-
- 2.1 Allmän beskrivning av området
-
2.2 Åar, sjöar och kustvatten
- 2.2.1 Vattenförekomster i Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Koskenkylänjokis vattendragsområden
- 2.2.2 Vattenförekomster i Perho ås och Kelviå ås vattendragsområde
- 2.2.4 Vattenförekomster i Lappo ås vattendragsområde
- 2.2.5 Vattenförekomster i Kyro älvs vattendragsområde
- 2.2.6 Vattenförekomster i Närpes ås vattendragsområde
- 2.2.7 Vattenförekomster i Storå-Lappfjärds ås och Tjöck ås vattendragsområden
- 2.2.8 Vattenförekomster i kustvatten och små vattendrag
- 2.2.9 Vattenförekomster i Etseri- och Pihlajavesistråtens vattendragsområde
- 2.3 Grundvattenområden
-
- 3.1 Sammanfattning av verksamhet som försämrar vattnen
- 3.2 Bedömning av de faktorer som försämrar statusen
- 3.3 Effekter av klimatförändringen och extrema hydrologiska förhållanden
- 3.4 Intern belastning
- 3.5 Belastning på vattendragen
- 3.6. Försurning från marken
- 3.7 Ämnen och metaller som är skadliga för vattenmiljön
- 3.8. Vattentäkt från yt- och grundvatten
- 3.9 Hydrologiska och morfologiska förändringar
-
8 Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Forsby åKoskenkylänjokis vattendragsområden
17.2.10 Samhällen och glesbebyggelse
Genom planering av markanvändningen kan man påverka den risk som samhällena medför för grundvattnet. Risken för förorening av grundvattnet ökar inte om riskfyllda verksamheter inte placeras i grundvattenområdena. Det är också viktigt att se till att grundvatten bildas genom att undvika beläggning av stora områden och att leda bort rent avrinningsvatten från grundvattenområdet.
I de österbottniska landskapen finns det flera tätorter som ligger i grundvattenområdet (exempelvis Alahärmä i Kauhava, Jurva i Kurikka, Koskenkorva i Ilmola och Vetil). Dessutom finns det gott om glesbebyggelse i en del grundvattenområden. I de österbottniska landskapen är endast 67 procent av invånarna i området anslutna till avloppsverken och det finns uppskattningsvis 144 000 invånare som är utanför avloppsanläggningarna. Dessutom är en del av avloppssystemen och de fastighetsspecifika systemen för behandling av avloppsvatten i dåligt skick, vilket gör att de kan medföra en betydande risk för grundvattnet. Risken för grundvattnet i avloppsvatten på glesbygden har dock minskat betydligt jämfört med de föregående planeringsperioderna, eftersom övergångsperioden för behandlingen av avloppsvatten för fastigheter i grundvattenområden och strandområden vid vattendrag löpte ut den 31 oktober 2019.
Under tidigare planeringsperioder har avloppssystemet byggts om och utvidgats i flera tätorter som ligger i grundvattenområden. I grundvattenområden har man byggt jordvärmesystem, men under de senaste åren har tillstånds- och rättspraxisen skärpts så att det i allmänhet inte längre är möjligt att placera nya energibrunnar i grundvattenområden. Det är också sällsynt att nya oljecisterner placeras i grundvattenområden, eftersom användningen av olja för uppvärmning har minskat.
Inga åtgärder rörande samhällen och glesbygd i grundvattenområdena i de österbottniska landskapen föreslås för den tredje planeringsperioden. Under planeringsperioden förbättras grundvattnets status med hjälp av styrning och övervakning. För att förhindra läckage av avloppsvatten hålls avloppen, pumpstationerna för avloppsvatten och andra avloppssystem i skick. Genom planering av markanvändningen undviker man att riskverksamheter placeras i grundvattenområdet och säkerställer att det bildas grundvatten även i tätorter.