16.3.1 Mål för förbättring av vattnens status under den tredje vattenvårdperioden

I planeringsområdet för Etseri- och Pihlajanvesistråten klassificerades sammanlagt 39 vattenförekomster under den andra planeringsperioden, av vilka målet god ekologisk status före 2021 sattes för 162 vattenförekomster med sämre än god status. Av dessa uppnådde ingen vattenförekomst målet före 2021. Två vattenförekomster klassificerades inte alls.

På samma sätt som under den andra planeringsomgången har man också nu bedömt betydande belastning, det vill säga faktorer som försämrar statusen, som vatten i sämre än gott tillstånd är utsatta för, men också vad som orsakar det. På den här grunden kan man skilja de vattenförekomster där målet för vattenvården sannolikt uppfylls utan nya åtgärder, från dem där bevarandet eller uppnåendet av målstatusen kräver nya åtgärder. I tabell 16.3.1a presenteras betydande belastning i planeringsområdet för Etseri- och Pihlajanvesistråten. Detaljerad information finns i datasystemet för vattenförekomster, som kan nås via webbplatsen ”Vaikuta vesiin” (www.ymparisto.fi/vaikutavesiin > Vesienhoito). 

Tabell 16.3.1a Betydande tryck på klassificerade vattenförekomster i Etseristråtens och Pihlajavesistråtens planeringsområde (st.).

Målet är att bevara en utmärkt status i två (Valkeajärvi och Hautojärvi) och att bevara en god status i 30 vattenförekomster (21 sjöar och 9 åar) (tabell 16.3.1b). För de övriga är målet att uppnå en god status.

Tabell 16.3.1b Statusmålen för de ytvattenförekomster som har granskats i Etseristråtens och Pihlajavesistråtens planeringsområde. De kraftigt modifierade vattenförekomsterna har bedömts i förhållande till den maximala potentialen.

I planeringsområdet för Etseri- och Pihlajanvesistråten har följande åar och sjöar inte god ekologisk status.

• Åar och älvar: Inhanjoki, Kolunjoki, Liesjoki, Hirvijoki och Maso-Ryönänkoski

• Sjöar: Ähtärinjärvi, Välivesi, Köminjärvi och Martinjärvi

Dessutom kan den utmärkta eller goda statusen i Liesjärvi-, Suojärvi-, Valkeajärvi- och Koskelankoskiområdet preliminärt anses riskera att försämras.

Eutrofieringen, belastningen av fasta partiklar och i synnerhet humusbelastningen försämrar statusen i alla de granskade å- och älvområdena och sjöarna. Dessutom påverkar vandringshinder och många andra strukturella förändringar statusen i flera av de granskade vattenområdena.

För att uppnå god ekologisk status i planeringsområdet för Etseri- och Pihlajavesistråten krävs följande:

• Halterna av näringsämnen och suspenderat material i vattendraget bör sänkas eller högst vara på nuvarande nivå, om den eftersträvade halten har uppnåtts.

• Den organiska belastningen av suspenderade ämnen och humus måste minskas särskilt i vattendragsområdets källflöden och ökningen av vattnens färgvärden måste stoppas.

• Fiskbestånden i vattnen nedanför Etseri måste kunna röra sig och fiskarna måste ha tillräckligt med fortplantningsområden.

• Livsmöjligheterna för öringsbestånden och kräftbestånden i åarna måste förbättras.

• Fiskbeståndet i Ähtärinjärvi, Pihlajavesi, Uurasjärvi, Niemisvesi-Pemu och Peränne måste vårdas på ett ekologiskt och fiskeriekonomiskt hållbart sätt.

• Fåror i naturtillstånd eller som liknar det med tillhörande strandzoner måste bevaras och deras status förbättras där det är möjligt.

• Specialkraven för Natura 2000-området längs Pihlajavesistråten ska beaktas.

