöskyddslagen. Åtgärden föreslås för anläggningar vars tillstånd förnyas 2022–2027. I kustområdet föreslås åtgärden för 7 anläggningar under perioden 2022–2027.

Utbildning och rådgivning inom vattenbruk

Utbildningsdagar som fiskodlarna kan delta i varje år har organiserats av miljöministeriet tillsammans med NTM-centralen i Egentliga Finland samt LUKE. Under utbildningarna kan man till exempel dela ny information om foder, utfodrings- och anläggningsteknik och pågående forsknings- och utvecklingsprojekt samt främja införandet av den uppdaterade miljöskyddsanvisningen för fiskodling. Utbildning och rådgivning i vattenbruk föreslås för två personer per fiskodlingsanstalt. Utbildning och rådgivning i vattenbruk föreslås för minst 20 personer årligen i kustområdet.

Tabell 15.4.1i Antalet åtgärder för fiskodlingen inom planeringsområdet för Österbottens kust och små vattendrag under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Åtgärd	Antal	Enhet	Investerings- kostnader sammanlagt	Drifts- kostnader sammanlagt	Kostnader per år
Behovet av effektiverat vattenskydd vid nätkasseodling bedöms i samband med att anläggningarnas tillstånd ses över	7	st.	-	100 000 €	100 000 €
Fortbildning och rådgivning inom vattenbruket	20	pers./år	-	4 000 €	4 000 €

 

Industri och företagsverksamhet

Åtgärderna inom industrin och företagsverksamheten behandlas på vattenförvaltningsområdesnivå i vattenförvaltningsplanen för det västra vattenförvaltningsområdet. Utbudet av åtgärder inom industrin och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Yhdyskunnat, haja-asutus ja teollisuus, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (Samhällen, glesbebyggelse och industri, planering av vattenvårdsåtgärder för 2022–2027) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.