16.4.1 Åtgärder per sektor

Samhällen och glesbebyggelse

I planeringsområdet för Etseri- och Pihlajavesistråten är torvproduktionens andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen cirka 0,5 procent och av kvävebelastningen cirka 1 procent. Dessutom förbrukar belastningen via reningsverken syrereserverna i de närliggande vattnen och försämrar deras hygieniska status. Via de kommunala avloppsreningsverken kommer det också ut skadliga ämnen i vattnen, såsom metaller, organiska miljögifter och läkemedel. Glesbygdens andel av den totala fosforbelastningen i Etseri- och Pihlajavesistråten är cirka 5 procent och av den totala kvävebelastningen 2 procent. 

I tabell 16.4.1a och b presenteras ett förslag till antal åtgärder för samhällena och på glesbygden och kostnaderna för dem på Etseri- och Pihlajavesistråten för åren 2022–2027. Samhällenas och glesbygdens utbud av åtgärder och motiveringar för åtgärderna presenteras i guiden: Yhdyskunnat, haja-asutus ja teollisuus, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (Samhällen, glesbebyggelse och industri, planering av vattenvårdsåtgärder för 2022–2027) samt i vattenförvaltningsplanen (del 2).

Förslag på vattenvårdsåtgärder för samhällen och glesbebyggelse på Etseri- och Pihlajavesistråten

Drift och underhåll av anläggningar: Rekommendationer för antalet åtgärder för samhällena rörande drift och underhåll av anläggningar som berör 2 968 invånare vars avloppsvatten behandlas i vattenreningsverk.

Minskning av läckage från avlopp och planerad nedläggning av blandavlopp: sanering av en anläggning i planeringsområdet föreslås. Utgångspunkten är att alla vattentjänstverk enligt lagen om vattentjänster inom området för åtgärdsprogrammet för vattenvården vid NTM-centralen i Södra Österbotten ska sträva efter att sanera sina nätverk i de delar med blandavlopp som finns kvar i anläggningarna.

Effektivering av den fastighetsspecifika behandlingen av avloppsvatten: när det gäller glesbebyggelse föreslås för planeringsområdet åtgärder för 854 fastigheter utanför avloppsnätet.

Användning och underhåll av fastighetsspecifika enheter för behandling av avloppsvatten: När det gäller glesbebyggelsen rekommenderas för planeringsområdet åtgärder för 1 156 fastigheter utanför avloppsnätet. 

Tabell 16.4.1a Antalet åtgärder för samhällen i Etseristråten och Pihlajavesistråten under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna. 

Tabell 16.4.1b Antalet åtgärder för glesbebyggelsen vid Etseristråten och Pihlajavesistråten under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Jordbruk

På Etseri- och Pihlajavesistråten hör åkerbruket till de största källorna till näringsbelastning. För att uppnå målsättningarna för vattenvården krävs det att man på dessa områden förbättrar näringsämnesåtervinningen och betydligt minskar näringsbelastningen. I områdena för Etseri- och Pihlajavesistråten är jordbrukets andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen cirka 34 procent och av kvävebelastningen cirka 33 procent. 

Antalet kompletterande åtgärder inom jordbruket på Etseri- och Pihlajavesistråten 2022–2027 presenteras i tabell 16.4.1c. Antalet grundläggande åtgärder och kostnaderna för dem har bedömts nationellt för varje vattenförvaltningsområde för sig och presenteras i vattenförvaltningsplanen för Kumo älv-Skärgårdshavet-Bottenhavet. Hela utbudet av åtgärder inom jordbruket och motiveringar till åtgärderna presenteras även i guiden: Maatalous, turkistuotanto ja happamuuden torjunta, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i vattenförvaltningsplanen (del 2).

De åtgärder för vattenvård inom jordbruket som föreslagits för Etseri- och Pihlajavesistråten och deras antal är när det gäller kompletterande åtgärder:

Vallodling på befintliga torvåkrar: För planeringsområdet föreslås gräsmark på torvåkrar till 95 procent av åkrarnas åkerareal, det vill säga sammanlagt cirka 1 000 ha. 