• Kvicksilverhalterna i fiskarna överskrider i stor utsträckning miljökvalitetsnormen utifrån en riskbedömning. Kontrollen av halterna måste fortsätta

Statusmål för åar och älvar

Åarna längs Pihlajanvesistråten har god ekologisk status, med undantag av Hirvijoki, Liesjoki och delen Maso-Ryöninkoski. I dessa vattendrag förutsätter en förbättring eller upprätthållande av statusen att belastningen eller andra åtgärder som försämrar statusen inte ökas. Fåran och strandzonen i åar och forsar är vanligtvis i tämligen naturtillstånd, men det kan ändå finnas behov av till exempel restaurering av forsar. Utvecklingen av humushalten bör följas upp. Mål: att hålla halterna av näringsämnen och suspenderade ämnen högst på nuvarande nivå samt värna om eller öka mångfalden i åar och älvar och tillhörande strandzon. En del av dem kan genom mindre åtgärder som minskar belastningen och sparar på strandnaturen till och med uppnå en utmärkt status. En del av å- och älvavsnitten är representativa vattenleder som hör till skyddsområdesnätverket Natura 2000. På dessa platser ska man utöver målen för den ekologiska statusen se till att målen i habitatdirektivet uppnås.

Statusen för Niemisjoki, Kolunjoki och Myllypuro-Haapajoki, som mynnar ut i Etseristråten påverkas i varierande grad främst av belastning från jord- och skogsbruket samt torvproduktionen. Den ekologiska statusen i förekomsterna är måttlig eller god. Utöver näringshalterna är ett hot mot vattenkvaliteten och den ekologiska statusen humus och (organiska) fasta partiklar. Åarna är dock inte genomgående i dåligt skick och det krävs inte några stora åtgärder för att uppnå en god status. Mål: minska koncentrationerna av näringsämnen, fasta ämnen och humus med <10 procent. Den ekologiska statusen kan också förbättras genom att öka och bevara mångfalden i åfårorna och strandzonen, vilket också minskar spridningen av fasta partiklar i ån.

Tillståndet i den korta ån Pakarinjoki påverkas av belastningen från det stora avrinningsområdet ovanför. Pakarinjoki har god status på basis av vattenkvaliteten. För att bevara en god status krävs det att belastningen eller andra åtgärder som försämrar statusen inte ökar. Förändringar i humushalten bör följas upp. Mål: att hålla halterna av näringsämnen och suspenderade ämnen högst på nuvarande nivå samt värna om eller öka mångfalden i åar och älvar och tillhörande strandzon. Ån är ett viktigt område för rekreationsfiske och åtgärderna för att förbättra den ekologiska statusen stöder också fiskeriekonomiska mål.

I Inhanjoki är konsekvenserna av kraftverken, de fåror som grävts för dessa och regleringen mer betydande än från andra typer av belastning. Vad näringshalterna beträffar har ån god status och det största hindret för att uppnå en god ekologisk status är att livsmiljöerna försämras kvantitativt och kvalitativt på grund av vattenbyggande. Ån har inte betecknats som kraftigt modifierad eftersom dess fiskeriekonomiska och naturekonomiska potential är stor och viktig för hela avrinningsområdet. Trots detta måste målen för vattenvården samordnas med de ramvillkor som krafthushållningen ställer. Dammarna och regleringen i Inhanjoki försämrar den ekologiska och hydromorfologiska statusen för hela Etseristråten ovanför och nedanför ån. Mål: Att hålla halterna av näringsämnen och suspenderade ämnen högst på nuvarande nivå, men framför allt förbättra åns strukturella status och trygga vattenorganismernas fria rörlighet.

Statusmål för sjöar

Ähtärinjärvi ligger i ett vattendelarområde och näringsbelastningen på det är relativt liten. Sjön har klassificerats som av måttlig status huvudsakligen på grund av upprepade och kraftiga blomningar av blågrönalger. Ett stort problem med tanke på sjöns status är för närvarande belastningen av humus och organiska ämnen orsakad av markanvändningen i avrinningsområdet. Algblomningar och att vattnet blir mörkare kan betraktas som kritiska faktorer vid bedömningen av sjöns status, övriga ekologiska faktorer och vattenkvalitetsvariabler visar i huvudsak på en god status. Sjön regleras också. Samma faktorer och mål gäller även vattendragen Välivesi, Hankavesi och Moksunjärvi som ligger nedanför. Mål: Att hålla näringshalten högst på nuvarande nivå och framför allt stoppa ökningen av humushalten samt ett livskraftigt och mångsidigt fiskbestånd samt utveckla regleringen så att den är ekologiskt hållbar.

