17.2.4 Jordbruk och pälsproduktion

Kraven i EU:s nitratförordning har verkställts genom förordningen om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (SRf 1250/2014). Förordningen tillämpas på utövande av jordbruk och trädgårdsodling och innehåller bland annat krav på lagring av gödsel och organiska gödselfabrikat, lagrens storlek, placering och konstruktioner. Förordningen innehåller också krav på användning av gödsel, andra organiska gödselmedel och mineralgödselmedel samt på mängden kväve i gödselmedlen. I de österbottniska landskapen omfattas nästan alla jordbrukare av miljöersättningssystemet för jordbruket och dessutom har man i området delvis även vidtagit åtgärder som hör till specialstödsystemet.

Vid utplacering och spridning av kreatursgödsel följs de förordningar och rekommendationer som utfärdats. Förbudet mot förorening av grundvatten har ofta inneburit att spridning av flytgödsel och urin inte har varit tillåten i ett viktigt grundvattenområde eller ett annat grundvattenområde avsett för vattenförsörjning. Spridning av fastgödsel är tillåtet i grundvattenområdets kantzon när spridningen sker på våren och gödseln myllas ner så snabbt som möjligt. Gödsel eller andra organiska gödselmedel kan användas som gödselmedel på åkrar i grundvattenområden, om till exempel markundersökningar eller tillräckliga uppgifter om grundvattenområdet visar att användningen inte medför risk för grundvattnets kvalitet. Att tillräckliga markundersökningar görs ansvarar i första hand verksamhetsutövaren för. Andra gödselmedel än organiska kan användas i grundvattenområden i den mängd som växtens näringsbehov kräver.

Bestämmelserna om husdjursskötsel bygger på miljöskyddslagen (527/2014) och miljöskyddsförordningen (713/2014). Vilken myndighet som behandlar tillståndet till eller anmälan av ett djurstall bestäms utifrån djurstallets storlek. Miljötillstånd ska sökas även för ett mindre djurstall om verksamheten förläggs till ett viktigt eller annat för vattenförsörjning lämpligt grundvattenområde och om verksamheten kan medföra risk för förorening av grundvatten (MSL 16–17 §). Nya ladugårdar eller gödsellager får i regel inte anläggas i grundvattenområden som är viktiga eller lämpliga för vattenförsörjning. Tillståndsprövning i grundvattenområden görs alltid från fall till fall. Enligt vedertagen praxis bygger djurstallens konstruktioner och skydd på bästa befintliga teknik. Miljötillstånden för djurstall omfattar vid behov också kontroll av grundvattnets kvalitet.

Med stöd av lagen om växtskyddsmedel (1563/2011) har man utarbetat ett program för hållbar användning av växtskyddsmedel, genom vilket man minskar växtskyddsmedlens hälsorisker och miljörisker samt minskar beroendet av användningen av växtskyddsmedel. De ämnen som används ska vara godkända av Säkerhets- och kemikalieverket. Användningen av växtskyddsmedel är begränsad i närheten av vattendrag och brunnar som används för hushållsvatten samt i grundvattenområden. Produktförpackningen visar produktens lämplighet för användning i grundvattenområdet. Vid användning av växtskyddsmedel bör man också fästa särskild uppmärksamhet vid användning av dem i grundvattenområdenas randområden, då det är möjligt att det från dessa områden transporteras växtskyddsmedel till grundvattnet, även om användningen sker utanför det egentliga grundvattenområdet.

EU-beredningen av kraven på villkorlighet i kommissionens förslag på EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) pågår fortfarande, så till den delen kan åtgärdernas innehåll ändras i takt med att beredningen går framåt.

Skyddsåtgärder för grundvatten från åkerbruk innebär att minska den belastning som åkerbruket orsakar på grundvattnet i grundvattenområdena. I praktiken består åtgärderna av de åtgärder som presenteras i den branschspecifika guiden för jordbruk, pälsproduktion och bekämpning av surhet, varav de åtgärder som lämpar sig för grundvattenområdena är bland annat skyddszoner inom jordbruket, mångfalds- och naturvårdsåkervallar inom jordbruket, minskning av användningen av växtskyddsmedel och ekologiskt odlad åker, bekämpning av erosion på åkrarna vintertid, hantering av användningen av näringsämnen, gårdsspecifik rådgivning inom jordbruket samt vallodling på torvåkrar.

Inga nya pälsdjursfarmer byggs i grundvattenområden. Överföring av befintliga farmer till platser utanför grundvattenområdena har genomförts under den första och andra vattenvårdsperioden. Åtgärder inom pälsproduktionen i grundvattenområden är utredning av inverkan på grundvattnet och riskbedömning i pälsfarmsområden som har upphört eller upphör med sin verksamhet och riskbedömning samt restaurering av mark och grundvatten i gamla pälsproduktionsområden. Restaureringen planeras och genomförs från fall till fall.

Om det fortfarande finns aktiv pälsproduktion i grundvattenområdena ska man säkerställa att man planerar åtgärder för att förhindra utsläpp i marken och grundvattnet. Åtgärderna i fråga behandlas i den branschspecifika guiden för jordbruk, pälsproduktion och bekämpning av surhet.

Skyddsåtgärder för grundvatten från åkerbruk föreslås för de riskgrundvattenområden där risken för diffusa utsläpp från åkerbruket har bedömts vara måttlig eller stor (cirka 54 grundvattenområden) för sammanlagt cirka 4 700 hektar. 

För grundvattenområdet Pöyhösenkangas i Kauhava föreslås som åtgärd att marken och grundvattnet restaureras i det gamla pälsproduktionsområdet. Det föreslås att en utredning av grundvattenpåverkan och en riskbedömning görs för de pälsdjursfarmområden som håller på att avsluta och som har avslutat sin verksamhet för sju objekt i fyra grundvattenområden.

Näringsutsläppen från jordbruket och pälsproduktionen har varit den vanligaste orsaken till dålig status i grundvattenområdet i de österbottniska landskapen, så åtgärdernas effektivitet har ännu inte varit tillräcklig. Utöver att anlägga nya pälsfarmer bör man i regel inte heller längre röja nya åkrar i grundvattenområden.