Minskad användning av växtskyddsmedel och ekologiskt odlade åkrar: För planeringsområdet föreslås en minskning av användningen av växtskyddsmedel och cirka 1 600 ha ekologiskt odlade åkrar. Målet är att 20 procent av åkermarken ska vara ekologiskt odlad senast 2022–2027. Dessutom har man i åtgärdens areal beaktat arealen för minskning av växtskyddsmedel.

Fånggrödor: För planeringsområdet föreslås åtgärder för fånggrödor för 10 procent av åkerarealen, det vill säga cirka 800 hektar.

Investeringar i bearbetning av gödsel: Två nya avskiljningsanläggningar föreslås för området.

Bearbetning av gödsel: Det föreslås att man ska behandla cirka 28 200 m³ gödsel per år i planeringsområdet.

Miljövänliga gödselspridningsmetoder: För planeringsområdet föreslås en miljövänlig spridning av gödsel på cirka 1 400 hektar per år.

Våtmarker för jordbruk: Det rekommenderas att cirka 121 ha våtmarker anläggs i planeringsområdet. 

Naturvårdsåkervallar och mångfaldsväxter: I planeringsområdet rekommenderas det att åtgärden genomförs på cirka 200 hektar.

Naturenlig grundtorrläggning: Det rekommenderas att fyra projekt genomförs i planeringsområdet under vattenvårdsperioden.

Skyddszoner för jordbruket: Det rekommenderas att cirka 110 ha skyddszoner inrättas i planeringsområdet. Som skyddszoner rekommenderas 30 meter skyddszoner på åkrar vars lutning är minst 3 procent.

Gårdsspecifik rådgivning för jordbruket: Det föreslås att cirka 153 personer i planeringsområdet får rådgivning varje år. Effektiverad rådgivning till gårdar i områden med sura sulfatjordar ingår i jordbruksrådgivningen.

Nya vattenskyddsmetoder inom jordbruket (gips, strukturkalk och fibrer): Åtgärden föreslås för alla lermarker, det vill säga cirka 90 hektar. Åkerskiftets slutliga lämplighet ska säkerställas på basis av skiftesspecifika uppgifter.

Växttäcke under vintern: För planeringsområdet föreslås att 70 procent av åkerarealen ska ha ett växttäcke under vintern, det vill säga totalt cirka 5 700 ha. 

Återvinning av näringsämnen och organiskt material (inkl. gödsel): Det föreslås att cirka 100 hektar näringsämnen och organiskt material återvinns per år i planeringsområdet.

Reglerad dränering på befintliga torvåkrar För planeringsområdet föreslås reglerad dränering på de torvåkrar som redan är i bruk på sammanlagt cirka 100 hektar.

Tabell 16.4.1c Antalet åtgärder inom jordbruket i Etseristråtens och Pihlajavesistråtens område under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Skogsbruk

I planeringsområdet för Etseri- och Pihlajavesistråten är skogsbrukets andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen cirka 53 procent och av kvävebelastningen cirka 52 procent.

