16.1 Inledning
Kumo älvs vattendrags källflöden
Detta uppdaterade åtgärdsprogram för avrinningsområdet för Etseri och Pihlajavesistråten sträcker sig fram till 2027. I samband med uppdateringen har en mellanbedömning av vattnens status och av de åtgärder som behövs för att vattnen ska uppnå god status gjorts. Det ursprungliga målet, åtminstone god status, skulle uppnås senast 2015. Beträffande vissa vatten har det varit omöjligt att uppnå de mål som krävs, exempelvis på grund av naturförhållandena eller av ekonomiska skäl. I sådana fall kan man ge tilläggstid till år 2027 för att målen ska nås. Tidsfristen för uppnåendet av miljömålen för vattenvården kan på vissa villkor förlängas efter 2027. Förlängningsbehovet kan konstateras först efter planeringen av åtgärder och granskningen av åtgärdsförslag, och tydliga motiveringar till detta ska ges. Detta åtgärdsprogram innehåller en gemensam syn på vattenskyddsproblemen i vattendragsområdet och på hur de kan lösas. De åtgärder som behövs för att förbättra och bevara vattnens status presenteras i kapitel 16.4.
Etseri- och Pihlajavesistråtens avrinningsområde sträcker sig huvudsakligen till NTM-centralen i Södra Österbotten och delvis till NTM-centralen i Mellersta Finland och hör till vattenförvaltningsområdet Kumo älv-Skärgårdshavet-Bottenhavet (det s.k. västra vattenförvaltningsområdet).
De centrala samarbetsparterna har deltagit i utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Vattenvårdsåtgärderna och utarbetandet av åtgärdsprogrammet för Etseri- och Pihlajavesistråten har behandlats i samarbetsgruppen för vattenvård under planeringsprocessen.
Väsentliga frågor om vattenvården har tagits upp under kungörelsen 2.11.2020–14.5.2021. När det gäller Etseri- och Pihlajavesistråten påverkar belastningen av näringsämnen och fasta partiklar vattnens status. Återkopplingen och utlåtandena som kommit via hörandet av medborgarna har beaktats när åtgärdsprogrammet utarbetades.
Etseri- och Pihlajavesistråten
Etseristråtens och Pihlajavesistråtens sammanlagda areal är 1 850 km2. Etseristråten, som är belägen i Södra Österbottens område, upptar 1 150 km2 av områdets areal. Pihlajavesistråten som i huvudsak är belägen i Mellersta Finland, upptar 450 km2 av arealen och Uurasjärvi som är belägen i Birkaland har ett avrinningsområde på 250 km2. Den vanligaste formen av markanvändning på Etseristråtens avrinningsområde är skogsbruk, men det finns också rikligt med myrar, och torvproduktionens andel är ca 2 procent. Området är relativt glest bebyggt och åkrarna utgör bara cirka 6 procent. En naturligt hög humushalt i vattendragen är typiskt för Pihlajavesistråten. Pihlajavesi och småvattnen ovanför vattendraget samt Pihlajavesistråten och Sappiojärvi strandskyddsområde hör dessutom till Natura 2000-nätverket.
De största problemen i sjöarna vid Etseristråten är eutrofiering orsakad av diffus belastning, partikelbelastning orsakad av skogsdikningar och torvproduktion samt regleringen av vattenståndet. Dessa kan förutom övergödningen av vattendraget även ha skadliga konsekvenser för flodkräftbestånden längs leden. I den preliminära klassificeringen av vattenförekomsternas ekologiska status som färdigställdes 2019 har bland annat Niemisvesi-Pemu, Hankavesi, Ouluvesi, Peränne samt Pihlajavesi, Uurasjärvi och Liesjärvi status bedömts vara god. Målet är att bevara en god status i dessa vattendrag. Bland annat Ähtärinjärvi, Välivesi, Inhanjoki, Kolunjoki, Mämmikoski-Kirkkokanava, Maso-Ryönänkoski och Martinjärvi bedömdes ha en sämre än god status. För att förbättra dessa vattendrags status krävs åtgärder för att minska eutrofieringen och partikelbelastningen. Dessutom bör dammar och andra konstruktioner som hindrar fiskarnas vandring avlägsnas för att god ekologisk status ska uppnås. Det finns inga kraftigt modifierade vattendrag i området.
