-
- 2.1 Allmän beskrivning av området
-
2.2 Åar, sjöar och kustvatten
- 2.2.1 Vattenförekomster i Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Koskenkylänjokis vattendragsområden
- 2.2.2 Vattenförekomster i Perho ås och Kelviå ås vattendragsområde
- 2.2.4 Vattenförekomster i Lappo ås vattendragsområde
- 2.2.5 Vattenförekomster i Kyro älvs vattendragsområde
- 2.2.6 Vattenförekomster i Närpes ås vattendragsområde
- 2.2.7 Vattenförekomster i Storå-Lappfjärds ås och Tjöck ås vattendragsområden
- 2.2.8 Vattenförekomster i kustvatten och små vattendrag
- 2.2.9 Vattenförekomster i Etseri- och Pihlajavesistråtens vattendragsområde
- 2.3 Grundvattenområden
-
- 3.1 Sammanfattning av verksamhet som försämrar vattnen
- 3.2 Bedömning av de faktorer som försämrar statusen
- 3.3 Effekter av klimatförändringen och extrema hydrologiska förhållanden
- 3.4 Intern belastning
- 3.5 Belastning på vattendragen
- 3.6. Försurning från marken
- 3.7 Ämnen och metaller som är skadliga för vattenmiljön
- 3.8. Vattentäkt från yt- och grundvatten
- 3.9 Hydrologiska och morfologiska förändringar
-
8 Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Forsby åKoskenkylänjokis vattendragsområden
17.1 Inledning
Grundvatten – skatten under oss
Åtgärder som bevarar grundvattnets goda status och förbättrar den dåliga statusen planeras i huvudsak för de grundvattenområden som definierats som riskområden. Metoderna för riskbedömning och klassificering av grundvattenområdenas kemiska och kvantitativa status beskrivs ovan i punkterna 3.2.2 och 5.4.
I de österbottniska landskapen finns 369 grundvattenområden (situationen 18.8.2021). Av dessa har 49 grundvattenområden definierats som kemiska riskområden och fyra av dem är riskområden även när det gäller den kvantitativa statusen. Det finns 27 grundvattenområden med otillräcklig information om grundvattnets kvalitet i förhållande till identifierade risker (så kallade utredningsobjekt). Med dem inleds uppföljningen av grundvattnets kvalitet och grundvattenståndet, så att klassificeringen i fortsättningen är möjlig.
Av grundvattenområdena har 344 bedömts ha god kemisk och kvantitativ status. Av dessa tilldelades 293 områden i god kemisk och kvantitativ status utifrån en riskbedömning. Av riskområdena för den kemiska statusen bedömdes 34 områdens status vara god. 15 riskområden bedömdes ha en dålig kemisk status och av dem bedömdes även en ha en dålig kvantitativ status. I bilaga 3 presenteras de riskområden och utredningsobjekt som bedömts för den tredje vattenvårdsperioden.
Målet med vattenvården är att trygga statusen i grundvattenområden med god status och förbättra grundvattnets status i grundvattenområden med dålig kemisk eller kvantitativ status. Allteftersom man får mer uppföljningsdata kompletteras bedömningen av grundvattnets status. I och med att kvalitetsuppgifterna om utredningsobjekten ökar kan det fortfarande förekomma nya riskgrundvattenområden.
Åtgärder för att uppnå god status har presenterats för både riskgrundvattensområden och för grundvattenområden med dålig status. Det finns för närvarande också behov av åtgärder i riskgrundvattenområden med god status för att deras goda status ska bevaras.
För att uppnå en god status i de österbottniska landskapen krävs en förlängning i alla 15 grundvattenområden med dålig status. Anledningen till förlängningen av tidsfristen är teknisk orimlighet och exceptionella naturförhållanden. Även om man skulle genomföra alla föreslagna skötselåtgärder för grundvattnen inom tidtabellen, syns deras inverkan på grundvattnens status med fördröjning.