På det stora hela bygger vattenvården inom skogsbruket på noggrann åtgärdsvis planering. Åtgärdsvis övervägs vattenvårdslösningar, som är det bästa sättet att notera faktorer som gäller t.ex. lutningen i terrängen, jordmånens erosionskänslighet, flöden och närheten till vattendrag. Mer detaljerade vattenskyddsplaner görs för närvarande bl.a. i samband med projekt för iståndsättningsdikning. För att förebygga erosion och begränsa drivande suspenderade ämnen används vid iståndsättningsdikning åtgärder som bl.a. dikesavbrott, slamgropar, grunddammar, sedimenteringsdammar, våtmarker och översilning. I samband med föryngringsavverkning, markberedning och gödsling används skyddszoner och -remsor samt lättare markberedningsmetoder och sedimenteringsbassänger som vattenvårdsmetoder. I samband med genomförandet av åtgärderna görs i allmänhet en mer detaljerad inriktning och planering. I stället för slutavverkning rekommenderas det att man, i stigande grad, överväger skogsbruk som bygger på kontinuitetsskogsbruk och i samband med det även tar hänsyn till vattenskyddet. Både skogarnas biologiska mångfald och vattendragens tillstånd skulle gynnas. Åtgärderna i planeringsområdet för Etseri- och Pihlajavesistråten har planerats med beaktande av hela avrinningsområdets skogsareal. I samband med genomförandet av åtgärderna görs i allmänhet en mer detaljerad inriktning och planering.

Antalet åtgärder inom skogsbruket och kostnaderna för dem i Etseri- och Pihlajavesistråten 2022–2027 presenteras i tabell 16.4.1d. Utbudet av åtgärder inom skogsbruket och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Metsätalous, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i vattenförvaltningsplanen (del 2).

De rekommenderade åtgärderna för vattenvården inom skogsbruket i planeringsområdet för Etseri- och Pihlajavesistråten och deras antal är:

Vattenskyddet inom och planeringen av iståndsättningsdikningen som en del av skogsvården i myrskogar: Åtgärden rekommenderas för alla iståndsättningsdikningar som görs i området och mer intensivt i områden med känsliga vattendrag eller där skogsbruket har en betydande inverkan på vattendraget. I planeringsområdet för Etseri och Pihlajavesistråten innebär det sammanlagt 2 338 hektar.

Utbildning och rådgivning inom skogsbruket: I planeringsområdet för Etseri- och Pihlajavesistråten rekommenderas det att åtgärden genomförs heltäckande i hela området. Utbildning och rådgivning föreslås för cirka 31 markägare per år.

Effektivisering av vattenskyddet inom skogsbruket (hektar och antal vattenskyddsstrukturer): Det rekommenderas att åtgärden genomförs särskilt i vattendragsområdet för de vattenförekomster som ingår i Natura 2000-nätverket eller objekt som är av naturekonomisk betydelse eller som har något annat särskilt behov. Det rekommenderas att åtgärden genomförs på cirka 785 ha per år och sammanlagt cirka 22 vattenskyddskonstruktioner.

Skyddsremsa vid förnyelseavverkningar: Åtgärden rekommenderas vid all föryngringsavverkning i området. Skyddsremsornas beräknade areal i planeringsområdet är cirka 126 ha. Vid bedömningen av remsans areal har man använt bredden 15 meter. I praktiken är det med tanke på vattenskyddet och naturvärdena viktigt att använda en skyddsremsa med varierande bredd som beaktar de lokala förhållandena, såsom erosionskänsligheten i strandzonen.

Tabell 16.4.1d Antalet åtgärder inom skogsbruket i Etseristråtens och Pihlajavesistråtens område under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Torvproduktion

I planeringsområdet för Etseri- och Pihlajavesistråten är torvproduktionens andel av den totala fosforbelastningen i vattendragen cirka 2 procent och av kvävebelastningen cirka 2 procent.

I Etseri- och Pihlajavesistråtens avrinningsområde finns det flera torvproduktionsområden. Vattenskyddet i torvproduktionsområden har gjort framsteg under den andra vattenvårdsperioden och bygger till stor del på BAT-metoder (bästa tillgängliga teknik). De befintliga vattenskyddsstrukturerna i torvproduktionsområdena är dock i varierande skick och fungerar olika bra. Torvproduktionen har minskat under de senaste åren.

Antalet åtgärder inom torvproduktionen och kostnaderna för dem i Etseri- och Pihlajavesistråten 2022–2027 presenteras i tabell 16.4.1e. Utbudet av åtgärder inom torvproduktionen och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Turvetuotanto, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i vattenförvaltningsplanen (del 2).