Den ekologiska statusen i Niemisvesi, Kortteinen och Kivijärvi har hittills förblivit god. I synnerhet de grunda sjöarna Kivijärvi och Kortteinen i sjökedjans övre del är dock sårbara. Det största problemet och hotet är humus som kommer till sjöarna från ett stort avrinningsområde och belastningen av organiskt suspenderat material, som kan göra sjöarna grundare, orsaka uppslamning på bottnar samt ändra vattnets färg och därigenom utsätta sjöarna för en eutrofieringsutveckling. Mål: Hålla näringshalterna högst på nuvarande nivå, följa upp humushalten. Ett livskraftigt och mångsidigt fiskbestånd i Niemisvesi.

Ouluvesi nedanför Etseri, Peränne och Iso Vehkajärvi har god ekologisk status. Sjöarnas status förbättras av sedimenteringen i de övre sjöarna, dessutom är belastningen relativt liten i förhållande till avrinningsområdets storlek. Det största problemet är humusbelastningen som härstammar från hela det stora avrinningsområdet. För att upprätthålla eller förbättra den goda ekologiska statusen i dessa sjöar krävs det att belastningen eller andra åtgärder som försämrar statusen inte ökas. Sjöarnas ekologiska status försämras också av vandringshindren i Inhanjoki, som begränsar fiskbeståndets rörlighet. Mål: Att hålla näringshalterna högst på nuvarande nivå, stoppa ökningen av humushalten samt trygga vattenorganismernas fria rörlighet.

I de övriga sjöarna längs Etseristråten har god ekologisk status uppnåtts eller ligger sannolikt nära det. Dessa sjöars avrinningsområde är tämligen litet och därmed är också den belastning som jord- och skogsbruket i huvudsak utgör mycket liten. I dessa sjöar förutsätter bevarandet av statusen att den belastande verksamheten inte utökas och att en för små sjöar viktig strandzon sköts med hänsyn till vattendragens statusmål. Mål: Att hålla näringshalterna högst på nuvarande nivå eller minska dem med < 10 procent. Dessa sjöar är Valkeinen, Voilampi, Jauhojärvi, Iso Haapajärvi och Vähä Haapajärvi.

Pihlajavesi har en ekologiskt god status och god vattenkvalitet, men i sjön har man observerat långvarig förorening, bland annat har siktdjupet minskat tydligt. Eutrofieringen av sjön har fortsatt under den andra vattenvårdperioden. Sjön belastas av skogsbruk och torvproduktion i avrinningsområdet ovanför, däremot förekommer det lite jordbruk och begränsad bosättning. Mål: Stoppa ökningen av näringshalterna och få dem att vända neråt, stoppa ökningen av humushalten. Pihlajavesi hör till skyddsområdesnätverket Natura 2000 och därför ska man i sjön utöver målen för den ekologiska statusen se till att målen i naturdirektivet uppnås. Med rätt dimensionerade åtgärder kan Pihlajavesi till och med uppnå en utmärkt status.

Även de övriga sjöarna längs Pihlajavesistråten har god ekologisk status, med undantag av Martinjärvi och Köminjärvi. Båda sjöarna har dock haft en gynnsam utveckling och både näringshalterna och klorofyllhalterna har sjunkit. Vattenkvaliteten är också i princip god, men de övriga sjöarna i stråten berörs av samma hotfaktorer kopplade till förorening som Pihlajavesi. Vattendragen längs stråten belastas av skogsbruk och torvproduktion i avrinningsområdet ovanför, däremot förekommer det lite jordbruk och begränsad bosättning. Mål: Stoppa ökningen av näringshalterna och få dem att vända neråt, stoppa ökningen av humushalten. En del av sjöarna längs Pihlajavesistråten hör till skyddsområdesnätverket Natura 2000 och därför ska man i sjöarna utöver målen för den ekologiska statusen se till att målen i habitatdirektivet uppnås. Med rätt dimensionerade åtgärder kan en del av sjöarna till och med uppnå en utmärkt status.