-
- 2.1 Allmän beskrivning av området
-
2.2 Åar, sjöar och kustvatten
- 2.2.1 Vattenförekomster i Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Koskenkylänjokis vattendragsområden
- 2.2.2 Vattenförekomster i Perho ås och Kelviå ås vattendragsområde
- 2.2.4 Vattenförekomster i Lappo ås vattendragsområde
- 2.2.5 Vattenförekomster i Kyro älvs vattendragsområde
- 2.2.6 Vattenförekomster i Närpes ås vattendragsområde
- 2.2.7 Vattenförekomster i Storå-Lappfjärds ås och Tjöck ås vattendragsområden
- 2.2.8 Vattenförekomster i kustvatten och små vattendrag
- 2.2.9 Vattenförekomster i Etseri- och Pihlajavesistråtens vattendragsområde
- 2.3 Grundvattenområden
-
- 3.1 Sammanfattning av verksamhet som försämrar vattnen
- 3.2 Bedömning av de faktorer som försämrar statusen
- 3.3 Effekter av klimatförändringen och extrema hydrologiska förhållanden
- 3.4 Intern belastning
- 3.5 Belastning på vattendragen
- 3.6. Försurning från marken
- 3.7 Ämnen och metaller som är skadliga för vattenmiljön
- 3.8. Vattentäkt från yt- och grundvatten
- 3.9 Hydrologiska och morfologiska förändringar
-
8 Lestijokis, Pöntiönjokis, Lochteå ås, Viirretjokis och Forsby åKoskenkylänjokis vattendragsområden
17.2.7 Skyddsplaner och utredningar
Utarbetandet och uppdateringen av skyddsplanen för ett grundvattenområde är en annan grundläggande åtgärd enligt vattenvårdslagen (1299/2004). Som kompletterande åtgärd kan man presentera en strukturutredning av grundvattenområdet eller en del av det eller en flödesmodellering av grundvattnet. En grundvattenutredning för exempelvis vattenförsörjning eller annat undersökningsbehov kan inte längre presenteras som en åtgärd i åtgärdsprogrammet för vattenvården. Även ordnandet av samordnad kontroll och utvidgningen av de riksomfattande övervakningsstationerna främjas i fortsättningen med styrmedel.
Skyddsplanen är ett viktigt verktyg för vattenvården. Med hjälp av utredningar som görs i anslutning till planen preciseras den hydrogeologiska informationen om grundvattenområdet och riskbedömningen. I skyddsplanen presenteras mer detaljerade åtgärder för grundvattenområdet än i åtgärdsprogrammet för vattenvården. Utarbetandet av en skyddsplan är kommunens uppgift och bygger på frivillighet (1299/2004 10 e §).
En strukturutredning av grundvattenområdet eller en del av det och en flödesmodell för grundvattnet producerar noggrann information om grundvattenområdets geologiska struktur och hydrogeologiska förhållanden. Informationen kan utnyttjas i alla ärenden som gäller anskaffning och skydd av grundvatten. Det är frivilligt att göra en strukturutredning och en flödesmodell och den genomförs i allmänhet som ett gemensamt projekt mellan kommunen, de som tar vatten och NTM-centralen.
Skyddsplaner har utarbetats för grundvattenområden i NTM-centralens område sedan mitten av 1990-talet. Hittills har skyddsplaner utarbetats för 32 kommuner och en del har redan uppdaterats. För sju kommuners del har det konstaterats att det inte finns något behov av att utarbeta en skyddsplan, eftersom deras kommuners grundvattenområden inte har bedömts utgöra en betydande risk. För den tredje vattenvårdsperioden föreslås det att en skyddsplan utarbetas eller uppdateras för sammanlagt 72 grundvattenområden i sju kommuner. är: Alavus, Halso, Kannus, Kauhava, Karleby, Korsholm och Närpes.
Hittills har man i 19 kommuner gjort strukturutredningar eller skapat flödesmodeller för grundvattenområden i NTM-centralens område för 31 grundvattenområden. För den tredje perioden föreslås strukturutredningar och flödesmodeller för åtta grundvattenområden i sex kommuner: Koskenkorva i Ilmola, Eskolanharju i Kannus, Saunakangas och Murheeton i Kauhava, Karhinkangas och Pesäkangas i Karleby, Hysalheden-Socklotheden i Nykarleby samt Kaurajärvi i Vörå.