De rekommenderade åtgärderna för vattenvården inom torvproduktionen i planeringsområdet för Etseri- och Pihlajavesistråten och deras antal är:

Översilnings- och vegetationsfält: Före utgången av 2027 föreslås ett översilningsfält som fungerar året runt för behandling av dräneringsvatten i alla verksamma torvproduktionsområden. Dikade översilningsfält (genom pumpning och utan pumpning) presenteras på sammanlagt 663 ha och odikade översilningsfält (genom pumpning och utan pumpning) 802 ha. Numera används cirka 1 314 hektar översilningsfält i Etseri- och Pihlajavesistråtens planeringsområde och före utgången av 2027 täcker ytavrinningen uppskattningsvis sammanlagt 1 465 hektar. Vegetationsfälten används i fortsättningen främst för att effektivisera vattenskyddet i områden som tas ur produktion när det inte är möjligt att bygga ett översilningsfält. Totalt 460 ha vegetationsmark föreslås (med och utan pumpning).

Baskonstruktioner för vattenskyddet: Sammanlagt 1 925 ha grundläggande vattenskyddskonstruktioner föreslås.

Reglering av vattenföringen: Reglering av vattenföringen rekommenderas för att jämna ut vattenföringen till alla torvproduktionsområden där detta kan genomföras. Reglering av vattenföringen på sammanlagt 1 925 hektar föreslås. Metoden rekommenderas särskilt för användning i områden med stora höjdskillnader. Betydelsen av reglering av vattenföringen betonas under perioder med hög avrinning. I dag finns reglering av vattenföringen i nästan alla produktionsområden och det krävs i miljötillstånd för det.

Tabell 16.4.1e Antalet åtgärder för torvproduktionen i Etseristråtens och Pihlajavesistråtens område under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Vattenbyggande, reglering och restaureringar

Målet för restaurering av åar, älvar och bäckar är oftast att återställa gynnsamma förhållanden för fisk och övriga vattenorganismer på strömställen. Samtidigt strävar man efter att återställa små vattendrag så att vattenförhållandena i dem blir mera naturenliga. Restaureringar av livsmiljöer i åar och älvar fokuseras på vattendragsområden vars tillstånd är sämre än bra samt vattendragsområden där man med strukturell restaurering kan förbättra vattendragens ekologiska status. De huvudsakliga restaureringsmetoderna som används är diversifiering av djup- och flödesförhållandena med hjälp av trösklar, sänkor och stenläggning, ökning av mängden lekgrus, avlägsnande av igenslamningar samt återförande av vatten till torrlagda fåror. Att göra en uträtad strandlinje mer diversifierad, bredda lugnvattnet, avlägsna strandskydden eller ändra dem till naturligt tillstånd och avlägsna vallar eller flytta dem längre bort från strandlinjen är restaureringsmetoder som lämpar sig för översvämningsskyddade delar av älvar och åar.

Att bygga grunda, mångformiga konstgjorda forsar för att öka omfattningen av blötlagda områden och vattendjupet är den vanligaste restaureringsmetoden i naturliga fåror som har knappt om vatten och i fåror som rensats kraftigt för att utgöra skydd mot översvämning.

Inom området för åtgärdsprogrammet för vattenvården i NTM-centralen i Södra Österbotten eutrofieras sjöarna av näringsbelastning, som kommer från punktbelastningskällor, markanvändningen i vattendragsområdet eller sjöns interna belastning. Restaureringar av eutrofierade sjöar planeras, men man strävar i regel efter att börja restaureringen först efter att tillräckliga åtgärder för att minska den externa belastningen har vidtagits för att restaureringen ska kunna göras eller om dessa åtgärder med säkerhet kommer att vidtas inom ramen för de övriga sektorernas åtgärdspaket. Som restaureringsmetoder används oftast slåtter av vattenväxter, avlägsnande av torvflak, muddring, restaurering av näringskedjor, syresättning, kemisk fällning av fosfor, avlägsnande av bottenvattenmassa, höjning av vattennivån, tillfällig torrläggning och olika kemiska eller andra behandlingar av sediment. Med hjälp av iståndsättningar kan man förbättra vattenkvaliteten och livsmiljöerna i sjöar, åar och älvar permanent endast om man samtidigt ser till att en tillräcklig minskning av både intern och extern belastning som orsakar problem minskar.