För att uppnå och trygga god status i vattendragen som hör till Etseri- och Pihlajavesistråten bör närings- och partikelbelastningen minskas. I åtgärdsprogrammet för området presenteras åtgärder som siktar på en minskning av näringsämnesbelastningen med ungefär 10 procent samt minskning av partikelbelastningen och förbättring av fiskarnas vandringsmöjligheter.
Hur mår Etseri- och Pihlajavesistråten?
På Etseri- och Pihlajavesistråten leder finns det många vattenförekomster med god ekologisk status. Ungefär en fjärdedel av vattenförekomsterna har dock måttlig ekologisk status, exempelvis Ähtärinjärvi. Tre vattenförekomster med god status riskerar att försämras till en måttlig ekologisk status: Koskelankoskiområdet, Liesjärvi och Suojärvi. Även en sjö med utmärkt status riskerar att försämras till god status: Valkeajärvi. Vattendragen belastas av jordbruk, skogsbruk, torvproduktion samt i några sjöar av avloppsvatten från gles- och fritidsbebyggelse. Vattendragens status försämras dessutom av olika hydromorfologiska variabler, såsom reglering av vattendrag och olika vandringshinder för fiskar.
Hur kan man uppnå god status?
För att uppnå en god ekologisk status måste halten av näringsämnen och suspenderade ämnen i vattendragen i Etseri- och Pihlajavesistråten sänkas betydligt. Fiskbestånden i vattnen nedanför Etseri måste kunna röra sig och fiskarna måste ha tillräckligt med fortplantningsområden. Livsmöjligheterna för öringsbestånden och kräftbestånden i åarna måste förbättras. Fåror i naturtillstånd eller som liknar det med tillhörande strandzoner måste bevaras och deras status förbättras där det är möjligt. Fiskbeståndet i Ähtärinjärvi, Pihlajavesi, Uurasjärvi, Niemisvesi-Pemu och Peränne måste vårdas på ett ekologiskt och fiskeriekonomiskt hållbart sätt.
Den organiska belastningen av suspenderade ämnen och humus måste minskas särskilt i vattendragsområdets källflöden och ökningen av vattnens färgvärden måste stoppas. Kvicksilverhalterna i fiskarna överskrider i stor utsträckning miljökvalitetsnormen utifrån en riskbedömning. Kontrollen av halterna måste fortsätta. Specialkraven för Natura 2000-området längs Pihlajavesistråten måste beaktas.
Hur påverkar åtgärderna?
Den ekologiska statusen för Valkeajärvi som ligger i Pihlajavesistråten har förblivit utmärkt och den ekologiska statusen för Hautojärvi, också i Pihlajavesistråten, har stigit från god till utmärkt. Trettio vattenförekomster har behållit en god ekologisk status. Två vattenförekomster som inte hade klassificerats under den andra vattenvårdsperioden har klassificerats som av god ekologisk status. Ouluvesis ekologiska status var utmärkt under den andra vattenvårdsperioden. Under den tredje vattenvårdsperioden har dess ekologiska status klassificerats som god på grund av mer omfattande material och därmed är klassificeringen mer tillförlitlig än tidigare. Målet om god status i vattnen som satts upp för den andra förvaltningsperioden uppnåddes inte i någon av de vattenförekomster för vilka målet hade satts upp. Den ekologiska statusen för vattenförekomsterna i Etseri och Pihlajavesistråten kan förbättras genom de föreslagna åtgärderna för vattenvårdsperioden 2022–2027. En förlängning behövs för att uppnå en god ekologisk status fram till slutet av 2027, i Inhanjoki på grund av teknisk orimlighet, i Kolunjoki på grund av övermäktiga naturförhållanden, i Liesjoki på grund av övermäktiga naturförhållanden, i Maso-Ryönänkoski på grund av teknisk orimlighet och övermäktiga naturförhållanden, samt i Hirvijoki och Martinjärvi på grund av övermäktiga naturförhållanden.