Målen för utvecklingen av regleringspraxisen kan vara mycket varierande och samma objekt kan ha flera mål. Målen kan till exempel vara att förbättra rekreationsvärdet i en reglerad sjö, utnyttja vattenkraften effektivare, hantera översvämnings- och torkrisker, förbättra torrläggningstillståndet t i vattendragets närområde, förbättra vattendragets ekologi eller minska såväl de ekologiska som morfologiska olägenheterna som korttidsregleringen orsakar. Även klimatförändringen har medfört behov av att ändra regleringspraxisen.

De vattenvårdsåtgärder för vattenbyggande, reglering och restaurering som presenterats för Etseri- och Pihlajavesistråten, deras antal och kostnaderna för dem presenteras i texten nedan samt i tabell 16.4.1f. Utbudet av åtgärder inom vattenbyggnad, reglering och restaurering och motiveringar för åtgärderna presenteras i guiden: Vesirakentaminen, säännöstely ja vesistökunnostukset, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (på finska) samt i vattenförvaltningsplanen (del 2).

Restaurering av eutrofierade sjöar

Syftet är att planera restaurering av en stor eutrofierad sjö längs Etseristråten. På Pihlajavesistråten är man på gång med planering och genomförande av restaurering av den lilla eutrofierade sjön Martinjärvi. Målet med restaureringen är att höja vattennivån med hjälp av en grunddamm.

Restaurering av livsmiljöer i strömmande vatten

Under den tredje vattenvårdsperioden föreslås restaurering av livsmiljön i två små strömmande vatten längs Etseristråten. På Pihlajavesistråten i Maso-Ryönänkoski är avsikten att planera och genomföra restaurering av livsmiljön i ån. Det andra objektet är Hirvijoki vid källorna till Niemisjoki avrinningsområde.

Underlättande av fiskvandringen

Under den tredje vattenvårdsperioden föreslås för Etseristråten planering och eventuellt genomförande av åtgärder som underlättar fiskvandringen i Inhanjoki i dammen vid Ryöttö kraftverk, Inha regleringsdamm samt Vääräkoski regleringsdamm.

Utveckling av regleringen

Under den tredje vattenvårdsperioden planeras en utveckling av regleringspraxisen i ett gemensamt projekt för Ähtärinjärvi, Välivesi, Hankavesi, Inhanjoki, Peränne och Moksunjärvi. Genom att utveckla regleringspraxisen i sjöarna kan man på ett bättre sätt ta hänsyn till klimatförändringens effekter.

Tabell 16.4.1f Åtgärderna för vattenbyggande, reglering och restaurering av vattendrag i Etseristråtens och Pihlajavesistråtens område under planeringsperioden 2022–2027 samt kostnader för åtgärderna.

Industri och företagsverksamhet

Förslag till åtgärder för industrin och företagsverksamheten i det västra vattenförvaltningsområdet under perioden 2022–2027

Åtgärderna inom industrin och företagsverksamheten behandlas på vattenförvaltningsområdesnivå i vattenförvaltningsplanen för det västra vattenförvaltningsområdet. Utbudet av åtgärder inom industrin och motiveringar till åtgärderna presenteras i guiden: Yhdyskunnat, haja-asutus ja teollisuus, vesienhoidon toimenpiteiden suunnittelu vuosille 2022–2027 (Samhällen, glesbebyggelse och industri, planering av vattenvårdsåtgärder för 2022–2027) samt i del 2 av vattenförvaltningsplanen.